Yangtze
- För andra betydelser, se Yangtze (olika betydelser).
Yangtze eller Changjiang (uttal: [tʃhaŋtçaŋ];[2] se andra namn) är Kinas och hela Asiens längsta flod. Med sina 6 300 kilometer är den världens tredje längsta flod (efter Nilen och Amazonfloden).[2] Yangtze är även världens tredje mest vattenrika flod (efter Amazonfloden och Kongofloden).[1] Floden har genom historien haft stor betydelse både för landets ekonomi och för kommunikationerna. Den har också traditionellt ansetts utgöra gränsen mellan norra och södra Kina.
| Yangtze (长江) | |
| Changjiang, Yangtsekiang | |
| Flod | |
 Yangtze vid de tre ravinerna.
| |
| Land |  Kina
|
|---|---|
| Bifloder[1] | |
| - vänster | Yalong, Minfloden, Jialingfloden, Hanfloden |
| - höger | Wufloden, Yuanfloden, Xiangfloden, Ganfloden |
| Städer | Panzhihua, Yibin, Chongqing, Yichang, Jiangling, Shishou, Yueyang, Xianning, Wuhan, Ezhou, Huangshi, Jiujiang, Anqing, Tongling, Wuhu, Ma'anshan |
| Källa | Glaciärbäck |
| - läge | Geladandong, Qinghai, Kina |
| - höjdläge | 5 042 m ö.h. |
| - koordinater | 33°28′5″N 91°11′45″Ö / 33.46806°N 91.19583°Ö |
| Mynning | Norr om Shanghai |
| - läge | Östkinesiska havet, Kina |
| - höjdläge | 0 m ö.h. |
| - koordinater | 31°24′51″N 121°45′17″Ö / 31.41417°N 121.75472°Ö |
| Längd | 6 300 km[2] |
| Flodbäcken | 1 960 000 km²[2] |
| Vattenföring | |
| - medel | 31 900 m³/s[3] |
| - maximum | 84 200 m³/s[4] |
| - minimum | 1 110 m³/s[4] |
| Geonames | 1815696 |
 | |
Namn
redigeraFloden är känd via ett antal olika namn. Changjiang (长江 , Långa floden,[5] trad. kinesiska: 長江) är det moderna namnet på floden, medan floden historiskt på svenskan benämnts Yangtze, Yangtsekiang (揚子江 Blå floden,[6] Yangtzefloden), Yangzijiang[7] eller Yang-tse-kiang. Namnet Yangtze kommer av ett lokalt namn på det nedersta loppet av floden, nedströms Wuhan.
Geografi
redigeraFlora och fauna
redigeraDen asiatiska floddelfinen som levde i Yangtze förklarades preliminärt utdöd den 4 december 2006,[8] efter att en expedition inte kunde finna några exemplar av arten under en sex veckor lång genomsökning av floden.
Hydrologi
redigeraFloden har sin källa i den kinesiska provinsen Qinghai och mynnar ut i Östkinesiska havet, strax norr om Shanghai, i öster. Vattenföringen är i jämförelse med Huanghe (Gula floden), Kinas andra stora flod, mer regelbunden och floden har ett mycket lugnt lopp.
Det geografiska källflödet för floden är Tuotuo He på tibetanska högplatån, i provinsen Qinghai. Ulaan Mörön (röda floden) är det traditionella mongoliska namnet på den här 358 km långa flodsträckan som bildas nedanför glaciärerna i bergsmassiven Gar Kangri och Geladandong, på 6 000 meters höjd över havet[2].
Vid Tuotuo Hes sammanflöde med Danqufloden byter den namn till Tongtian (tibetanska: Zhi Qu). Det namnet har den i 813 km, ner till sammanflödet med Batangfloden nära Yushu där den återigen får ett nytt namn, nu till Jinsha Jiang med betydelsen 'guldsandsfloden'[9].
Jinsha Jiang är flodens traditionella kinesiska namn i 2 308 km, fram till att den vid Yibin i södra Sichuan flyter ihop med Minfloden. Härifrån och ner till mynningen, en sträcka på 2 884 km, i Östkinesiska havet kallas floden på kinesiska Chang Jiang – 'långa floden'.
- Större biflöden
- Yalong (雅砻江, Yalong-jiang; tibetanska: nyag-chu)
- Lifloden (澧水, Lǐ-shǔi)
- Minfloden (岷江, Mín-jiāng)
- Jialingfloden (嘉陵江, Jīalíng-jiāng)
- Xiangfloden (湘江, Xiāng-jiāng; 湘水, Xiāng-shǔi)
- Zifloden (资江, Zī-jiāng; 资水, Zī-shǔi; trad. kinesiska: 資江 / 資水)
- Yuanfloden (沅江, Yuán-jiāng)
- Hanfloden (汉江, Hàn-jiāng; även Hanshui; trad. kinesiska: 漢江)
- Ganfloden (赣江, Gàn-jiāng)
- Huangpufloden (黄浦江, Huángpŭ-jiāng)
- Vattenföring
Yangtze har högvatten från juni till oktober och lågvatten från januari till mars. Den största noterade vattenföringen vid flodhamnen Wuhan är 90 000 kubikmeter per sekund.[2]
Historia
redigera
Yangtzefloden är viktig för de kulturella rötterna i södra Kina. Bland annat har arkeologer funnit tecken på att det förekommit mänsklig aktivitet i Gorges-området redan för omkring 27 000 år sedan, vilket lett till en diskussion om det kinesiska folkets ursprung.[10]
Från och med Handynastin blev Yangtzefloden och dess omgivningar mer och mer betydelsefulla för Kinas ekonomi. Genom bevattningssystem såsom Dujiangyan-systemet, blev jordbruket produktivare och mer stabilt.
Ekonomisk betydelse
redigeraMed sin storlek och längd är Yangtze den viktigaste vattenvägen i Kina. Floden används till stor del av transport av till exempel råvaror och material, och den är segelbar från Shanghai vid mynningen, via flodhamnen Wuhan upp till Chongqing i Sichuan.[2] Till de stora industriområdena vid Shanghai, Chongqing och Wuhan fraktas bland annat stora mängder kol och järnmalm. Områdena längs med Yangtzes nedre lopp räknas till Kinas mest ekonomiskt mest produktiva.[7]
Upp till forsarna nära staden Yichang i Hubei kan fartyg upp till 10 000 ton färdas. Vid staden Yichang finns sedan 2012[2] De tre ravinernas damm, med en effekt på 22 500 MW och en årsproduktion av över 100 TWh (en niondel av hela Kinas elbehov).[11] Stora slussar gör att fartyg kan ta sig förbi dammanläggningen.[2]
Referenser
redigera- ^ [a b] ”Chang Jiang”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Chang_Jiang. Läst 14 november 2009. (bokmål)
- ^ [a b c d e f g h i] ”Chang Jiang - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/chang-jiang. Läst 7 juni 2020.
- ^ ”Rivers of the Earth”. IGPL. Arkiverad från originalet den 13 januari 2004. https://web.archive.org/web/20040113135255/http://home.comcast.net/~igpl/Rivers.html. Läst 2 september 2009. (engelska)
- ^ [a b] ”Chang Jiang Basin - Station: Datong”. UNH/GRDC. http://www.grdc.sr.unh.edu/html/Polygons/P2181900.html. Läst 14 november 2009. (engelska)
- ^ Kristiansson, Ulf (20 maj 2010). ”"Den långa floden" har nått Kropp”. HD. https://www.hd.se/2010-02-20/den-langa-floden-har-natt-kropp. Läst 7 juni 2020.
- ^ ”1039-1040 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria)”. runeberg.org. 10 november 1884. https://runeberg.org/nfag/0526.html. Läst 7 juni 2020.
- ^ [a b] Hägerdal, Hans (2019). Kinas historia. Svenska Historiska Media Förlag. sid. 21. ISBN 978-91-7789-001-0. https://books.google.se/books?id=-HKaDwAAQBAJ&pg=PT21. Läst 7 juni 2020
- ^ Baijiexpeditionens rapport 13 dec. 2006 Arkiverad 4 januari 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 2007-01-03 (engelska)
- ^ Ping, Wang (2018-09-15) (på engelska). Life of Miracles along the Yangtze and Mississippi. University of Georgia Press. sid. 55. ISBN 978-0-8203-5393-7. https://books.google.se/books?id=vOZoDwAAQBAJ&pg=PA55. Läst 7 juni 2020
- ^ Early Homo and associated artefacts from Asia
- ^ ”San Xia”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/san-xia. Läst 14 november 2009.