Diskussion:Hubbleteleskopet

Namngivning av artikeln

Varför heter inte artikeln Hubble Space Telescope som är dess fullständiga namn? I alla förkortningar heter den HST som en initialbokstavsförkortning av dess namn. SingleStar 27 december 2006 kl. 15.17 (CET)

Gjort! --Brallan 28 december 2006 kl. 09.40 (CET)

Jag tycker nog att Rymdteleskopet Hubble är ett bättre namn. --Mnbv 30 december 2006 kl. 12.14 (CET)

Hubbleteleskopet eller Rymdteleskopet Hubble tycker jag är att föredra, eftersom denna upplaga av wp skall vara svenskspråkig. Det korrekta namnet spelar mindre roll, det borde vara en redirect. Tänk på principen om minsta möjliga förvåning. //Laserpekare » 2 januari 2007 kl. 21.53 (CET)

Jag flyttar artikeln till "Rymdteleskopet Hubble", med tanke på att röster för detta även höjdes på "Veckans samarbete"-omröstningssidan. --Mnbv 2 januari 2007 kl. 22.33 (CET)

Personligen tycker jag att artikeln borde heta "Hubble (rymdteleskop)" då det är namnet man känner det vid i Sverige plus att man öppnar för möjligheten till ett standardiserat artikelnamngivningssystem för andra rymdteleskop.

Turbulens

Är det verkligen turbulens i atmosfären som ger upphov till oskarpa bilder. Jag har för mig att det har att göra med skillnader i brytningsindex i olika varm och tät luft. Alltså samma effekt som vid hägringar. Jag tror detta kallas optisk turbulens men det blir nog inte rätt att linka till vanlig turbulens.

Har också för mig att det finns metoder att kalibrera bort atmosfärisk turbulens numera men det är nog mer för artiklen om seeing.

Det finns också en artikel om klarluftsturbulens, men turbulensen i atmosfären följer nog den vanliga definitionen på turbulens vad jag har förstått. Dvs kaotiska luftströmmar. --Mnbv 4 januari 2007 kl. 14.26 (CET)

Jag är mest osäker på om bara kaotiska luftströmmar skulle påverka ljusstrålens gång. Jag tror inte att vind drar ljuset ur riktning men däremot vet jag att områden av luft med olika temperatur kommer att göra att ljuset bryts ungefär som i övergången mot en vattenyta vilket gör att bilden ser ut "fladdra". Fast det behövs så klart att de luft områden med olika temperatur rör på sig också och då behövs det turbulens.

På engelska wiki (var annars) finns en stor artikel om seeing. De ger följande korta förklaring om varför det uppstår

"However when light enters the Earth's atmosphere, the different temperature layers and different wind speeds distort the light waves leading to distortions in the image of a star."

Skulle man kunna skriva så här:

"På jorden störs observationer av ett fenomen kallat seeing, orsakat av den turbulenta temperaturskiftningen i atmosfären, som får stjärnor att "blinka"."

Kanske för plottrigt?

PS: Finns det inget svenskt begrepp för seeing? Astronomisk bildpunkts breddning?? Kanske kan man referera till hägring Dr Lin 4 januari 2007 kl. 15.49 (CET)

Jag tyckte inte att det var så viktigt så jag skrev kort och gott att det beror på turbulens. Naturligtvis beror ju själva förvrängningen på olika brytningsindex i turbulenta zoner. Ändra bara om du tycker att det blir tydligare.

Jag funderade själv på samma sak. Jag har aldrig hört något svenskt begrepp. Alla wikipedia-versioner kallar det seeing. --Mnbv 4 januari 2007 kl. 16.56 (CET)

Kategorin Hubble och artiklen COSTAR

Behövs verkligen artikeln Corrective Optics Space Telescope Axial Replacement? Den ger ingen information som man inte skulle kunna ha i själva Hubble-artikeln. Sen undrar jag också om Kategori:Hubble (som skapades igår) verkligen behövs, den innehåller ju bara ovannämnda artikel. --Mnbv 4 januari 2007 kl. 15.08 (CET)

Artikel i SvD

http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14376175.asp Intressant att dom skriver en artikel om Hubble sista dagen av Veckans samarbete. Kan det möjligen finnas ett samband? =) Dom brukar ju källhänvisa till Wikipedia så det är kul att dom litar på oss =). osram 7 januari 2007 kl. 14.37 (CET)

Värdering av nytta mot kostnader

Detta kapitel (som i sin helhet skrevs av Användare:Kurtan 8 januari 2007 kl. 02.25) antyder att även om Hubble varit bra har teleskopet inte varit värt pengarna och att de hade gjort flerdubbelt bättre effekt investerade i markbundna teleskop. Det är väl inte korrekt? Det sägs att många astronomer är mycket bekymrade över att Hubble ska läggas ner så småningom, och att det inte finns någon bra ersättning. -- BIL 22 februari 2007 kl. 15.50 (CET)

Min uppfattning är att när man planerade Hubble fanns det inte markbaserade lösningar och det specificerade priset vara lägre än det slutliga. Numera finns metoder för att kompensera för atmosfärens störning och priset för Hubble visade sig att bli betydligt dyrare än planerat. Kontentan verkar vara att man får mer prestanda till ett billigare pris med ett markbaserat teleskop och jag anser därför att Kurtans beskrivning är korrekt.

Däremot är resonemanget om antalet refererade artiklar per investerad krona något långrandigt och skall kanske klacificeras som "statistisk sanning".

Eventuellt skulle det även i framtiden vara intressant med omloppsbaserade teleskop om man vill studera strålning som till mycket stor del absorberas av atmosfären. Dr Lin 1 mars 2007 kl. 14.14 (CET)

Språkvård

Språkvårdsmallen har legat länge, och språket har förbättrats i flera omgångar. Jag bedömer att artikeln är acceptabel nu, med ett undantag: Det finns en mängd engelska termer i artikeln. Om det finns svenska översättningar bör de läggas in, men om det inte finns kan språkvårdsmallen tas bort.Sjö 13 juni 2007 kl. 22.11 (CEST)

Jag har korrekturläst artikeln och alla delar, utom en, är enligt min åsikt fullt godtagbara. Kosmologidelens första stycke måste dock skrivas om och förtydligas då åtminstone jag har problem att förstå vad som menas med vissa delar. Jopparn 13 augusti 2007 kl. 18.59 (CEST)

Jag vet inte om det avsnittet har redigerats sedan dess, men jag tyckte inte att det hade några större språkliga problem. Jag tog bort språkvårdsmallen, om den ska läggas tillbaka är det kanske bäst att det görs med en ny motivering. //Essin 22 maj 2009 kl. 16.36 (CEST)

Säkerhet i stycket framtiden?

I stycket om framtiden i denna artikel står det Hubbleteleskopet har haft stor betydelse för vetenskapen och kommer så fortsätta fram till 2013 då ett annat teleskop, kallat JWST (James Webb Space Telescope) är planerat att föras ut i omloppsbana (citat från skrivande stunds version av artikeln). Jag tycker att meningen borde ändras till något som inte säger att teleskopet bestämt kommer vara viktigt för vetenskapen i framtiden, så att meningen blir kanske så här: Hubbleteleskopet har haft stor betydelse för vetenskapen och kommer troligtvis så fortsätta fram till 2013 då ett annat teleskop, kallat JWST (James Webb Space Telescope) är planerat att föras ut i omloppsbana. Vad tycker ni? Leo - fågelskådaren 29 november 2007 kl. 15.53 (CET)

Ja, ditt exempel är nog betydligt bättre än mitt. "...Brallan 29 november 2007 kl. 16.00 (CET) ..."

Det om infrarött ljus kan vara kvar, så länge det inte står att det kommer vara så. Jag menade absolut inte att det du skrivit var dåligt, jag kan inget om astronomi, men ville inte genomföra ändringen utan diskussion. Leo - fågelskådaren 29 november 2007 kl. 16.18 (CET)

Vetenskapliga upptäckter

Första stycket i Rymdteleskopet Hubble#Vetenskapliga upptäckter har en del otydligheter:

Hubble har försett astronomin med en otrolig mängd mätdata, som redan lett till ny kunskap inom kosmologi och om olika fenomen i såväl det avlägsna universum som i vårt eget solsystem. I flera fall har det gällt frågor om tidigare mycket komplexa problem frasen "tidigare mycket komplexa problem" är otydlig. Vad syftar den på egentligen? . Likväl har teleskopet kommit fram med så unika resultat att man behövde nya teorier för att förklara dem. Registrerade mätdata kommer att kunna användas lång tid framöver till att pröva inte bara sådana kompletterande teorier, utan även av forskare som föreslår alternativa kosmologiska modeller. Vad innebär kompletterande teorier respektive alternativa kosmologiska modeller? --KlasN 6 januari 2008 kl. 10.59 (CET)

Kostnad i olika valutor

I sista stycket innan rubriken "Rymdfärjefärderna" står det hur många miljarder dollar projektet kostat och hur många miljoner euro som ESA betalt. De siffrorna säger inte så mycket då det är svårt för en läsare att förstå hur stor del ESA betalt eftersom man inte kan förväntas veta de ungefärliga kurserna i den tidens valuta. Finns det något sätt att få det omräknat för att få bättre tydlighet? Adville (diskussion) 24 april 2019 kl. 03.30 (CEST)

Namnet 2021

Artikeln heter nu Rymdteleskopet Hubble men kallas i inledningen enbart Hubbleteleskopet. Jag menar att det senare namnet ansluter bättre till hur man omtalar amerikanska institutioner på svenska och föreslår flyttning till detta namn. Detta enligt POMMF. Roufu (diskussion) 25 april 2021 kl. 10.56 (CEST)

 Gillar Hubbleteleskopet stämmer även bättre in bland övriga rymdteleskops artiklar på svenska Wikipedia, se Kategori:Rymdteleskop Voyager85 (diskussion) 25 april 2021 kl. 11.27 (CEST)

Häller med. Rymdteleskop låter lite kaka på kaka... Adville (diskussion) 25 april 2021 kl. 12.43 (CEST)

(jag som missförstod ordet rymdteleskop. Det betyder ”rymdplacerat teleskop”, till skillnad mot jordbaserade, men håller ändå med om förslaget) Adville (diskussion) 25 april 2021 kl. 12.46 (CEST)

Hubbleteleskopet används av NE. [1] och SVT [2]. Alltså etablerat namn på svenska. --北山 Kitayama (diskussion) 7 maj 2021 kl. 11.37 (CEST)