Diskussion:Ångfartyg
Ångbåtstrafik i Sverige
[redigera wikitext]Det är lite märkligt att artikeln Göta älvs ångbåtslinjer från 2007 inte fått motsvarigheter gällande ångbåtstrafik på t.ex. Mälaren och Stockholms skärgård. Det är många regioner i Sverige vars kollektivtrafik försörjts av ångbåtstrafik. Själv har jag haft planer på att någon gång skapa en artikel om Bohusläns ångbåtslinjer (min farmor hade restaurangen på S/S Bohuslän tills den togs ur trafik (före 1963) och min morfars moster hade restaurangen på S/S Oscar Dickson tills den brann 1922 då hon brann inne). Men för överskådlig tid kommer min Wikipediatid upptas av andra projekt. /Ascilto (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.34 (CET)
- I mitt fall har det väl snarast berott på att jag känt att det ofta varit snäva ämnesområden och en täckning som bara varit strövis inte varit särskilt användbar. Trafiken Stockholm-Uppsala och Stockholm-Sigtuna har jag dock funderat på att skriva artiklar om i framtiden när jag får tid över. Ångbåttrafiken på Siljan finns redan tämligen väl täckt genom att alla båtarna i passagerartrafik har artiklar - de ångbåtar som saknas har varit flottningsbåtar. Vad gäller kustsjöfarten i Sverige skulle jag nog också kunna göra artiklar. Det handlar väl om att det finns mängder med andra ämnen som också är dålict beskrivna och att det inte finns särskilt många aktiva skribenter.FBQ (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.52 (CET)
- I Stockholms skärgård har Waxholmsbolaget under lång tid haft en dominerande ställning. Deras linjer har lagts om flera gånger och fartyg har flyttats mellan linjer varför ett upplägg liknande Göta älvs ångbåtslinjer inte är möjlig, i alla fall inte i överskådlig form. I Mälaren har linjerna av naturliga skäl varit mer beständiga, så är är det säkert möjligt. /ℇsquilo 7 november 2015 kl. 14.20 (CET)
- För kusttrafiken går det säkerligen men ett liknande upplägg men då får man snarast utgå från den nationella persontrafikeken på respektive stad - inte trafiken mellan två destinationer - då blir den nog bara svåröverskådlig.FBQ (diskussion) 7 november 2015 kl. 16.59 (CET)
- Jag tror att det är görligt med en översikt över ångbåtstrafiken längs Bohuskusten. Jag vet att det fanns kortare linjer, t.ex. mellan Göteborg och Öckerö eller Marstrand och även långlinjer Göteborg-Strömstad med ganska många stopp och även vissa förbindelser vidare till Østfold och Kristiania/Oslo.
- Det fanns även linjetrafik med något större passagerarfartyg längs kusten ända från Stockholm till Göteborg åtminstone. Omfattningen av den trafiken känner jag inte till, men den bör ha fått sig en knäck av stambanornas utbyggnad. /Ascilto (diskussion) 7 november 2015 kl. 17.37 (CET)
- Trafiken Stockholm- Öregrund/Östhammar hölls igång alla fall till 1950-talet och skulle nog kunna rymma en egen artkel . Norrlandkusten norr om Sundsvall berördes ju inte av stambanorna och där fanns länge ångbåtstrafik, den kan nog behöva delas in. Trafiken på Trosa och Nyköping var mindre omfattande men ändå tämligen omfattande, vad jag minns har trafiken på Kalmar/Oskarshamn/Norrköping har varit betydligt större. Som sagt jag tror att jag skulle kunna skapa ordentliga listor baserat på Svensk kustsjöfart 1840-1940 om jag skulle få tid och det finns intresse.FBQ (diskussion) 7 november 2015 kl. 18.45 (CET)
- Nu gjorde jag ett första utkast med Uppsala ångbåtslinjer, skulle behöva tid att putsa på den men det kunde ju vara trevligt med synpunkter på upplägg om något mer område skall behandlas.FBQ (diskussion) 8 november 2015 kl. 00.55 (CET)
- Det ser bra ut, tycker jag. Kunde aldrig tro att min blänkare skulle ge resultat så snabbt. Roligt att se att du dessutom sitter på bra källmaterial. Även Göta älvs ångbåtslinjer skulle behöva uppdateras med tryckta källor och inte bara onlinekällor. Jag har en anteckning någonstans om ett verk som behandlar alla ångbåtslinjer i insjöar, älvar och åar. Till och med så förhållandevis små sjöar som Anten och Mjörn (sjö) i Västergötland har haft ångbåtstrafik. Jag har också för mig att jag sett någon artikel som tar upp ångbåtstrafik på åar och sjöar i trakterna av Växjö (det kan också ha varit någon sida på nätet). /Ascilto (diskussion) 8 november 2015 kl. 10.52 (CET)
- PS. Nutida ångbåtstrafik på Mjörn med det historiska fartyget omnämns kort i artikeln med det namnet, medan ångbåtstrafiken på Anten omnämns i artikeln Bjärke härad. /Ascilto (diskussion) 8 november 2015 kl. 11.30 (CET)
- Visst - finns det en hel del inlandstrafik, den finns säkert beskriven någonstans. Jag har På Sjö och Älv - Ångbåtstrafiken i Dalarna så jag tänkte använda den för Runns ångbåtslinjer - möjligen ett väl snävt ämne. Jag har plockat bort Flottningsbåtarna och båtar som gått i irreguljär nöjestrafik.FBQ (diskussion) 8 november 2015 kl. 21.46 (CET)
- Boken eller böckerna som Ascilto påminner sig ha en anteckning om (tre notiser högre upp) är med all säkerhet bokserien "Sveriges inre vattenvägar" av Yngve Rollof. Kom på 70- och 80-talen, mycket detaljerade. Varje volym handlade om en eller ett par landskap per volym. Jag har dem inte tillgängliga, men många bibliotek har dem. Men som nämns ovan så är det ett jättejobb... Oiving (diskussion) 8 januari 2019 kl. 17.01 (CET)
- Jag lånade en del av dem i våras, men då främst för att fylla i några av våra sjö- och älvartiklar om hur sjöarna utnyttjats genom historien. Kunde ju ha passat på men kände att det blev väl detaljerad information då det finns mycket annat som saknas. Men, om någon är intresserad går det ju att sätta igång.FBQ (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 15.05 (CEST)
- Sveriges inre vattenvägar behandlar framförallt vattenvägarna som sådana och innehåller inte som man hade kunnat tro några fartygskataloger. Vissa fartyg listas och omnämns i förbifarten, men utan sådana detaljer man vill ha i ett uppsalgsverk. Jag är i färd med att införskaffa källor så att jag kan skriva om Bohuskustens samt Göteborgs skärgårds ångbåtslinjer (två artiklar). /Ascilto (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 15.20 (CEST)
- Jag svarade lite kort men Ascilto har helt rätt om man skall utveckla det hela. Sedan var ju en del trafik på de mindre sjöarna av det slaget att den inte känns prioriterat. Alla timmervarpsbåtar som gått i trafik behöver ju knappast vara med, tillfällig turisttrafik känns inte heller nödvändig att utveckla i separata artiklar, även om de kan nämnas i en sjöartikel om det inte finns så mycket annat att nämna. Jag funderade lite över att skriva en del om kusttrafiken på men upptäckte att det blev lite bökigt. Hur skall den delas upp? Svensk kustsjöfart 1840-1940 sorterar den efter var rederierna haft sina hemmahamnar, men exempelvis har ju Öregrund anlöpts av en mängd norrlandsrederier på väg mot Stockholm - skall de då ingå i en artikel om sjöfarten norr om Stockholm? Jag upptäckte också att en hel del rederier haft rutter som gått över Stockholm över Nyköping och ned till Kalmar, ja ända ned till Skåne och Blekinge - det gör struktureringen lite bökig. Jag tror att jag kommer att prioritera båtar och rederier när jag framöver skriver en del i ämnet.FBQ (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 21.25 (CEST)
- Jag vet med mig att jag sett exempel på att lite större ångfartyg som gått hela kusten runt från Stockholm till Göteborg, vet inte om jag har några anteckningar om det någonstans. När det gäller insjöar kan jag med hjälp av Sveriges inre vattenvägar komplettera med ångfartyg som gått på Mjörn och Anten. Ett par fartyg är redan nu omnämnda, men det fanns fler. Bohuskusten och Göteborgs skärgård kan jag utan problem organisera enligt samma mönster som Göta älvs ångbåtslinjer. Beklagar att jag är så begränsad i min geografiska inriktning. /
- Lyssnade på ett årsgammalt avsnitt av Vetenskapsradion Historia. Där intervjuades Lennart Rydberg som skrivit flera böcker om ångbåtstrafik, främst på Mälaren,[1] så åtminstone Mälarens ångbåtstrafik verkar vara väldokumenterad. /Ascilto (diskussion) 20 september 2019 kl. 15.09 (CEST)
- Det ångbåtslinjer i Stockholms skärgård där Waxholmsbolagets monopol har utmanats av andra aktörer finns upptagna i artikeln Ångbåtskrigen. /ℇsquilo 20 september 2019 kl. 16.24 (CEST)
- Lyssnade på ett årsgammalt avsnitt av Vetenskapsradion Historia. Där intervjuades Lennart Rydberg som skrivit flera böcker om ångbåtstrafik, främst på Mälaren,[1] så åtminstone Mälarens ångbåtstrafik verkar vara väldokumenterad. /Ascilto (diskussion) 20 september 2019 kl. 15.09 (CEST)
- Jag vet med mig att jag sett exempel på att lite större ångfartyg som gått hela kusten runt från Stockholm till Göteborg, vet inte om jag har några anteckningar om det någonstans. När det gäller insjöar kan jag med hjälp av Sveriges inre vattenvägar komplettera med ångfartyg som gått på Mjörn och Anten. Ett par fartyg är redan nu omnämnda, men det fanns fler. Bohuskusten och Göteborgs skärgård kan jag utan problem organisera enligt samma mönster som Göta älvs ångbåtslinjer. Beklagar att jag är så begränsad i min geografiska inriktning. /
- Jag svarade lite kort men Ascilto har helt rätt om man skall utveckla det hela. Sedan var ju en del trafik på de mindre sjöarna av det slaget att den inte känns prioriterat. Alla timmervarpsbåtar som gått i trafik behöver ju knappast vara med, tillfällig turisttrafik känns inte heller nödvändig att utveckla i separata artiklar, även om de kan nämnas i en sjöartikel om det inte finns så mycket annat att nämna. Jag funderade lite över att skriva en del om kusttrafiken på men upptäckte att det blev lite bökigt. Hur skall den delas upp? Svensk kustsjöfart 1840-1940 sorterar den efter var rederierna haft sina hemmahamnar, men exempelvis har ju Öregrund anlöpts av en mängd norrlandsrederier på väg mot Stockholm - skall de då ingå i en artikel om sjöfarten norr om Stockholm? Jag upptäckte också att en hel del rederier haft rutter som gått över Stockholm över Nyköping och ned till Kalmar, ja ända ned till Skåne och Blekinge - det gör struktureringen lite bökig. Jag tror att jag kommer att prioritera båtar och rederier när jag framöver skriver en del i ämnet.FBQ (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 21.25 (CEST)
- Sveriges inre vattenvägar behandlar framförallt vattenvägarna som sådana och innehåller inte som man hade kunnat tro några fartygskataloger. Vissa fartyg listas och omnämns i förbifarten, men utan sådana detaljer man vill ha i ett uppsalgsverk. Jag är i färd med att införskaffa källor så att jag kan skriva om Bohuskustens samt Göteborgs skärgårds ångbåtslinjer (två artiklar). /Ascilto (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 15.20 (CEST)
- Jag lånade en del av dem i våras, men då främst för att fylla i några av våra sjö- och älvartiklar om hur sjöarna utnyttjats genom historien. Kunde ju ha passat på men kände att det blev väl detaljerad information då det finns mycket annat som saknas. Men, om någon är intresserad går det ju att sätta igång.FBQ (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 15.05 (CEST)
- Boken eller böckerna som Ascilto påminner sig ha en anteckning om (tre notiser högre upp) är med all säkerhet bokserien "Sveriges inre vattenvägar" av Yngve Rollof. Kom på 70- och 80-talen, mycket detaljerade. Varje volym handlade om en eller ett par landskap per volym. Jag har dem inte tillgängliga, men många bibliotek har dem. Men som nämns ovan så är det ett jättejobb... Oiving (diskussion) 8 januari 2019 kl. 17.01 (CET)
- Visst - finns det en hel del inlandstrafik, den finns säkert beskriven någonstans. Jag har På Sjö och Älv - Ångbåtstrafiken i Dalarna så jag tänkte använda den för Runns ångbåtslinjer - möjligen ett väl snävt ämne. Jag har plockat bort Flottningsbåtarna och båtar som gått i irreguljär nöjestrafik.FBQ (diskussion) 8 november 2015 kl. 21.46 (CET)
- PS. Nutida ångbåtstrafik på Mjörn med det historiska fartyget omnämns kort i artikeln med det namnet, medan ångbåtstrafiken på Anten omnämns i artikeln Bjärke härad. /Ascilto (diskussion) 8 november 2015 kl. 11.30 (CET)
- Det ser bra ut, tycker jag. Kunde aldrig tro att min blänkare skulle ge resultat så snabbt. Roligt att se att du dessutom sitter på bra källmaterial. Även Göta älvs ångbåtslinjer skulle behöva uppdateras med tryckta källor och inte bara onlinekällor. Jag har en anteckning någonstans om ett verk som behandlar alla ångbåtslinjer i insjöar, älvar och åar. Till och med så förhållandevis små sjöar som Anten och Mjörn (sjö) i Västergötland har haft ångbåtstrafik. Jag har också för mig att jag sett någon artikel som tar upp ångbåtstrafik på åar och sjöar i trakterna av Växjö (det kan också ha varit någon sida på nätet). /Ascilto (diskussion) 8 november 2015 kl. 10.52 (CET)
- Nu gjorde jag ett första utkast med Uppsala ångbåtslinjer, skulle behöva tid att putsa på den men det kunde ju vara trevligt med synpunkter på upplägg om något mer område skall behandlas.FBQ (diskussion) 8 november 2015 kl. 00.55 (CET)
- Trafiken Stockholm- Öregrund/Östhammar hölls igång alla fall till 1950-talet och skulle nog kunna rymma en egen artkel . Norrlandkusten norr om Sundsvall berördes ju inte av stambanorna och där fanns länge ångbåtstrafik, den kan nog behöva delas in. Trafiken på Trosa och Nyköping var mindre omfattande men ändå tämligen omfattande, vad jag minns har trafiken på Kalmar/Oskarshamn/Norrköping har varit betydligt större. Som sagt jag tror att jag skulle kunna skapa ordentliga listor baserat på Svensk kustsjöfart 1840-1940 om jag skulle få tid och det finns intresse.FBQ (diskussion) 7 november 2015 kl. 18.45 (CET)
- För kusttrafiken går det säkerligen men ett liknande upplägg men då får man snarast utgå från den nationella persontrafikeken på respektive stad - inte trafiken mellan två destinationer - då blir den nog bara svåröverskådlig.FBQ (diskussion) 7 november 2015 kl. 16.59 (CET)
- I Stockholms skärgård har Waxholmsbolaget under lång tid haft en dominerande ställning. Deras linjer har lagts om flera gånger och fartyg har flyttats mellan linjer varför ett upplägg liknande Göta älvs ångbåtslinjer inte är möjlig, i alla fall inte i överskådlig form. I Mälaren har linjerna av naturliga skäl varit mer beständiga, så är är det säkert möjligt. /ℇsquilo 7 november 2015 kl. 14.20 (CET)