Bohusläns lagsaga
Utseende
Bohusläns lagsaga var en lagsaga som omfattade Bohuslän, och dess härader samt från 1824 även Östra Hisings härad i Västergötland. Svensk rättegångordning infördes i Bohuslän 1681–1682 och 1681 inrättades denna lagsaga. 1718–1719 var lagsagan delad i två: Bohus läns södra lagsaga och Bohus läns norra lagsaga, och benämns ofta därefter som Bohus läns och Vikarnes lagsaga.
1824 utökades lagsagan med Östra Hisings härad. Under perioden 1837 till 1841 var lagsagan förenad med Hallands lagsaga. 1842 överfördes lagsagan till Västgöta-Dals lagsaga som då fick namnet Västgöta, Dals och Bohusläns lagsaga. Den lagsagan avskaffades sedan samtidigt med övriga lagsagor 31 december 1849.
Lagmän
[redigera | redigera wikitext]- Alexander Cock 1681–1710
- Gustaf Funck 1710–1714
- Anders Daniel Stiernklo 1714–1730
- Melchior Friedenreich 1730–1743
- Carl Axel Lilliecreutz 1743–1760
- Sten Cederfeldt 1760–1772
- Johan Christian Thomée 1772–1798
- Jonne L'Orange 1798–1804
- Johan Henrik Boheman 1805–1824
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 414