Diskussion:Nätgemenskap

Jag är helt för att använda svenska ord... men kom igen, ingen säger väl nätgemenskap? /Habj 27 juni 2005 kl.02.37 (CEST)

Om ingen snart hoppar upp och argumenterar för ordet nätgemenskap, flyttar jag artikeln till community eller möjligen nätcommunity. / Habj 6 december 2005 kl.12.23 (CET)

"Nätgemenskap" ger dock 649 träffar på Google jämfört med bara 44 för "nätcommunity". /Slartibartfast 6 december 2005 kl.12.32 (CET)

Community, 3 380 000 träffar på svenska sidor. [1] / Habj 6 december 2005 kl.12.36 (CET)

Jaha...hos Svenska datatermgruppen föreslår man intressegrupp, webbforum eller nätförening[2] och inom Svenska Open Directory project använder man sig av termen "internetsamhällen", ett begrepp som dessutomär placetar inom kategorin "Cyberrymden" vilket är ett annat begrepp och en försvensnkning som aldrig slåt igenom [3].Community är ett luddigt begrepp men såpass vedertaget att det inte finns någon anledning att sluta använda det. Jag tycker man kan använda ordet community åtminstone för den tekniska företeelsen sen får man i varje enskilt fall bedöma om det verkligen rör sig om en mötesplats etc. Men ska det användas på svenska ska det också böjas på svenska, alltså communityn, inte communities, och dessutom inte inkonsekvent använt som det står nu i texten. Så länge artikeln heter "community" så måste det väl också stå i texten.--Lis-Peace 14 oktober 2006 kl. 23.10 (CEST)

Jag har ändrat språkbruket och försökt strama upp texten för att få bort upprepningar. Avsnittet om First Class flyttade jag ner eftersom det kan vara förvillande när folk i första hand tänker på webbcommunityn. --Lis-Peace 14 oktober 2006 kl. 23.43 (CEST)

Alexa-ranking

Kan ingen förklara detta bättre?:
"Med Alexa-ranking menas att ha ett lågt värde på Alexa.com. Följande har värden under 10 000. Som jämförelse kan nämnas att Wikipedia har ett värde på 31 och Passagen har ungefär 2 500."
Det säger ju fortfarande inte vad det innebär att vara lågt rankad. Är det bra eller dåligt? Är det antalet inloggade per tidsenehet eller vad är det fråga om? Och heter det inte rankning på svenska? Körfursten 20 juli 2006 kl.23.57 (CEST)

En eller ett?

Just nu står det i artikeln att det heter "ett community". Vid en snabb Google:ing gav "ett community" 29 300 träffar, "en community" gav 60 500. Eh... finns det något som är korrekt? "En" är i alla fall tydligen det vanligaste. Svårt med svengelska ord... --Erfa 18 februari 2007 kl. 20.55 (CET)

Människor med språkkänsla lär ju säga "en community", de som säger "ett" saknar sådan. "Ett community" låter fan i mig inte klokt, utan helt debilt! Pemer 24 juni 2007 kl. 17.23 (CEST)

När jag kollar nu ger Google ca 301.000 träffar på "en community" och ca 31.500 på "ett community". Är det någon slags lobby som börjat väldigt nyligen att plantera den märkliga formen "ett community"? Pemer 24 juni 2007 kl. 17.27 (CEST)

Kanske får vi acceptera att den formen inte är så märklig trots allt. Bägge formerna är korrekta, bägge är okej. Om språkkänslan säger något annat är det språkkänslan som måste uppdateras, inte språket. //Salsero 4 december 2007 kl. 15.45 (CET)

När det är tungan på vågen skadar det väl inte att se till hur de som är kunniga i hur språket används får fälla en avgörande röst - precis i likhet med kraven på verifierbarhet och trovärdighet som alltid annars är centrala i artikelskapandet? Språkrådet rekommenderar att community böjs som utrum i likhet med andra engelska lånord med y-ändelse.[4] --Strangnet 4 december 2007 kl. 15.54 (CET)

Låter i och för sig rimligt att följa Språkrådet, men när det finns två former som används mycket är det fortfarande bäst att acceptera båda. Man undviker bråk om man är försiktig med att ersätta andras stavningar med dem man själv föredrar. Det viktiga är att stavningen är korrekt, inte att det är den "bästa". Jag tycker för övrigt att det är bra om man kan särskilja frågor om verifierbarhet och trovärdighet från språkvårdsfrågor. Verifierbarhet handlar om att de faktauppgifter vi presenterar ska vara korrekta och att det ska gå att kontrollera att de verkligen är det. Wikipedias trovärdighet kan visserligen påverkas av vilket språk vi använder, men ett seriöst (och därmed i längden också trovärdigt) språkvårdsarbete handlar inte om att rangordna olika korrekta stavningar sinsemellan. //Salsero 4 december 2007 kl. 16.14 (CET)

Med tanke på att den enda möjliga pluralformen hör till ett neutrumparadigm (community, community*n*; staffli, staffli*n*; foto, foto*n*) så är det ganska uppenbart att utrum är den form som bäst passar in i språksystemet (på språkrådets hemsida föreslår de "communityer", vilket knappt går att uttala) - annars vet man ju dessutom inte om "communityn" är bestämd form singular eller obestämd form plural.

Vidare är jag helt säker på att de som ägnar mycket tid i communityn (ungdomar) framförallt säger "ett". Den enda mening där jag kan tycka att "en" låter okej är om jag föreställer mig att en någon förälder säger "är det en sån där "community" eller?" och uppenbarligen bara har ett hum om vad det är för något, fast det kan mycket väl hända att man tycker annorlunda på andra platser. Ett hyfsat sett att få sig en uppfattning av det hela är kanske att be olika svenskspråkiga communityn att genomföra opinionsundersökningar (oj vad jag var seg med att komma på ett svenskt alternativ till "poller").

Argumentet med "hobby" och "ponny" som båda är en-ord tycker jag inte riktigt håller (förutom då att vi har tillexempel "ett derby". Till och börja med kan de flesta svenskar så pass mycket engelska att de känner av att det inte är samma ändelse. I ponny/hobby är det ungefär vårt -is, vilket mer eller mindre motsvarar tyskans -chen, holländskans -je eller -ie och afrikanskans -ie, medans det i community är en ändelse som motsvarar svenskans -(i)tet (en fakultet = faculty; ett universitet = university; vår generositet = our generosity; vår orginalitet = our originality; etc...), vilket har blandat genus (men oftast utrum? fast det beror nog på att det alltid är utrum när det har samma betydelse som svenskans -het: säregenhet ~ orginalitet). För det andra kan det till viss del ha att göra med att det som sagt inte går att bilda någon vettig pluralform av ord på -y/-i om betoningen ligger på sista eller näst sista stavelsen vilket gör att neutrumformen i det långa loppet blir mer praktisk (och i det här fallet är det rimligt att anta att den alltid funnits, eftersom ändelsen är tvetydig och man lika gärna kan tänka på "sammhälle (n)" som "gemenskap (u)" när man använder det - om jag skulle tvinga er att använda "country" på svenska skulle ni förmodligen också tycka att "ett country" låter bättre än "en country" eftersom ni tänker på "land"). Svenskan försöker nämligen behålla sina tydliga paradigm, misstänker jag. Till exempel säger min lillebror "fotografin" och "paraplyn", även om de flesta använder "fotografier" och "paraplyer" som går tillbaka på det tidigare n-genuset. Några exempel på vad jag menade med pluralformer av ord på -y eller -i:

betoning på sista stavelsen: paraplyer, fotografier, biografier, genier (vilket har blivit ett ett-ord!)

betoning på näst sista (vissa som jag lånat in bara för det här syftet): hobbyer, spaghettier, ponnyer, juryer, walkie-talkier (eller walkie-talkiesar :P), ladyer, bunnyer, tabbyer, et c

Dessutom har jag en känsla av att ord på -y som motsvarar -is oftast får -isar i början när man lånar in dem, men med tiden övergår till -ier när de börjat kännas mer som normal svenska... Walkie-talkier och ladyer lät till exempel rätt forcerat

betoning på näst näst sista (enligt min känsla, och jag tycker svenska ändelser oftast låter mycket konstigt här): policyr (plural används dock aldrig och jag skulle nog egentligen använda -s där), communityr (förutom att jag tycker att "communityn" låter hundra ggr bättre), disk-jockeyer (men där är det snarare fråga om en sammanställning av "disk" och "jockyer" vilket gör att -er-ändelsen blir självklar)

former på -yer kan jag här inte ens föreställa mig hur de skulle låta: *policyer, *communityer

att det inte finns något självklart böjningsmönster beror förmodligen på att vi i vanliga fall försvenskar ordet (dvs. använder våra egna varianter på de klassiska ändelserna) istället. Om vi kännt till/igen ordet perfekt hade vi förmodligen gjort om det till "en kommunitet". Ingen skulle ju få för sig att prata om sajjöntollödjin istället för scientologin, till exempel.

Sammanfattningsvis ser jag ur språkvårdssynpunkt (i bemärkelsen att bevara språkets systematik) inget skäl till att motverka den enda variant som passar in perfekt i ett av våra böjningsparadigm (det för neutrum-ord med vokaliskt slut): ett community/foto, det communityt/fotot, flera communityn/foton, de communityna/fotona. Dessutom är neutrumgenus i sig att försvara eftersom ord som inte har nån igenkännbar ändelse (med ett självklart paradigm) får genus enligt ett svenskt ord med liknande betydelse eller som är logiskt att tänka på (ett e-post/e-mejl(meddelande) vs. en e-post/en e-mejl(adress)). Att vi inte uppfattat ordet som avlett visar sig ju i att vi inte pratar om "en kommunitet", och vi har så vitt jag vet knappt lånat in ord på -ity eller andra ord med samma rytm ---Grytolle 31 december 2009 kl. 16.05 (CET)

Jag tycker Googlestatistik ska avgöra de de allra flesta fall. Vad säger användarna själva? "Detta är en community" ger 172.000 träffar, medan "Detta är ett community" bara ger 94.000 träffar i Google. Vad säger forskarna? "En community" ger 975 träffar medan "Ett community" ger 146 träffar enligt scholar.google.se. Vad säger författare? "En community" ger 641 träffar, medan "ett community" ger 39 träffar enligt books.google.com. Du har dock rätt i att ungdomar verkar dock säga tvärtom. "Ett community"+"oss unga" ger 156 träffar, medan "Ett community"+"oss unga" bara ger 9 träffar. Kanske har denna Wikipediaartikel förorsakat spridningen av "Ett community". Jag röstar för att artikeln ska presentera båda formerna. Mange01 1 januari 2010 kl. 11.43 (CET)

Man kan också misstänka att googleresultaten förvanskas av att "community" har förekommit så mycket i pressen. Tycks mig inte helt otänkbart att en eller annan tidningsredaktion bestämt sig för att man på deras tidning endast ska skriva "en", med tanke på språkrådets rekommendation. Om vi begränsar sökningen till communityn, så får vi ett annat resultat:

ett community: 733

en community: 698

Men de siffrorna måste naturligtvis också granskas ordentligt. Om man tittar på första sidan av en-alternativet ser man att det ofta handlar om särskrivna ord, såsom "en community sida". Dessutom finns det fler fall som man kan tänkas jämföra: adjektivkongruens, denna/detta, den/det, et c. Att låta googlestatistik avgöra är kanske en bra idé, men inte helt lätt att utföra. Så snart man får hyfsat jämbördiga alternativ fastnar man och kommer inte längre. En liten not om ordets böjning i artikeln verkar däremot som en god idé (att blanda formerna hej vilt i texten däremot inte :P) ---Grytolle 3 januari 2010 kl. 16.59 (CET)

Facebook

Varför nämns inte Facebook i artikeln? Wanpe 25 oktober 2007 kl. 10.18 (CEST)

Exempel på communitys

Lunarstorm, helgon, kamrat, etc kanske vore något att lägga till i artikeln?

Varför är titeln communitier istället för communityn (eller åtminstone communityer)? Säger den som skrivit ordet själv ens så? Grytolle 3 januari 2010 kl. 17.21 (CET)

Detta är ett rörigt ord som både vill vara utrum och neutrum. Ett bevis för att det kanske inte är så etablerat i svenskt språkbruk ändå. De flesta svenskar vet nog ändå att engelskans community betyder 'gemenskap' (oavsett avgränsning). Suck…--Paracel63 (diskussion) 24 april 2014 kl. 11.43 (CEST)

Etablerat skulle jag definitivt säga att det är, men många har svårt för att böja engelska termer på svenska. Språkrådet verkar ha plockat bort sidan som handlar om det, men skrev bland annat följande: "Community böjs i svenskan oftast en community, flera communityn (communityer hade varit en möjlig plural, jfr juryer, ponnyer – men den förekommer mycket sparsamt). N- och t-genus är ungefär lika vanligt i obestämd form, men i bestämd form är n-genus, communityn, ca tio gånger vanligare än t-genus, communityt. Engelska ord på -ity brukar bli ord på -itet på svenska, och sådana ord har generellt n-genus. Eftersom dessutom de allra flesta engelska lånord på -y har n-genus i svenskan (baby, ponny, jury, sulky, hobby), tycker vi att det är rimligast.

När det gäller frågan om ett mer svenskt ord för begreppet, finns en utredning på Svenska datatermgruppens sidor:

Svar: Community är inte en engelsk fackterm utan ett ord i vardagsspråket som kan översättas på många olika sätt. I Internetsammanhang kan svenska motsvarigheter vara t.ex. intressegrupp, webbforum eller nätförening." /Kyllo|snacka?★ 24 april 2014 kl. 12.07 (CEST)

Community finns i de svenska ordböckerna SAOL och SO, så det är inte ett "engelskt" ord som Blockhaj vill göra gällande. Kyllo (diskussion) 18 november 2022 kl. 10.14 (CET)

Jag håller avsevärt inte med att ordet community bör anses svenskt vid det här laget, även om SAOL och SO listar det. Folk använder engelska i sitt talspråk med medvetande om att orden de brukar är substitut för avsaknad av svensk likgiltighet. Dessutom brukas ordet community (likaså gemenskap) även för intressegrupper utanför nätet. Bara i går visade SVT Rapport en gemenskap (självkallat "community") som höll på med virkning? om jag minns rätt. Community är därför ren slang i min mening.--Blockhaj (diskussion) 18 november 2022 kl. 17.29 (CET)

Du får förstås tycka vad du vill personligen, men vi följer dock språkvetare och källor i artiklarna. Kyllo (diskussion) 27 november 2022 kl. 16.47 (CET)

Jag vill protestera men det kommer inte ge något till.--Blockhaj (diskussion) 28 november 2022 kl. 01.10 (CET)

Inte nog med att "community" uppges i båda auktoriteterna SAOL och SO. "Nätgemenskap" uppges inte i någon. LittleGun (diskussion) 28 november 2022 kl. 07.59 (CET)

Problemet är att SAOL och SO inte särskiljer på svenska begrepp och användning av engelska i svenskan, speciellt vad gäller internationell datorslang. Jag har frågat diverse olika folk om just begreppet community (skolkamrater, lärare, polare och slumpmässigt valde personer, etc) och i princip alla håller med om att begreppet community enbart är internationell internetslang. Nätgemenskap och liknande avser istället det begrepp som bör användas i formellt språk.--Blockhaj (diskussion) 28 november 2022 kl. 08.47 (CET)

Nej. Det är inget problem. SAOL och SO tar upp ord som etablerats i svenskan helt enkelt. Även om de kommit via "internationell datorslang", eller snarare internet-fikonspråk.

Jättekul att dina polare håller med dig och har koll på etymologin. Men internationella ord som används och etableras på svenska är svenska. Såsom kyrka, rådhus, kiosk, ridå, tji, träna etc.

Nätgemenskap, eller snarare virtuell gemenskap, och liknande, är ibland goda -men mycket sällan lyckade- försök att försvenska internationella ord. Mest försöker "datatermgruppen" (som förövrigt inte föreslår "nätgemenskap", utan "nätförening"(!)).

En bra jämförelse brukar vara karta och verklighet. Verkligheten är hur språket talas, kartan kan visa hur det faktiskt talas (det vill säga hur det faktiskt ser ut), eller hur man planerar att det ska talas (som datatermgruppen, som en planerad torrläggning en vik) eller om hur man personligen önskar att det ska talas (som att man ogillar angliscismer eller latiniseringar), eller att det ska vara som förr eller ett arkaiskt språk (en historisk karta eller tillrättalagd karta).

Jag menar att Wikipedia ska använda språk som faktiskt används, för att det är den mest användbara kartan, men gärna beskriva övriga kartor av t ex historiska eller kuriösa skäl. Och jag menar att det är konsensus. LittleGun (diskussion) 28 november 2022 kl. 17.15 (CET)

Min åsikt är inte att "Wikipedia inte ska täcka språk som används". Jag tillämpar ofta engelska begrepp i inledningen på en artikel eftersom så många använder engelska i sitt talspråk, där även jag. Det jag vill framföra är att bruk av engelska i det svenska språket inte anses vara formellt språk enligt min och flera andras åsikt, varav sådant språkbruk inte bör framställas som sådant. Engelska ord i svenskan används som slang och bör enbart klassas som slang. Om vi hela tiden ska integrera talspråk som hårdstämplade ord i svenskan bör vi introducera avsevärt vanligare begrepp såsom "skärde" (skar), "bärde" (bar), "gisslor" (gisslan), etc, samt särskrivning. Helt ärligt blir jag deprimerad av att se svenskan haverera in i svengelska.--Blockhaj (diskussion) 28 november 2022 kl. 18.43 (CET)

Blockhaj: SAOL och SO har inte med "nätgemenskap", de har däremot med "community". De har ingen notering att det skulle vara slang. Du har helt enkelt missförstått hur svenskt ordet "community" faktiskt är.

Alla engelska ord som används i svenskan är varken slang eller fikonspråk, även om såna finns. Men, det finns också ord som faktiskt etablerats. Har de landat i SAOL och SO är det en mycket stark indikation om att de etablerats.

Sen citerar du fel. Jag skrev jag inte "täcka", jag skrev "använda". Det är därför jag kommer flytta tillbaks den här artikeln från "nätgemenskap" till "community". LittleGun (diskussion) 2 december 2022 kl. 09.19 (CET)

Skapa först en röstning innan flytt.--Blockhaj (diskussion) 2 december 2022 kl. 16.54 (CET)

Om ett ord är POMMF i svenskan ska det ha företräde oavsett om det härstammar från engelskan eller något annat språk. Ord som är direkt felaktiga eller missvisande ska undvikas som uppslagsord även om det är POMMF. Mountainbike är också etablerat i svenskan.

Blockhaj, du talar om hur andra ska göra, samtidigt som du själv lägger till påståenden i artikeln utan källa. Det rimmar inte så bra. Kyllo (diskussion) 3 december 2022 kl. 11.04 (CET)

Och vi brukar normalt inte röstning. I det här fallet behövs ingen. Konsensus är sällsynt tydlig. LittleGun (diskussion) 7 december 2022 kl. 17.41 (CET)

Socialt nätverk

Är ändå inte den sociologiska betydelsen av det begreppet den man i första hand tänker på? Ingressen här ger intrycket att den inte ens finns. Tostarpadius (diskussion) 24 oktober 2017 kl. 07.01 (CEST)

Ingen aning när denna sida skrevs men här används nätgemenskap och socialt nätverk. https://www.kreablo.se/Main/Beskrivning%20av%20n%C3%A4tgemenskap Personligen använder jag och mina polare benämningen gemenskap framför community. Svengelskans "community" låter rent av ganska töntigt på svenska.--Blockhaj (diskussion) 28 april 2022 kl. 19.14 (CEST)

Det är väldigt knepigt att genomföra flytten mot konsensus på diskussionssidan, baserat på vad du tycker är töntigt och vad dina polare använder för ordval. Jag kan förstå att man tycker svengelska och anglicismer är töntiga, men Wikipedia ska följa språkbruket, inte hur enskilda vill att språkbruket ska vara. Som alltid. LittleGun (diskussion) 28 november 2022 kl. 07.56 (CET)

Den källan går inte att använda eftersom den anger Wikipedia som källa. Men troligtvis är det Svenska Datatermgruppen som ligger bakom många av orden, men det är ofta som Svenska Datatermgruppens ord inte får fäste i språket.

Nätgemenskap låter som en vidare betydelse och fungerar bättre som samlingsnamn när man inkluderar sociala medier, forum, öppna gemenskaper och annat.

Community syftade ursprungligen på särskilda webbplatser, något som tydligen kallas nätförening i artikeln. Det är jag mer kritisk till då nätförening nog inte har fått något större fäste bland allmänheten. Det kan också misstolkas som att den drivs som en förening. Kyllo (diskussion) 21 maj 2023 kl. 13.23 (CEST)