Wikipedia

Trönö socken

socken i Hälsingland

Trönö socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Söderhamns kommun och motsvarar från 2016 Trönö distrikt.

Trönö socken
Socken
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunSöderhamns kommun
Bildadmedeltiden
Area176 kvadratkilometer
Upphov tillTrönö landskommun
Trönö församling
MotsvararTrönö distrikt
TingslagSydöstra Hälsinglands domsagas tingslag (–)
Ala tingslag (–)
Norrala tingslag (–)
Karta
Trönö sockens läge i Gävleborgs län.
Trönö sockens läge i Gävleborgs län.
Trönö sockens läge i Gävleborgs län.
Koordinater61°23′03″N 16°52′51″Ö / 61.38416667°N 16.88083333°Ö / 61.38416667; 16.88083333
Koder, länkar
Sockenkod2442
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Trönö distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 175,70 kvadratkilometer, varva 167,15 land.[1] År 2000 fanns här 912 invånare.[2] Kyrkbyn Trönö med sockenkyrkorna Trönö gamla och nya kyrka ligger i denna socken.

Administrativ historik

redigera

Trönö socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Trönö församling och för de borgerliga frågorna bildades Trönö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Norrala landskommun som 1971 uppgick i Söderhamns kommun[2] Församlingen uppgick 2013 i Norrala-Trönö församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Trönö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands förstadels båtsmanskompani.[4][5]

 
Fälten mellan Fly och Daglysa

Geografi

redigera

Trönö socken ligger nordväst om Söderhamn kring Trönöån (Längre ned Norralaån/Söderhamnsån). Socknen har dalgångbygd utmed ån och är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd med höjder som når över 200 meter över havet.[6][7][1]

I Trönöbygden finns en ICA-butik med utlämningsställe för apotek, systembolag och div. postangelägenheter, självdrivet brandvärn, kiosk/pub, minigolfbana, idrottsarena, hembygdsgård, församlingshem, konferenslokaler, biograf, en F-6-skola samt förskola.

Naturreservaten Grossjöberget och Långbro finns här liksom flera fäbodvallar, till exempel Wij fäbodar, Hamre fäbodar, Trönbyns fäbodar, Västansjö fäbodar, Berge fäbodar, Långbro fäbodar och Tygsta fäbodar.

Trönö pilgrimsled startar vid Trönö gamla kyrka och går via stora vägen mot Storsjön till Körsåsen, en sträcka på c:a 15 km. Från Körsåsen mot Änga-Nybo är en gammal vandringsled uppmärkt, det är en sträcka på 11 km. Leden går förbi sjöarna Lillhälsen, Storshälsen och Abborrtjärn och kslutar sedan vid Änga-Nybro fäbodvall.

Fornlämningar

redigera

Från järnåldern finns cirka 20 gravhögar.[6][7][8][9]

Namnet

redigera

Namnet (1314 Trudhnä) kommer från Trönöån och innehåller en variant av träda som i träda dansen, syftande på åns rörelse.[10][7]

Föreningsverksamheter

redigera

Bygdens största förening heter Trönö Ekonomisk Förening och fungerar som paraplyorganisation med syfte att tillvarata bygdens intressen. Föreningen har ca 700 medlemmar och driver bygdens brandvärn, äger och förvaltar fastigheter samt driver utvecklingsprojekt. TEF är ägare till varumärket "Trönögumman" som används av lokala producenter av bland annat getost, lingonsylt och äppelmust. TEF är också ansvarigt för ett bygdekonto som räntefritt lånar ut medel till lokala företag och projekt.

Trönö hembygdsförening har gett ut ett 10-tal böcker om bygden och dess sjutton byar. Ett språkhäfte om Trönömålet har omarbetats och nyutgivits av etnologen Gabriella Bild och folkbildaren Jan-Eric Berger.

Trönö idrottsklubb med cirka 500 medlemmar har en bred verksamhet med bland annat skidsport och cirka tio fotbollslag.

Sevärdheter, kulturutbud och friluftsliv

redigera
 
Söderblomgården

I Trönö finns en av landets bäst bevarade medeltida kyrkobyggnader, Trönö gamla kyrka med anor från slutet av 1100-talet. Trönö nya kyrka som byggdes 1895 eldhärjades 1998 och en ny kyrka har uppförts i ruinerna av den gamla. En pilgrimsled från Trönö gamla kyrka mot Körsåsen och Änga-Nybo i Arbrå märktes upp under hösten 2006. Leden är totalt 22 kilometer lång, eller från en alternativ startplats i Körsåsen 10 kilometer.

Den gamla prästgården, Söderblomgården, barndomshem åt såväl ärkebiskop Nathan Söderblom som överbefälhavare Olof Thörnell, fungerar som hembygdsgård och museum.

Under några sommarveckor framförs ungefär vartannat år Söderblomspelet i Trönö på tunet vid Söderblomsgården. Det är en sommarteater om ärkesbiskop Nathan Söderbloms liv.

I Trönös IOGT-NTO-lokal finns en biograf av okänt datum. Biografen, som återöppnades 2004 efter att ha varit stängd sedan 1965, ger ungefär en filmvisning i månaden samt arrangerar en årlig stumfilmsfestival i juli. Vid sidan om den moderna utrustningen finns på biografen kvar den ursprungliga projektorn från tidigt 1910-tal, vilken ännu är funktionsduglig.

I början av maj varje år är IOGT-gården hemvist för Trönö Rockabilly Revue, en rockabillykväll som drar ca 400 besökare till byn.

Sportfisket i Trönöån och i de många sjöarna är omfattande. Ett projekt som nu pågår är att odla egen ädelfisk. Det är fiskeföreningen som försöker driva fram "Trönö-öringen".

Tolv kilometer från Trönö finns ett insjöbad, Storsjön badplats, med långgrund strand. Vid sjön finns även en campingplats och båtuthyrning.

Citat om Trönö-bygden

redigera

Ärkebiskop Nathan Söderblom lär ha sagt:

” Åns slingrande linje och vägen blev en mittengång. På sidorna grupperas sig byarna som bänkar i skogsbrynet. Grindbergets terrass är altaret. I öster som sig bör. Uppåt Sterte, Tannåsen och Storsjön ligger läktaren i två våningar, och från skogsbygden däruppe i socknens västra sida ljöd för sinnet tyst ett orgelbrus, mäktigare än tonerna från de ostämda hemmagjorda piporna i kyrkan. „
– Jan-Eric Berger: "Boken om Trönö", 2002

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Trönö socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
455
1760
  
478
1769
  
543
1780
  
559
1790
  
632
1800
  
666
1810
  
725
1820
  
795
1830
  
940
1840
  
1 033
1850
  
1 088
1860
  
1 244
1870
  
1 277
1880
  
1 390
1890
  
1 578
1900
  
1 683
1910
  
1 752
1920
  
1 725
1930
  
1 733
1940
  
1 550
1950
  
1 420
1960
  
1 165
1970
  
936
1980
  
911
1990
  
947
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Kända personer från bygden

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Trönö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Trönö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Trönö socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Trönö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Trönö_socken&oldid=53449595”