Hoppa till innehållet

Trias

Från Wikipedia
För ett släkte av orkideer, se Trias (växter).
Trias
252 – 201 miljoner år före nutid
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Jura Äldre jura Hettang senare
Trias Yngre trias Rät 208–201
Nor 227–208
Karn 237–227
Mellersta trias Ladin 242–237
Anis 247–242
Äldre trias Olenek 251–247
Indus 252–251
Perm Loping Changxing tidigare

Trias (252 miljoner till 201 miljoner år sedan) är en geologisk period som varade i ungefär 51 miljoner år. Namnet trias kommer från siffran tre och hänför sig till de tre distinkta lagerserier som var tydliga i mellaneuropa, och som utgör grunden för uppdelning av trias i följande epoker:[1]

Basen av trias är definierad till den första förekomsten av konodontarten Hindeodus parvus och GSSPn finns i Changxing i den kinesiska provinsen Zhejiang och ratificerades 2001.

Under den tidiga delen av trias var jordens kontinentalplattor samlade i den stora superkontinenten Pangea, där områdena kallas för Gondwanaland och Laurasien som omgavs av ett jättehav med namnet Panthalassa och helt dominerade jordens yta. För omkring 230 miljoner år sedan började Pangea brytas upp till flera mindre kontinenter. Pangea var inte den första superkontinenten i jordens historia, utan en i raden återkommande konstellationer av kontinentansamlingar.

Gränsen mellan perioderna perm och trias kännetecknas av det största massutdöendet som någonsin skett i jordens historia, det så kallade perm–trias-utdöendet. Cirka 95 % av alla jordens då levande arter dog ut. Trias var därför en period då livet återhämtade sig och en rad nya organismer kunde utvecklas. Ungefär samtidigt som Pangea bröts upp, utvecklades de första dinosaurierna. De första däggdjuren kom, ur ett geologiskt tidsperspektiv, inte långt efter, för ca 210 miljoner år sedan.

Tidiga barrträd fanns här, kottepalmer, fräkenväxter och ormbunkar. Fåglar fanns ej ännu, utan luften dominerades av tidiga flygödlor. Gräs fanns ej heller. Landskapet liknade ett ökenlandskap med ett subtropiskt klimat. I och med att alla kontinenter satt ihop, kunde de dåvarande arterna vandra fritt över hela jordens landyta.

Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Källor

  1. ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 211

Externa länkar