Svenska mästare i fotboll

Wikimedia-listartikel
För damernas mästare, se Svenska mästare i fotboll (damer).

Svenska mästare i fotboll har korats sedan 1896 (med undantag för åren 1926–1930, då ingen SM-titel delades ut). Mästarna får under den följande säsongen inneha Lennart Johanssons pokal. Svenska mästare blir det lag som under säsongen vinner Allsvenskan, men sättet att utse mästare har varierat genom åren.

Svenska mästare har sedan slutet av 1990-talet eller början 2000-talet placerat en mästerskapsstjärna ovanför klubbmärket på tröjorna för att visa antalet vinster. Det var Malmö FF, IFK Norrköping, Örgryte IS, AIK och Djurgårdens IF som började bära en stjärna var eftersom de vunnit tio gånger eller mer.[1] Malmö FF blev även det första laget som började bära en andra stjärna när de vunnit sitt tjugonde SM-guld 2017 och etablerade sig som "Mesta Mästarna". Från och med fotbollsallsvenskan 2016 är mästerskapsstjärnorna i allsvenskan reglerade av intresseföreningen Svensk Elitfotboll.[2]

Historia

redigera

1896–1925 – Svenska mästerskapet

redigera

Från början avgjordes svenska mästerskapet inte genom seriespel, utan genom utslagningsturneringar. På grund av de långa avstånden inom Sverige spelades dessa ofta under en kortare period på en och samma ort, ungefär som ett VM- eller OS-slutspel. Vissa år lät man enbart lag från Stockholm- och Göteborgsregionen spela om SM-titeln. Det berodde inte nödvändigtvis på att det inte fanns bättre fotbollslag på andra håll, utan desto mer på Sveriges vidsträckta geografi. Från 1904 slogs svenska mästerskapen och von rosens pokal ihop och från det året fick svenska mästarna von Rosens pokal.

von Rosens pokal erövrades första gången av Gefle IF år 1899 efter seger mot Djurgården. Turneringen spelades parallellt med svenska mästerskapen som också spelades i kortare cup format. Gefle vann även pokalen kommande år 1900 mot AIK. 1901 delades vinsten mellan Gefle IF och AIK efter oavgjort resultat i finalen. 1902 vann Gefle IF i finalen mot Djurgården. [3]

1931–1981 – Allsvenska seriesegrare

redigera

Åren 1926 till 1930 korades inga svenska mästare i fotboll. Från och med säsongen 1930/1931 fick de allsvenska seriesegrarna officiell status av svenska mästare. Under svenska mästerskapets tidigare utslagsturnering spelades aldrig någon match om tredje pris, så båda semifinalernas förlorare kunde kalla sig bronsmedaljörer. Då seriespelet startade fortsatte denna tradition, och detta tros vara anledningen till att man fortfarande i svenska mästerskap i fotboll delar ut fyra medaljer, guld, stora silvret, lilla silvret och brons[4]

1982–1990 – SM-slutspel

redigera

Mellan 1982 och 1990 korades de svenska mästarna i fotboll genom ett slutspel. Den allsvenska grundseriens vinnare fick nöja sig med titeln seriesegrare. Slutspelet spelades som en utslagsturnering med de åtta bäst placerade lagen. Lagen möttes i dubbelmöten enligt UEFA:s cupregler och målskillnaden avgjorde vilket lag som gick vidare. Vid oavgjort räknades mål på bortaplan dubbelt. Från 1985 minskades antal lag i slutspelet till fyra. 1989 spelades finalserien i bäst av tre matcher. Semifinalerna var dock fortfarande dubbelmöten.

1991–1992 – Mästerskapsserien

redigera

Under säsongerna 1991 och 1992 bestod Allsvenskan av 10 lag. Efter grundomgången gick de 6 bästa lagen vidare till Mästerskapsserien. Segrarna där blev svenska mästare.

1993 – Allsvenska seriesegrare

redigera

Från säsongen 1993 är det återigen segrarna av Allsvenskan som blir svenska mästare i fotboll. År 2001 byttes det gamla förstapriset, von Rosens pokal, ut mot den nya Lennart Johanssons pokal sedan det år 2000 visat sig att Clarence von Rosen haft nazistsympatier.

Mellan 2007 och 2015 möttes de svenska mästarna och segrarna i Svenska cupen i Supercupen.

Svenska mästare genom åren

redigera

Svenska mästerskapet

Allsvenskan

SM-slutspel

Mästerskapsserien

Allsvenskan

Svenska mästare

redigera

Följande tabell visar antal gånger respektive lag har blivit svenska mästare i fotboll sedan 1896.

Klubb Titlar Årtal
Malmö FF 24 1944, 1949, 1950, 1951, 1953, 1965, 1967, 1970, 1971, 1974, 1975, 1977, 1986, 1988, 2004, 2010, 2013, 2014, 2016, 2017, 2020, 2021, 2023, 2024
IFK Göteborg 18 1908, 1910, 1918, 1935, 1942, 1958, 1969, 1982, 1983, 1984, 1987, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1996, 2007
IFK Norrköping 13 1943, 1945, 1946, 1947, 1948, 1952, 1956, 1957, 1960, 1962, 1963, 1989, 2015
Örgryte IS 12 1896, 1897, 1898, 1899, 1902, 1904, 1905, 1906, 1907, 1909, 1913, 1985
AIK 12 1900, 1901, 1911, 1914, 1916, 1923, 1932, 1937, 1992, 1998, 2009, 2018
Djurgårdens IF 12 1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005, 2019
IF Elfsborg 6 1936, 1939, 1940, 1961, 2006, 2012
Helsingborgs IF 5 1933, 1934, 1941, 1999, 2011
Gais 4 1919, 1922, 1931, 1954
Östers IF 4 1968, 1978, 1980, 1981
Halmstads BK 4 1976, 1979, 1997, 2000
Åtvidabergs FF 2 1972, 1973
Göteborgs IF 1 1903
IFK Eskilstuna 1 1921
Fässbergs IF 1 1924
Brynäs IF 1 1925
IK Sleipner 1 1938
Hammarby IF 1 2001
Kalmar FF 1 2008
BK Häcken 1 2022

Källor

redigera
  1. ^ Sedan 2017 bär Malmö FF, som första svenska klubb, två stjärnor på matchtröjan. Detta som följd av att SM-guldet 2017 innebar föreningens 20:e SM-guld. ”Inkomna motioner inför årsmötet”. IFK Göteborg. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322072117/http://www.ifkgoteborg.se/mobil/Nyheter/Nyhet/?v=6906. Läst 17 januari 2016.  Inkomna motioner. IFK Göteborgs årsmöte 2014.
  2. ^ Malmö FF tvingas ta bort stjärna på bröstet. Fotbollskanalen, Aron Eriksson 2014-02-04. Läst 2014-02-25
  3. ^ Text-Gunnar Wiman 22 mars 2023 URL copied to clipboard (22 mars 2023). ”Gefle IF – Sveriges äldsta idrottsförening”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/vardagsliv/sport/gefle-if-sveriges-aldsta-idrottsforening. Läst 9 november 2024. 
  4. ^ Svenska Fotbollförbundet 27 oktober 2004 - Guld, stort silver, litet silver och brons?

Webbkällor

redigera