Trias
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Trias 252 – 201 miljoner år före nutid | |||
---|---|---|---|
Period (System) |
Epok (Serie) |
Ålder (Etage) |
Miljoner år sedan |
Jura | Äldre jura | Hettang | senare |
Trias | Yngre trias | Rät | 208–201 |
Nor | 227–208 | ||
Karn | 237–227 | ||
Mellersta trias | Ladin | 242–237 | |
Anis | 247–242 | ||
Äldre trias | Olenek | 251–247 | |
Indus | 252–251 | ||
Perm | Loping | Changxing | tidigare |
Trias (252 miljoner till 201 miljoner år sedan) är en geologisk period som varade i ungefär 51 miljoner år. Namnet trias kommer från siffran tre och hänför sig till de tre distinkta lagerserier som var tydliga i mellaneuropa, och som utgör grunden för uppdelning av trias i följande epoker:[1]
- Yngre trias eller Övre trias, regionalt i Europa kallat Keuper
- Mellersta trias, regionalt i Europa kallat Muschelkalk
- Äldre trias eller Undre trias, regionalt i Europa kallat Buntsandstein
Basen av trias är definierad till den första förekomsten av konodontarten Hindeodus parvus och GSSPn finns i Changxing i den kinesiska provinsen Zhejiang och ratificerades 2001.
Under den tidiga delen av trias var jordens kontinentalplattor samlade i den stora superkontinenten Pangea, där områdena kallas för Gondwanaland och Laurasien som omgavs av ett jättehav med namnet Panthalassa och helt dominerade jordens yta. För omkring 230 miljoner år sedan började Pangea brytas upp till flera mindre kontinenter. Pangea var inte den första superkontinenten i jordens historia, utan en i raden återkommande konstellationer av kontinentansamlingar.
Gränsen mellan perioderna perm och trias kännetecknas av det största massutdöendet som någonsin skett i jordens historia, det så kallade perm–trias-utdöendet. Cirka 95 % av alla jordens då levande arter dog ut. Trias var därför en period då livet återhämtade sig och en rad nya organismer kunde utvecklas. Ungefär samtidigt som Pangea bröts upp, utvecklades de första dinosaurierna. De första däggdjuren kom, ur ett geologiskt tidsperspektiv, inte långt efter, för ca 210 miljoner år sedan.
Tidiga barrträd fanns här, kottepalmer, fräkenväxter och ormbunkar. Fåglar fanns ej ännu, utan luften dominerades av tidiga flygödlor. Gräs fanns ej heller. Landskapet liknade ett ökenlandskap med ett subtropiskt klimat. I och med att alla kontinenter satt ihop, kunde de dåvarande arterna vandra fritt över hela jordens landyta.[1]
Fanerozoikum | |||
---|---|---|---|
Eon | Era | Period | Miljoner år sedan |
Fanero- zoikum |
Kenozoikum | Kvartär | 2,6–0,0 |
Neogen | 23–2,6 | ||
Paleogen | 66–23 | ||
Mesozoikum | Krita | 145–66 | |
Jura | 201–145 | ||
Trias | 252–201 | ||
Paleozoikum | Perm | 299–252 | |
Karbon | 359–299 | ||
Devon | 419–359 | ||
Silur | 444–419 | ||
Ordovicium | 485–444 | ||
Kambrium | 541–485 | ||
Protero- zoikum |
Neoprotero- zoikum |
Ediacara | tidigare |
Se även Geologisk tidsskala. |
-
Illustration av hur det skulle kunna ha sett ut under trias.
Triastidens fauna
Vattenlevande fauna
Sedan perm-trias-utdöendet hade livet i haven reducerats kraftigt. Hela 95% marint liv dog ut på grund av höga koldioxidnivåer.[2] Fossila fynd från den här tiden är väldigt likartade, vilket tyder på att mycket få familjer överlevde massutdöendet.[2] Under mellersta till yngre trias visas den första utvecklingen av moderna koraller samt en blygsam revbildning i Tethyshavets grunda vatten nära Pangeas kust.[2]
Under äldre trias återvände en grupp reptiler av ordningen Ichthyosauria till havet. Fossilfynd av tidiga ichthyosaurier är ödlelika och har tydliga likheter med sina förfäder tetrapoderna (tetrapoda). Studier av deras ryggkotor tyder på att de troligen simmade genom att röra hela kroppen från sida till sida, likt en modern ål. Senare under trias utvecklades ichthyosaurierna till rena marinlevande djur med delfinliknande kroppar och långtandade nosar. Ryggkotorna indikerar att de simmade mer som en fisk, genom att använda stjärtfenan för att förflytta sig framåt. Frambenen var starka och fenformade men bakbenen var primitiva. Dessa strömlinjeformade rovdjur andades luft och födde levande ungar likt dagens delfiner och valar. Under mellersta trias dominerade ichthyosaurierna haven. Ett släkte, Shonisaurus, uppmätte en längd på mer än 50 meter och vägde förmodligen nära 27 ton.[2] Plesiosaurier bebodde även dessa hav men de var inte lika stora som senare under jura.[2]
Källor
- ^ [a b] Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 211
- ^ [a b c d e] Bagley, Mary (11 februari 2014). “Triassic Period Facts: Climate, Animals & Plants”. Live Science. Läst 27 augusti 2021.