Wikipedia

Universitetskansler

titel

Universitetskansler (plural: universitetskanslerer[a]) är en titel för den högste tjänstemannen inom svenskt och finskt universitetsväsen. Från 1964 till 2017 har titeln i Sverige använts om chefen för (i tur och ordning) Universitetskanslerämbetet, Universitets- och Högskoleämbetet, Kanslersämbetet, Högskoleverket och slutligen Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Från 1 augusti 2017 tituleras istället chefen för UKÄ generaldirektör.

Sverige

redigera

Ämbeten som de svenska universitetens kanslerer tillskapades på 1600-talet. Under flera hundra år hade de svenska universiteten var sin kansler, i regel boende i Stockholm och en lokal prokansler. Kanslern för universitetet i Greifswald var under merparten av lärosätet svenska tid dock identisk med den lokale generalguvernören över Svenska Pommern.[1]

Från 1859 kom de båda då kvarvarande lärosätena, Uppsala och Lund, att välja samma person som kansler, under vilken så småningom även Karolinska Institutet inordnades. Dessa ämbeten slogs 1893 samman till en enda kansler för rikets universitet. Ända in på 1930-talet var detta ämbete oavlönat. Kanslern var en individualmyndighet, knuten till innehavarens person, utan biträde av kollegium eller styrelse. Till biträde hade han endast en anställd kanslerssekreterare.

År 1964 ändrades detta och ett ämbetsverk bildades, som fick den idag åter aktuella benämningen Universitetskanslersämbetet. under ledning av en (med förenklad titel) universitetskansler.

Fram till 1948/1950 fanns även en prokansler vid respektive universitet, i Uppsala var det ärkebiskopen och i Lund biskopen i Lunds stift.

Finland

redigera

Universitetet i Åbo hade så länge Finland utgjorde en del av Sverige en kansler på samma sätt som universiteten i Uppsala och Lund. Den förste innehavaren av uppdraget var greve Per Brahe den yngre (tillträdd 1646).

Under Finlands ryska tid innehades kanslersuppdraget 1816–1894 av den ryske tronföljaren. Därefter var posten vakantsatt och arbetsuppgifterna utfördes i stället av en av tsaren tillsatt vicekansler, i regel en militär eller ledamot av den finska senaten.

I det moderna Finland har Helsingfors universitet och Åbo Akademi kanslerer utsedda av republikens president i enlighet med vad som stadgas i 1997 års Universitetslag. Även Tammerfors universitet, Åbo universitet och Helsingfors handelshögskola har kanslerer, vars roll dock endast regleras på författningsnivå, ej i lag.[2]

Övriga världen

redigera

Utanför Sverige och Finbland är kanslerstiteln oftast jämförbar med svenska lärosätens rektor, men det kan också beteckna en mer ceremoniell roll som beskyddare.

Vid de medeltida europeiska universiteten existerade titeln kansler som beteckning på den ämbetsman som representerade universitetets överste skyddsherre, det vill säga påven eller monarken, i Tyskland ofta den tysk-romerske kejsaren. Kanslersämbetet utövades oftast men inte alltid av den regionale biskopen. Fortfarande idag existerar titeln Magnus Cancellarius vid katolska universitet som beteckning för kyrkans representant gentemot universitetets styrelse, medan titeln Kanzler idag i Tyskland används om den ämbetsman under rektorn som är chef för universitetets förvaltning.

I Samväldesländerna är the Chancellor oftast en honorärtitel med huvudsakligen ceremoniella och representativa plikter, medan ledningen vid lärosätet utövas av the Vice-Chancellor. Vice-Chancellor är den brukliga engelskspråkiga benämningen på rektorerna vid svenska universitet.

Kanslerer för Uppsala universitet till 1859

redigera

Kanslerer för Lunds universitet till 1859

redigera

Svenska kanslerer för universitetet i Greifswald[3]

redigera

Gemensamma svenska universitetskanslerer 1859-1963

redigera

Svenska universitetskanslerer efter 1964

redigera

Universitetskanslerämbetet UKÄ

Universitets- och Högskoleämbetet (UHÄ)

Kanslersämbetet

Högskoleverket (HSV)

Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet)

Noter

redigera
  1. ^ uttalas och tidigare även stavades kanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer

Källor

redigera
  • Oloph Bexell, "Prokanslersämbetets avveckling och frågan om Nathan Söderbloms utnämning 1914." Nya professorer. Installation 2014. (Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar, 176) , s. 7-41.
  • Carl Frängsmyr: "Kanslern och den akademiska friheten - Striderna vid den juridiska fakulteten i Uppsala under 1850-talet" i Lychnos 2005. Abstrakt
  • Carl Frängsmyr: "Universitetskanslern som styresman" i Uppsala universitet 1852-1916, del I (Uppsala universitets historia 1793-2000. Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia, 87:1.) (2010) s 109-134.
  • Torgny Nevéus: Vägen till UHÄ - Ett nytt ämbetsverks föregångare (UKÅ-rapport 1976:7) Stockholm 1976)

Noter

redigera
  1. ^ Ivar Seth: Universitetet i Greifswald och dess ställning i svensk kulturpolitik 1637-1815 (Uppsala 1952), sidan 13f.
  2. ^ Uppslagsverket Finland (nätupplagan), uppslagsordet "Kansler" (läst 2022-12-16.
  3. ^ Ivar Seth: Universitetet i Greifswald och dess ställning i svensk kulturpolitik 1637–1815 (Uppsala 1952)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Universitetskansler&oldid=54425460”