Beridarebanan

	Beridarebanan
	Beridarebana
	Beridarebanan sedd från Kungsklippan, 1630-tal, enligt Stockholms stadsmuseums 1600-talspanorama.
Land	Sverige
Region	Stockholms län
Kommun	Stockholms stad
Byggherre	Gustav II Adolf
Färdigställande	1620-talet
Riven	1690-talet

För andra betydelser, se Beridarebanan (olika betydelser).

Beridarebanan (även Rännarbanan eller Rännebanan, ursprungligen kallad Rännebanshuset) var en beridarebana uppförd söder om Hötorget i Stockholm på 1620-talet på initiativ av Gustav II Adolf. Anläggningen användes under 1600-talet för inridning och dressyr av hästar, hästtävlingar, tornérspel och kröningsfester.

Citat

Tord O:son Nordberg har beskrivit byggnadens uppförande:

”	... Under 1623 började man också på ett annat ställe i staden med omfattande byggnadsarbeten på konungens order. Det var den s. k. Beridarebanan eller Rännarebanan, belägen ett gott stycke söder om den nyssnämnda tullporten på Klara gärde på den plats, där Hötorget och kvarteret Beridarebanan nu ligga. Redan 1620–21 hade ett "Ränebansshus" av trä här uppförts och ett "galeri kring om siälfue gården" med "pilare" av trä uppsatts. Nu gjordes en fullständig ombyggnad av huset, som uppfördes av sten. Staketet kring gården ändrades och nya portar i detta sattes upp. På grund av "pestilentien", som på hösten 1623 hemsökte Stockholm, måste arbetet dock i oktober avbrytas. Ännu 1626 och 1627 pågingo sedan arbeten på Rännarebanan.	„
– Tord O:son Nordberg, 1931

När anläggningen var som störst sträckte den sig från Hötorget ner till Mäster Samuelsgatan, flankerad av nuvarande Sergel- och Slöjdgatorna. På denna bana fick även män som skulle ut i det 30-åriga kriget utföra sin mönstring.^[1] I Rännarbanan, eller Beridarebanan, firades även högadliga bröllop och kröningsfest 1650 för drottning Kristina.^[2]

Karl XI:s trontillträde 1672

Karl XI:s trontillträde firades 1672 med bland annat en procession till Beridarebanan från slottet Tre Kronor, där kungen deltog klädd som en romersk fältherre under namnet Ärans riddare.^[3] Karl XI:s karusell avbildades av David Klöcker Ehrenstrahl i verket Certamen Equestre.

Beridarebanan på Petrus Tillaeus karta från 1733 (norr är till höger).
Ringränning på Rännarbanan i december 1672. Kopparstick av G. C. Eimmart i Certamen Equestre.
Karl XI som Ärans Riddare på väg till Beridarebanan, från verket Certamen Equestre.
Karl XI:s dräkt som Ärans Riddare finns idag på Livrustkammaren.

Eftermäle

Se även: Meyerska styckgjuteriet

På 1690-talet började det på platsen uppföras gjuterier för tillverkning av de statyer som skulle pryda det nya Slottet.^[2] Namnet kom efter banans tid att leva vidare i kvartersnamnet Beridarebanan och gatunamnet Beridarebansgatan.

Referenser

^ Vasakronan.se - Beridarebanan 11 - Fastighetens historia Arkiverad 21 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine. (sid 22)
^ [a b] Hellboms weblog
^ Enligt belagd uppgift från artikeln om Karl XI.

Källor

Nordberg, Tord O:son (1931). Gustav II Adolf som byggherre: Studier rörande Stockholms slotts byggnadshistoria under 1600-talets början. Stockholm. sid. 114. Libris 2937569. http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/c7316a17-2e58-426d-b2cc-5ee8e0e42fc0

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Beridarebanan.
Bilder & media
Fotografi av Lavyr av Magnus Sjösteen från 1763 föreställande Beridarebanan mot norr.

[vasakronan-1] Vasakronan.se - Beridarebanan 11 - Fastighetens historia Arkiverad 21 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine. (sid 22)

[hellbom-2] [a b] Hellboms weblog

[3] Enligt belagd uppgift från artikeln om Karl XI.

[1]

[2]

[3]