Geologisk tidsskala
| Geokronologi | |||
|---|---|---|---|
| Eon | Era | Period | Miljoner år sedan |
| Fanero- zoikum |
Kenozoikum | Kvartär | 2,6–0,0 |
| Neogen | 23–2,6 | ||
| Paleogen | 66–23 | ||
| Mesozoikum | Krita | 145–66 | |
| Jura | 201–145 | ||
| Trias | 252–201 | ||
| Paleozoikum | Perm | 299–252 | |
| Karbon | 359–299 | ||
| Devon | 419–359 | ||
| Silur | 444–419 | ||
| Ordovicium | 485–444 | ||
| Kambrium | 541–485 | ||
| Protero- zoikum |
Neo- proterozoikum |
Ediacara | 635–541 |
| Kryogenium | 720–635 | ||
| Tonium | 1000–720 | ||
| Meso- proterozoikum |
Stenium | 1200–1000 | |
| Ectasium | 1400–1200 | ||
| Kalymmium | 1600–1400 | ||
| Paleo- proterozoikum |
Staterium | 1800–1600 | |
| Orosirium | 2050–1800 | ||
| Ryacium | 2300–2050 | ||
| Siderium | 2500–2300 | ||
| Arkeikum | Neoarkeikum | 2800–2500 | |
| Mesoarkeikum | 3200–2800 | ||
| Paleoarkeikum | 3600–3200 | ||
| Eoarkeikum | 4000–3600 | ||
| Hadeikum | 4600–4000 | ||
| Jorden bildas | tidigare | ||
| Se även Geologisk tidsskala. | |||
En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan jorden skapades fram tills idag. Tiden är indelad i namngivna perioder som är definierade av arbetsgrupper inom Internationella stratigrafiska kommissionen, en internationell kommission som lyder under International Union of Geological Sciences (IUGS).[1] IUGS är partner med den del inom Unesco som håller på med geologiska frågor. Definitionen av dessa tidsenheter görs med hjälp av olika metoder, såsom biostratigrafi och radiometriska dateringsmetoder inom geokronologin, där man kan få fram absoluta åldrar på olika bergarter.
De tidigaste försöken att indela jordens historia resulterade i ett system av fyra perioder: Primär, sekundär, tertiär och kvartär. De två första av dessa begrepp har sedan länge försvunnit ur geologin och ersatts av erorna paleozoikum och mesozoikum. Tertiär levde kvar under hela 1900-talet, men är nu ersatt av paleogen och neogen. Endast kvartär-tiden kvarstår som period i den nuvarande officiella uppdelning från Internationella stratigrafiska kommissionen som en kvarlevande rest av det tidiga systemet.[2][3]
Under 1800-talet utarbetade engelska geologer en mer vetenskaplig indelning av eonen fanerozoikum (de senaste 541 miljoner åren) i perioder baserat på rik förekomst av olika typer av fossil i olika lagerföljder. Denna indelning kvarstår till i dag, förutom ovan nämnda uppdelning av tertiär i två perioder. Trots att indelningen främst är baserad på europeisk geologi har den fått global tillämpning. En regional variant har dock kvarstått i och med att karbon-tidens lagerföljder i Nordamerika utgörs av två mycket distinkta marina lagerföljder, vilket gjort att amerikanska geologer traditionellt istället för karbon använt två perioder, mississippi och pennsylvania. Internationella stratigrafiska kommissionen betraktar dessa två som subperioder av karbon.[1][3]
Successivt har de tolv perioderna under fanerozoikum indelats in en mer finskalig uppdelning bestående av epoker och åldrar. Internationella stratigrafiska kommissionen har idag namngivit 37 epoker och 95 åldrar. Gränserna mellan dessa är i allmänhet definierade av globala referenspunkter (GSSP) i geologiska lagerföljder.[3]
Tiden före fanerozoikums första period, kambrium, har varit svårare att indela på grund av frånvaron av fossil från liv med skelett och skal. Dessa 88 procent av jordens historia var därför länge oindelad och gick under beteckningen prekambrium, dvs. tiden före kambrium. Internationella stratigrafiska kommissionen betraktar idag prekambrium som en supereon, vilken uppdelas i tre eoner (hadeikum, arkeikum och proterozoikum) som således föregår eonen fanerozoikum. En viss uppdelning av dessa tre eoner i eror och perioder har gjorts på senare år, men gränserna mellan dessa är i allmänhet inte baserad på fossil utan på radiometrisk datering. Enda undantaget är övergången mellan prekambriums två sista perioder, kryogenium och ediacara, som är definierad av en global referenspunkt (GSSP) i en lagerföljd.[3]
Hierarkiskt system
[redigera | redigera wikitext]| Lagerföljder inom kronostratigrafi [5] |
Tidsintervall inom geokronologi |
Ändelser för svenska namn |
Exempel | Antal namngivna |
|---|---|---|---|---|
| Supereon | - | Prekambrium | 1 supereon | |
| Eonotem | Eon | -ikum | Arkeikum | 4 eoner |
| Eratem | Era | -ikum | Kenozoikum | 10 eror |
| System | Period | -ogen, -ium, - | Neogen, Kambrium, Jura | 22 perioder |
| Serie | Epok | -ocen, - | Eocen, Wenlock | 37 epoker |
| Etage | Ålder | - | Flo, Sandby | 95 åldrar |
| Kronozon | Kron | - | Inga officiella |
| Lagerföljder inom kronostratigrafi |
Tidsintervall inom geokronologi |
Exempel | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Övre | Yngre | Övre jura = Yngre jura | Nya sedimentlager hamnar överst |
| Mellersta | Mellersta | Mellersta jura | |
| Undre | Äldre | Undre jura = Äldre jura | De äldsta sedimenten ligger underst |
Detaljerad tidsskala
[redigera | redigera wikitext]Tabellen nedan visar den geologiska indelningen av jordens historia i fem nivåer, från fyra eoner längst i kolumnen på vänster sida, till 102 åldrar längst till höger. Internationella stratigrafiska kommissionen har i sina officiella tabeller även med en supereon, prekambrium, bestående av de tre äldsta eonerna, men för överskådlighetens skull är detta inte medtaget i tabellen nedan. De officiella tabellerna gör för karbon-tiden också en distinktion mellan subperioderna mississippi och pennsylvania och epok-indelning av dessa, men denna extra nivå är av intresse främst inom amerikansk geologi och visas inte i tabellen nedan.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gradstein et al. 2004. The geological Time scale 2004
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Åke Johansson (15 april 2015). ”Den geologiska tidsskalan”. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html. Läst 5 november 2015.
- ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 126
- ^ [a b c d e] Internationella stratigrafiska kommissionens tabell, v2018/08: http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf
- ^ http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2018-08.pdf
- ^ http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
