Diskussion:Kurdiska

"Lory"

jag tänkte på det ni upprepar om att kurdiskan har lånat mest ord från persiskan eller iranska.. enligt min kännedom från många historiker båda kurder och perser är att själva persiskan kommer ursprungligen från "Lory" och Lory är en kurdisk dialekt som används i "lorrestan" som är en del av Iranska Kurdistan och de är kurder. De finns fortfarande.

Det får ni gärna kolla upp om ni vill för att jag har hört det av flera pålitliga personer84.217.110.80 den 7 november 2006 kl. 22.54‎ ‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Lurierna tillhörde det kurdiska folket tills de började distansiera sig under medeltiden och vända sig till persiskan. Kurdiska och persiska kommer inte från Luri, utan Luri är ett senare språk som har sitt ursprung i kurdiskan men som senare påverkats av persiskan. Det intressanta med Luriskan är dock att den i stora drag har ett kurdiskt volkabulär men med persisk gramatik. 81.225.3.199 den 11 augusti 2007 kl. 23.59‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kurdiskans indelning

Idag indelas kurdiskan på följande sätt:

nordkurdiska (kurmancî) centralkurdiska (soranî) sydkurdiska (sydliga kurdiska dialekter)

Klicka på Goranî, så kommer ni till Kosovo, hur kan det ändras? Guranî?

Soranî skrivs med modifierat arabisk skrift, att hänvisa till arabiska alfabetet säger inte så mycket.

Vad tycker författaren till artikeln om detta? Silav.MikaelF (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det kurdiska språket fem dialekter, som numera talas i Kurdistan:

• Kurmanci.
• Sorani.
• Feyli.
• Zazaki.
• Hewrami.

Jag hänvisar er annars till http://sv.wikipedia.org/wiki/Feyli där det finns en jätte bra karta över Kurdistans prvinser

Edit:Supra127

Inom modern kurdologi talar man om tre grupper, en nordlig grupp (kurmancî och dess dialekter), en central grupp (soranî och dess dialekter) samt sydkurdiska dialekter (Bijârî, Kolyâî, lakî-kirmâshanî, kałhorî-sanjâbî-zangana, małikshâhî, Bayray, Kordalî). Zazakî och Hawramanî ställning borde kanske också nyanseras i artikeln? MikaelF 3 september 2007 kl. 20.20 (CEST)

till exempel ett kasussuffix a (e, z), som utmärker objektiv (ackusativ, dativ),

Kan ett exempel ges? Jag förstår inte riktigt denna formulering. Silav. MikaelF 4 september 2007 kl. 14.45 (CEST)

Jag stuvade om diskussionssidan så att inläggen kommer i kronologisk ordning, och gjorde indrag vid varje nytt inlägg med kolon, så att det blir lättare att se vilket inlägg som är vilket. Det underlättar också om alla signerar sina diskussionsinlägg. //Essin 11 september 2007 kl. 19.47 (CEST)

Att beskriva Kurdiskan som ett språk med tre huvuddialekter tycker jag blir missvisande. Det är som om man utgår från en föreställning om hur många vill att det ska vara när man beskriver verkligheten, istället för att beskriva den som den faktiskt ser ut. Wikipediaartikeln som den ser ut nu har en utmärkt inledning, där kurdiska beskrivs som ett antal språkgrupper. Det som förenar dessa språk är den kurdiska identiteten och det faktum att alla de kurdiska språken är västiranska språk, om dock inte särskilt närbesläktade med varandra om man ser till de som är mest olika. Det är ganska godtyckligt vilka språk som kommit att betraktas som kurdiska, och vilka som fått en annan benämning. Många fantasifulla folketymologiska och mytologiska inslag förekommer också i den kurdiska historiebeskrivningen. De flesta etniciteter i världen är mellan 500-1000 år gamla, och omdefinitionen av etnisk och nationell identitet är en ständigt pågående process. Även den kurdiska etniciteten är relativt ny historiskt sett, och ser ut att ha uppkommit ungefär under loppet av de senaste 1000 åren. Linus Bozenius (diskussion) 6 juli 2023 kl. 00.29 (CEST)

50 MILJONER TALAR KURDISKA!

Hej! Antalet kurdisk talande i världen överskrider 40 miljoner, varav MINST 20 miljoner är i norra Kurdistan (under turkisk ochupation). De siffror som anger att det kurdisk talande är från 20-30 miljoner är icke vetenskapliga gjorda påståenden från de ockupantländerna som har Kurdistan under sitt kontroll (Turkiet, Iran, Irak, Syrien). Dessa länder har försökt sedan 1920-talet assimilisera kurder och ständigt propagerat om att nämna att kurder inte existerar i deras länder (eller att det överhuvudtaget inte finns nått som kallas för kurder, i Turket kallade man kurdena fram till 2000-talet för "bergs turkar"), och om de nu har erkänt att det finns "så kallade" ett folk som kallas kurder, har de förskt att nämna ett så litet antal som möjligt. Då de flesta kurder är i stora städer av ockupantländerna och mer än ett antal miljoner är uomlands, är antalet oerhört mycket. Nuförtiden finns det kurdisk media från södra Kurdistan och i Europa som har gjort att kurdiska är världen 41:a största utspridda sprk, vilket är före både turkiskan, som har varit ett officiellt språk i över 900 år och före persikan. Detta enligt en språkstudie som gjordes år 2008 (namnet på den kommer jag inte ihåg), denna studie nämndes denna vår på ROJ TV. 88.151.43.53 den 22 september 2008 kl. 20.56‎ ‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kurdiskan

Kurdiskan är först och främst ett indoeuropeisk språk som förgrenar sig till den indo-iranska språkfamiljen som i sin tur förgrenar sig till den indoariska språkstammen.

Det vore mer korrekt att endast skriva att kurdiskan är ett indoeuropeisk språk i den indoariska språkstammen. Att blanda in en mellangrupp ( indo-iransk ) är rätt så onödigt och grupp-ordningsmässigt fel. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Indoiranska_spr%C3%A5k för gruppering av språket. // (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 11.53 (CEST))

Såvitt jag har läst så tillhör INTE kurdiskan de indoariska språken. Battlefighter kan ju då komma med en källa på det. --Svetter 20 oktober 2008 kl. 13.53 (CEST)

Jag lägger till en ny web referens och raderar en gammal referens som inte fungerar och ändrar befolkningsstatistiken till 30 miljoner enligt den nya källan. // (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 12.37 (CEST))

Tydligen diskuterar jag med mig själv då ingen annan verkar ha något att säga. men jag sammanfattar mina redigeringar här illafall. // (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 13.12 (CEST))

Den här länken kan vara en vink om hur de kurdiska språken kategoriseras officiellt. Den berättar om fyra erkända kurdiska språk efter kategori:

Indoeuropeiska

Indo-Iranska

Iranska

Västra

Nordvästra

Kurdiska

central-kurdiska

nord-kurdiska

syd-kurdiska

Laki

Jag tycker nog det är relevant att ta med Indo-iranska och iranska som mellannivåer för att särskilja de språk som är nära hindi relativt de som är nära persiska/farsi. /Innocent bystander 20 oktober 2008 kl. 13.29 (CEST)

Oj sorry. såg att du skrev indo-iranska och inte ariska :) var lite för snabb där // (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 13.32 (CEST))

Svetter, nu får du lägga av med att ange ickefungerande referenser, du börjar bli påfrestande // (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 13.46 (CEST))

Referensen är fixad så nu kan du sluta gnälla. --Svetter 20 oktober 2008 kl. 13.58 (CEST)

Min referens ovan talar om 17 miljoner som talar kurdiska, men då är siffrorna ganska otillförlitliga. /Innocent bystander 20 oktober 2008 kl. 14.00 (CEST)

jo, jag såg att du fixade referensen. bra gjort. men där framgår inte hur många som talar kurdiska. jag angav en oberoende källa och tog bort din missberäknande 20 till 30 miljoner människor. Njaa....innocent bystander, du har rätt, din länk är ganska otillförlitlig pga av dess ålder, har redan ögnat igenom den inatt. // (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 14.03 (CEST))

Det är inte jag som skrivit 20 till 30 miljoner människor, men din referens är allt för ospecifierad för att godkännas, en länk till en sida räcker inte, du får allt leta fram uppgiften.--Svetter 20 oktober 2008 kl. 14.07 (CEST)

Det har jag redan gjort, specifierade källan, är du nöjd nu eller vill min herre ha en kopp kaffe också // (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 14.08 (CEST))

Det har varit litet svårt att hänga med i alla ändringarna av källan till antalet kurdtalande i artikeln Kurdiska. Den första källan [1] som Battlefighter lade in 14:01 /[2]) var opreciserad, det är riktigt, men nästa [3], som lades in 14:07 ([4]) var det inte. Att då, som Svetter gjorde, komplettera den med ytterligare en källa är knappast nödvändigt, speciellt som "30 miljoner" och "mer än 20 miljoner" knappast kan räknas som kontradiktoriska uppgifter när det gäller ett språk som kurdiska, där det är svårt att bedöma antalet talare då språket saknar något självständigt land och därmed en officiell administration. Eftersom det allmänt anses olämpligt att använda andra Wikipediaversioner (eller andra wikier) som referens har jag återställt den förändringen, men jag kan inte se att det bara är en som står för redigeringskriget här. Snarare är det ni båda två: Du Battlefighter som fortsätter trots vad som sas på din diskussionssida, och du Svetter som envisas att bråka om källor. Ägna er åt något annat båda två! / Law_D 20 oktober 2008 kl. 15.40 (CEST)

hur otroligt det än låter så redigeringskrigar inte jag. Jag försöker diskutera med svetter men han leker emd sina källor bara och vägrar föra ett normalt samtal innan redigering.jag försöker bara komma i underfund med hur många faktiskt det är som talar kurdiska. Den frågan är som du påpekade rätt svårt då de saknar ett självständigt land. Vissa säger att 50 miljoner pratar kurdiska, vissa 20, och om du frågar turkar så existerar inte kurder eller kurdiska. mitt förslag är att vi tar bort antalet talare av detta språk helt och hållet då det faktiskt är ganska ointressant och svårt att precisera hur många som talar kurdiska. // (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 17.25 (CEST))

Ett problem är väl att det saknas en bra definition av VAD som är kurdiska och kurd. Vilka språk och dialekter som är kurdiska är svårt att bestämma och någon räkning av kurder/kurdisktalande förekommer inte i vissa länder. (Alla som talar kurdiska är dessutom inte etniska kurder, för att krångla till det än mer.) Att rygga för problemet helt med att utelämna en siffra vore lite fegt. Att lämna ett stort utrymme för tolkningar (~20-50) kanske får duga i brist på bra fakta. /Innocent bystander 20 oktober 2008 kl. 17.53 (CEST)

Okej. Om du tycker att en radering av antalet kurdisktalande vore att rygga tillbaka så kanske vi kan skriva ett visst antal kurdisktalande som har ett stort intervall. Jag kollade runt på sidorna om turkiet, iran, irak och syrien och några till där det stod hur många kurder respektive land hade i procent. Turkiet hade 20 - 25 % kurder och en total befolkning på 70 500 000. Bara där har vi isåfall 17 000 000 människor som talar kurdiska. I irans fall var det 13 % och en total befolkning på 70 400 000. där finns det alltså 9 150 000 kurdisk talande. iraks demografi hade 20 - 25 % kurder på en befolkning på total 27 500 000, det blir alltså 6 000 000 kurdisktalande ungefär. I syrien var det 10% och en totalbefolkning 18 800 000, det blir alltså 1 880 000 kurdisktalande ungefär. om man räknar med kurder utomlands också kan vi lägga till 1 000 000. totalt kanske det finns då 35 000 000 ungefär. Vad tycker du? (Battlefighter 20 oktober 2008 kl. 18.12 (CEST))

Men då räknar du egentligen antalet kurder?! Hur definierar du Kurdiska? Är det de självklart de som talar kurdiska? På Enwp finns länkar till CIA's statistik, som räknar antalet talare, jag ska försöka läsa lite där. /Innocent bystander 20 oktober 2008 kl. 18.24 (CEST)

Statistik från CIA ger 6 miljoner i Iran, men det kan finnas fler som har det som andraspråk. Övriga länder var statistiken inte av användbar kvalite, förutom Armenien där det var närmast försumbart antal. /Innocent bystander 20 oktober 2008 kl. 18.36 (CEST)

Okej. Men skriv in en siffra du då så vi får det överstökat, så får vi helt enkelt vänta tills någon kommer med en riktig studie som är opartisk och som är någorlunda tillförlitlig // (Battlefighter 21 oktober 2008 kl. 00.32 (CEST))

Försökt räkna igenom lite. Men resultatet kräver en bra definition av kurdiska. Definitinerna varierar. Siffrorna på enwp verkar sakna referenser, vilket gör siffran 50 milj mycket osäker. Min ref ovan visar minst 15-16 milj i mellanöstern. Men då är definitionen av kurdiska strikt och siffran för Turkiet sannolikt kraftigt undervärderad. Mängden av Kurdisktalande stämmer i vissa regioner dåligt med mängden av kurder, dvs det finns många icke-kurder som talar språket och vise versa. Mest tillförlitliga siffror har vi kanske för Iran: 6-6,5 miljoner, Zaza-gorani mm oräknat. Det jag kommit fram till är MINST 15-16 miljoner i mellanöstern, väl dokumenterat. /Innocent bystander 21 oktober 2008 kl. 11.03 (CEST)

Fick ihop ca 1,25 mille som talar Zaza-gorani. Sedan har vi problemet Turkiet. Siffrorna ovan ger 3 mille Kurdiska plus 1 mille Zaza-gorani=4 mille. Men då säger statistik att minst 20% av befolkningen är kurder=13,5 mille - det går inte ihop... /Innocent bystander 21 oktober 2008 kl. 14.21 (CEST)

3,4 mille talar Luri, men räknas inte ens till de nordvästiranska språken. /Innocent bystander 21 oktober 2008 kl. 14.26 (CEST)

Det är bara att inse att detta är en omöjlig uppgift. Dessa "ockupationsmakter" vill inte ens medge att kurder existerar så dessa siffror som ligger utspridda överallt om antalet kurder och kurdisktalande är bara uppskattningar gjorda av olika organisationer och institut. Vi får helt enkelt ge utrymme för felaktigheter genom att skriva 20 till 40 mille eller liknande. Det är liksom upplagt för felaktigheter om vi inte anger ett stort intervall / (Battlefighter 22 oktober 2008 kl. 02.25 (CEST))

Lagt till en ~ på siffran 20-40 mille nu, vi lär inte komma närmare än så. Folkvandringar och stora makters uppgång och fall under tusentals år har gjort området till en chokladask - en smaskig blandning av Nougat och Trippelnötter... /Innocent bystander 22 oktober 2008 kl. 10.06 (CEST)

Haha :) Bra gjort, bra gjort. Nu kan vi släppa det här och ge oss in på ny overifierad fakta. Som hur många som kan klingon :P! // (Battlefighter 22 oktober 2008 kl. 15.16 (CEST))

Hur visste du att jag just satt och tittade på några hyrda avsnitt av TNG? :D /Innocent bystander 22 oktober 2008 kl. 20.05 (CEST)

Jag har mina källor du vet. haha :) allvarligt, tittar du på TNG? jag tittar främst på startrek, stargate och battlestar galactica ;) // (Battlefighter 22 oktober 2008 kl. 23.39 (CEST))

Min hustru hyr genom Lovefilm, och då våra tittintressen är helt skilda så hyr vi alternerande The Next Generation och engelska deckare. /Innocent bystander 23 oktober 2008 kl. 16.36 (CEST)

Sorani?

I artikeln står det "De två huvuddialekterna är nordkurdiska (kurmancî) och sydkurdiska (sorani). Kurmânji, den största av de två dialekterna, är i sin tur uppdelad i två underdialekter: Nord-Kurmânji, eller Kurmânji/Bâhdini, och Syd-Kurmânji, eller Sorani." Är kurmanji och kurmanci samma sak? Är Sorani något annat än nordkurdiska, eller är det syd-nordkurdiska? 217.213.80.53 den 6 april 2009 kl. 00.34‎ ‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kurmanji och kurmanci är samma sak. Sorani är centralkurdiska och inte nordkurdiska, syd-nordkurdiska eller nån annan konstig hybrid.

--Lolawl (disk) 10 april 2013 kl. 00.35 (CEST)

Instämmer i att kurmanji och kurmanci är samma dialekt/språk. Kurmanji och kurmanci kallas för nordkurdiska på svenska, se Lexin [5]. Sorani heter på svenska sydkurdiska, se Lexin [6]. Begreppet centralkurdiska saknas helt i det svenska språket. --Allexim (disk) 28 juli 2013 kl. 12.34 (CEST)

Betydande inslag i befolkningen

Hej i texten så står det att kurdisktalande "utgör ett betydande inslag i befolkningen" i Sverige och Libanon. Betydande är väl ändå att ta i? Finns det någon seriös definition av betydande? Olika serbo-kroatiska språk, persiska etc är väl betydligt större i Sverige? Libanon har jag ingen aning om, men borde det hela kanske ändras till någonting om att det "även finns en omfattande diaspora, bland annat i Sverige och Libanon." Eller något liknande. Nu känns det lite som någon sorts propaganda från antingen en kurd eller en Sverigedemokrat (sic!)... // Växelhäxan 28/7 2012

Nu gjorde jag ett försök till omformulering efter tankarna ovan. // Växelhäxan 30/7 2012

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Kurdiska. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080914153624/http://www.unpo.org/content/view/7892/116/ till http://www.unpo.org/content/view/7892/116/
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20041009124244/http://www.iranologie.com/history/ilf.html till http://www.iranologie.com/history/ilf.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 april 2017 kl. 11.30 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Kurdiska. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20170305034800/http://www.dissertation.xlibx.info/d1-other/240081-1-background-the-language-community-and-fieldwork-introduction-the.php till http://www.dissertation.xlibx.info/d1-other/240081-1-background-the-language-community-and-fieldwork-introduction-the.php

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 29 juli 2018 kl. 00.41 (CEST)

Officiellt minoritets språk i Armenien

Officiellt minoritets språk i Armenien. Krqftan (diskussion) 10 januari 2022 kl. 21.50 (CET)

Hitflyttat från "Kurdernas historia"

Vid redigering av Kurdernas historia tog jag bort följande stycken, som behandlar språkhistoria och inte platsar där. Mycket saknar källor men jag kan inte bedöma om det ändå är av värde.

John W. Limbert, författare, iranist och statsvetare från Harvard University, skriver ”Trots att en del forskare avfärdat kurdernas påstående om att vara medernas ättlingar, stödjer lingvistiska och geografiska bevis deras påståenden”. Ett historiskt bevis för påståendet är en armenisk skrift från 140 e.Kr., ett duplikat av en äldre skrift som innehåller kristna böner på sju språk och där ett av språken kallas ”Det mediska språket”. Den är skriven på det språk vi idag känner som den nordkurdiska dialekten kurmanji (ku. Kirmancî), och detta verk kan utgöra den äldsta bevarade kurdiska handlingen.

Vidare påstår orientalisten Vladimir Fedorovich Minorsky att den grundläggande samstämmigheten inom det kurdiska språket kan härledas från ett och samma språk, vilket förmodligen är medernas språk.

Ytterligare ett påstående kommer från Gernot Windfurh, fil. dr. emeritus i iranistik, som sade ”Majoriteten av de som idag talar kurdiska talade tidigare, med största sannolikhet, mediska”.

Emellertid är det viktigt att påpeka att sambandet mellan kurder och meder inte är någonting som är välförankrat i historisk data då moderna lingvistiska bevis har ifrågasatt den tidigare synen på att kurderna är medernas ättlingar. Gernot Windfuhr, professor i iranska studier, hävdar att kurderna talar ett partiskt språk med ett mediskt substratum. David Neil MacKenzie, en auktoritet i iranska språk, anser att mederna talade ett nordvästligt iranskt språk medan kurderna talar ett sydvästligt iranskt språk. Iranisten Martin van Bruinessen argumenterar däremot att kurderna ska se mederna som deras ättlingar. Han säger att det bevis saknas för att medge sådana förbindelser med bakgrund av den långa tidsperioden mellan medernas storhetstid och kurdernas framträdande.

Herodotos berättar om ett Stormedien. Medien var vid den tiden ännu delat i en mängd av varandra oberoende små furstendömen, i vilka härskarens makt var starkt inskränkt genom en mäktig aristokrati, således med samma slags författning. Deiokes (kurdiska: Diyako), en av dessa furstar (eller "domare"), skall enligt Herodotos ha lyckats förena hela Medien under sin spira, varefter han grundlade den nya huvudstaden Ekbatana dagens Hamadan). Det är dock mer troligt att mederna enades först under hans son Fraortes (kurdiska: Frortîş). Fraortes gjorde motstånd mot de alltför påträngande assyriska riket, men blev besegrad och dödad av Assurbanipal (omkring 630 f.Kr.). Han efterträddes av sin son, den mäktige Kyaxares (kurdiska: Keyxûsrew). I början av sin regering hade denne fått bekämpa ett nytt anfall av skytiska stammar, vilka för en tid (Herodotos uppger hela 40 år) sägs ha gjort sig till herrar i landet. Genom flera segerrika fälttåg utvidgade han sedan betydligt sitt rikes område och lyckades slutligen i förbund med den kaldeiske kungen Nabopolassar i Babylon, besegra Assyrien och i grund förstöra dess huvudstad, Nineve (612 f.Kr.). Under honom nådde det mediska väldet sin största blomstring, och det sträckte sig då över nästan hela Iran, Elam, delar av Assyrien och Armenien.

Slut flyttat stycke Chandra Varena (diskussion) 28 november 2023 kl. 14.54 (CET)

"Språklig genetik"

Jag tog bort en mening om "språklig genetik" baserat på en webbsida som förefaller ha missuppfattats (språklig släktskap handlar inte bara om andelen gemensamma ord) och som vad jag förstår ger "precisa" resultat som inte har vetenskapligt stöd. "Kurdiska" är dessutom enligt ingressen inte ett enhetligt språk utan ett kontinuum av flera olika språk. Chandra Varena (diskussion) 9 februari 2024 kl. 07.32 (CET)