Trias: Skillnad mellan sidversioner
| Rad 9: | Rad 9: | ||
== Paleogeografi == |
== Paleogeografi == |
||
[[Fil:Pangaea_continents.svg|miniatyr|''Pangea'']] |
[[Fil:Pangaea_continents.svg|miniatyr|''Pangea'']] |
||
Under den tidiga delen av trias var [[jorden]]s [[kontinentalplatta|kontinentalplattor]] samlade i den stora [[superkontinent]]en [[Pangea]]. Denna superkontinent sträckte sig från pol till pol likt ett enormt C, och därmed med lika långa delar söder och norr om ekvatorn. Pangea omringades av det enorma [[Panthalassa]], ett hav lika stort som alla jordens nuvarande hav tillsammans.<ref>[https://www.nationalgeographic.com/science/article/triassic “Triassic Period”]. ''National Geography''. Läst 28 augusti 2021.</ref> För omkring 230 miljoner år sedan började Pangea brytas upp till flera mindre [[kontinent]]er. Pangea var inte den första superkontinenten i jordens historia, utan en i raden återkommande konstellationer av kontinentansamlingar.<ref name=":0" /> |
Under den tidiga delen av trias var [[jorden]]s [[kontinentalplatta|kontinentalplattor]] samlade i den stora [[superkontinent]]en [[Pangea]]. Denna superkontinent sträckte sig från pol till pol likt ett enormt C, och därmed med lika långa delar söder och norr om ekvatorn. Pangea omringades av det enorma [[Panthalassa]], ett hav lika stort som alla jordens nuvarande hav tillsammans.<ref name=":2">[https://www.nationalgeographic.com/science/article/triassic “Triassic Period”]. ''National Geography''. Läst 28 augusti 2021.</ref> För omkring 230 miljoner år sedan började Pangea brytas upp till flera mindre [[kontinent]]er. Pangea var inte den första superkontinenten i jordens historia, utan en i raden återkommande konstellationer av kontinentansamlingar.<ref name=":0" /> |
||
== Habitat == |
== Habitat == |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
==Fauna== |
==Fauna== |
||
Sedan [[Perm–trias-utdöendet|perm-trias-utdöendet]] hade livet på jorden reducerats kraftigt. Hela 95% dog ut på grund av höga koldioxidnivåer.<ref name=":1">Bagley, Mary (11 februari 2014). [https://www.livescience.com/43295-triassic-period.html “Triassic Period Facts: Climate, Animals & Plants”]. ''Live Science''. Läst 27 augusti 2021.</ref> Fossila fynd från den här tiden är väldigt likartade, vilket tyder på att mycket få familjer överlevde massutdöendet.<ref name=":1" /> |
|||
Ungefär samtidigt som Pangea bröts upp, utvecklades de första [[dinosaurie]]rna. De första [[däggdjur]]en kom, ur ett geologiskt tidsperspektiv, inte långt efter, för ca 210 miljoner år sedan.<ref name=":0" /> |
Ungefär samtidigt som Pangea bröts upp, utvecklades de första [[dinosaurie]]rna. De första [[däggdjur]]en kom, ur ett geologiskt tidsperspektiv, inte långt efter, för ca 210 miljoner år sedan.<ref name=":0" /> |
||
=== Vattenlevande fauna === |
=== Vattenlevande fauna === |
||
Under mellersta till yngre trias visas den första utvecklingen av moderna koraller samt en blygsam revbildning i [[Tethyshavet|Tethyshavets]] grunda vatten nära [[Pangaea|Pangeas]] kust.<ref name=":1" /> Havet myllrade av ammoniter, blötdjur och sjöborrar som överlevt utrotningen och som sedan snabbt diversifierades.<ref name=":2" /> |
|||
| ⚫ | Under äldre trias återvände en grupp reptiler av ordningen ''[[Ichthyosauria]]'' till havet. Fossilfynd av tidiga ichthyosaurier är ödlelika och har tydliga likheter med sina förfäder ''[[Tetrapoda|tetrapoderna]]'' (''tetrapoda''). Studier av deras ryggkotor tyder på att de troligen simmade genom att röra hela kroppen från sida till sida, likt en modern ål. Senare under trias utvecklades ichthyosaurierna till rena marinlevande djur med delfinliknande kroppar och långtandade nosar. Ryggkotorna indikerar att de simmade mer som en fisk, genom att använda stjärtfenan för att förflytta sig framåt. Frambenen var starka och fenformade men bakbenen var primitiva. Dessa strömlinjeformade rovdjur andades luft och födde levande ungar likt dagens delfiner och valar. Under mellersta trias dominerade ichthyosaurierna haven. Ett släkte, ''[[Shonisaurus]]'', uppmätte en längd på mer än 50 meter och vägde förmodligen nära 27 ton.<ref name=":1" /> ''[[Plesiosaurier]]'' bebodde även dessa hav men de var inte lika stora som senare under [[Jura (geologi)|jura]].<ref name=":1" /> Dessa livnärde sig på fisk och forntida bläckfiskar.<ref name=":2" /> |
||
Längst ner i näringskedjan myllrade det av mikroskopiska växter, så kallade [[växtplankton]]. Två av de största grupperna finns i haven än idag.<ref name=":2" /> <gallery> |
|||
| ⚫ | Under äldre trias återvände en grupp reptiler av ordningen ''[[Ichthyosauria]]'' till havet. Fossilfynd av tidiga ichthyosaurier är ödlelika och har tydliga likheter med sina förfäder ''[[Tetrapoda|tetrapoderna]]'' ('' |
||
Fil:Lisowicia bojani J..png|[[Lisowicia|''Lisowicia'']], en [[Dicynodonter|dicynodont]] från trias, som levde i vad som skulle komma att bli [[Polen]]. |
Fil:Lisowicia bojani J..png|[[Lisowicia|''Lisowicia'']], en [[Dicynodonter|dicynodont]] från trias, som levde i vad som skulle komma att bli [[Polen]]. |
||
Fil:Cymbospondylus BW.jpg|[[Cymbospondylus]], en [[Ichthyosaurier|ichthyosaurie]] som levde under trias i vad som skulle komma att bli [[Nevada]]. |
Fil:Cymbospondylus BW.jpg|[[Cymbospondylus]], en [[Ichthyosaurier|ichthyosaurie]] som levde under trias i vad som skulle komma att bli [[Nevada]]. |
||
Versionen från 28 augusti 2021 kl. 18.18
| Fanerozoikum | |||
|---|---|---|---|
| Eon | Era | Period | Miljoner år sedan |
| Fanero- zoikum |
Kenozoikum | Kvartär | 2,6–0,0 |
| Neogen | 23–2,6 | ||
| Paleogen | 66–23 | ||
| Mesozoikum | Krita | 145–66 | |
| Jura | 201–145 | ||
| Trias | 252–201 | ||
| Paleozoikum | Perm | 299–252 | |
| Karbon | 359–299 | ||
| Devon | 419–359 | ||
| Silur | 444–419 | ||
| Ordovicium | 485–444 | ||
| Kambrium | 541–485 | ||
| Protero- zoikum |
Neoprotero- zoikum |
Ediacara | tidigare |
| Se även Geologisk tidsskala. | |||
Trias (252 miljoner till 201 miljoner år sedan) är en geologisk period som varade i ungefär 51 miljoner år. Namnet trias kommer från siffran tre och hänför sig till de tre distinkta lagerserier som var tydliga i mellaneuropa, och som utgör grunden för uppdelning av trias i epoker. Trias kom efter perioden perm och var den första perioden i den nya eran Mesozoikum. Gränsen mellan perioderna perm och trias kännetecknas av det största massutdöendet i jordens historia, det så kallade perm–trias-utdöendet. Cirka 95% av alla jordens då levande arter dog ut. Trias var därför en period då livet återhämtade sig och en rad nya organismer kunde utvecklas, inklusive dinosaurier och mindre däggdjur. Basen av trias är definierad till den första förekomsten av konodontarten Hindeodus parvus. GSSPn finns i Changxing i den kinesiska provinsen Zhejiang och ratificerades 2001.[1]
Geologi
| Trias 252 – 201 miljoner år före nutid | |||
|---|---|---|---|
| Period (System) |
Epok (Serie) |
Ålder (Etage) |
Miljoner år sedan |
| Jura | Äldre jura | Hettang | senare |
| Trias | Yngre trias | Rät | 208–201 |
| Nor | 227–208 | ||
| Karn | 237–227 | ||
| Mellersta trias | Ladin | 242–237 | |
| Anis | 247–242 | ||
| Äldre trias | Olenek | 251–247 | |
| Indus | 252–251 | ||
| Perm | Loping | Changxing | tidigare |
Stratigrafi
Trias delas upp i följande epoker:[1]
- Yngre trias eller Övre trias, regionalt i Europa kallat Keuper
- Mellersta trias, regionalt i Europa kallat Muschelkalk
- Äldre trias eller Undre trias, regionalt i Europa kallat Buntsandstein
Paleogeografi
Under den tidiga delen av trias var jordens kontinentalplattor samlade i den stora superkontinenten Pangea. Denna superkontinent sträckte sig från pol till pol likt ett enormt C, och därmed med lika långa delar söder och norr om ekvatorn. Pangea omringades av det enorma Panthalassa, ett hav lika stort som alla jordens nuvarande hav tillsammans.[2] För omkring 230 miljoner år sedan började Pangea brytas upp till flera mindre kontinenter. Pangea var inte den första superkontinenten i jordens historia, utan en i raden återkommande konstellationer av kontinentansamlingar.[1]
Habitat
Tidiga barrträd fanns här, kottepalmer, fräkenväxter och ormbunkar. Fåglar fanns ej ännu, utan luften dominerades av tidiga flygödlor. Gräs fanns ej heller. Landskapet liknade ett ökenlandskap med ett subtropiskt klimat. I och med att alla kontinenter satt ihop, kunde de dåvarande arterna vandra fritt över hela jordens landyta.[1]
Fauna
Sedan perm-trias-utdöendet hade livet på jorden reducerats kraftigt. Hela 95% dog ut på grund av höga koldioxidnivåer.[3] Fossila fynd från den här tiden är väldigt likartade, vilket tyder på att mycket få familjer överlevde massutdöendet.[3]
Ungefär samtidigt som Pangea bröts upp, utvecklades de första dinosaurierna. De första däggdjuren kom, ur ett geologiskt tidsperspektiv, inte långt efter, för ca 210 miljoner år sedan.[1]
Vattenlevande fauna
Under mellersta till yngre trias visas den första utvecklingen av moderna koraller samt en blygsam revbildning i Tethyshavets grunda vatten nära Pangeas kust.[3] Havet myllrade av ammoniter, blötdjur och sjöborrar som överlevt utrotningen och som sedan snabbt diversifierades.[2]
Under äldre trias återvände en grupp reptiler av ordningen Ichthyosauria till havet. Fossilfynd av tidiga ichthyosaurier är ödlelika och har tydliga likheter med sina förfäder tetrapoderna (tetrapoda). Studier av deras ryggkotor tyder på att de troligen simmade genom att röra hela kroppen från sida till sida, likt en modern ål. Senare under trias utvecklades ichthyosaurierna till rena marinlevande djur med delfinliknande kroppar och långtandade nosar. Ryggkotorna indikerar att de simmade mer som en fisk, genom att använda stjärtfenan för att förflytta sig framåt. Frambenen var starka och fenformade men bakbenen var primitiva. Dessa strömlinjeformade rovdjur andades luft och födde levande ungar likt dagens delfiner och valar. Under mellersta trias dominerade ichthyosaurierna haven. Ett släkte, Shonisaurus, uppmätte en längd på mer än 50 meter och vägde förmodligen nära 27 ton.[3] Plesiosaurier bebodde även dessa hav men de var inte lika stora som senare under jura.[3] Dessa livnärde sig på fisk och forntida bläckfiskar.[2]
Längst ner i näringskedjan myllrade det av mikroskopiska växter, så kallade växtplankton. Två av de största grupperna finns i haven än idag.[2]
-
-
-
Illustration av hur det skulle kunna ha sett ut under trias.
Källor
- ^ [a b c d e] Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 211
- ^ [a b c d] “Triassic Period”. National Geography. Läst 28 augusti 2021.
- ^ [a b c d e] Bagley, Mary (11 februari 2014). “Triassic Period Facts: Climate, Animals & Plants”. Live Science. Läst 27 augusti 2021.