Diskussion:Osäkerhetsprincipen
Någon som kan reda ut för mig vad den här meningen syftar på?
- (I vissa behandlingar av ämnet väljs "osäkerheten" av en variabel så att den motsvarar det smalaste omfånget som innehåller 50% av värdena, som, i fallet normalfördelade variabler, leder till ett snävare gränser för h/2π för produkten av osäkerheter.)
Jag hittar inte in i det semantiska nystanet i det fetstilta... \Mike 29 april 2004 kl.14.59 (CEST)
Förtydligande
[redigera wikitext]Det är en aning otydligt skrivet, men jag skulle vilja tolka det enligt såhär:
I vissa behandlingar av ämnet väljs "osäkerheten" av en variabel så att den motsvarar det smalaste omfånget som innehåller 50% av värdena. Detta skulle i fallet normalfördelade variabler leda till snävare gränser för h/2π för produkten av osäkerheter.
Jag tänker dock inte garantera innehållet i meningen.
Dolda variabler
[redigera wikitext]Jag skulle också vilja passa på att påpeka att det visst finns fungerande tolkningar av kvantmekaniken där dolda variabler används. En dold variabel är alltså något som vi inte kan mäta, men som säger till (exempelvis) en partikel vad den kommer att ge för mätvärde när den väl mäts.
Dolda variabler kan alltså användas istället för slump: Vid ett mättillfälle konsulterar partikeln sin dolda variabel, som kan jämföras med en stor katalog, och vet därefter vilket mätvärde den ska generera (istället för att ge ett mer eller mindre på slump).
Man har däremot visat att kvantmekanik inte går att förena med lokala dolda variabler: Det finns tillfällen då en partikel ensam inte kan veta vilket mätvärde den ska ge, eftersom detta är beroende av en annan partikel (genom kopplade tillstånd). Det viktigaste exemplet på detta är Einstein Podolsky Rosen-paradoxen. Det finns dock teorier med icke-lokala dolda variabler, där katalogen som partiklarna refererar till alltså styr partiklar på flera platser samtidigt. En av dessa är Bohm-modellen, där kopplade partiklar betraktas som en och samma (men på olika platser i rummet).
Icke-lokala dolda variabler medför kommunikation med överljushastighet, vilket för många fysiker är motbjudande. Det går dock inte att använda denna kommunikation för att överföra information, och den går alltså inte att använda för tidsresor.
--//Johan Falk, föreningen pacifistiska fysiker 25 januari 2005 kl.18.11 (CET)
- Vad menas med "...finns fungerande tolkningar av kvantmekaniken där dolda variabler används"? Finns "etablerade" teorier sådana att de inte motsägs av något experiment?193.15.240.60 9 januari 2006 kl.18.21 (CET)
- Jepp, det finns etablerade teorier som använder dolda variabler. Den mest kända är förmodligen den ovan nämnda Bohm-tolkningen. (Tyvärr är jag ännu för dålig på Wiki-kodning, så jag länkar genom en ful-länk.) Jag är inte speciellt haj på den, men jag tror att den än så länge inte har lyckats formulera relativistisk kvantmekanik på ett fungerande sätt. Däremot ger den precis samma förutsägelser som "standardtolkningen" (vad nu det är), och används också av en del fysiker. (Och då menar jag inte bara knäppgökar.) --Johan Falk, föreningen pacifistiska fysiker 24 maj 2007 kl. 08.20 (CEST)
- Ja, Bohm-modellen är fullt fungerande och löser också andra problem med Köpenhamnstolkningen, t ex vågfunktionens kollaps. Teorin är en utveckling av de Broigles pilotvåg och använder bl a kaosteori för att förklara stationära tillstånd. För er som är intresserade finns den engelska wikisidan för den; Bohm-interpretation -- Aksel 213.112.77.83 15 april 2009 kl. 19.10 (CEST)
Benämning
[redigera wikitext]"Heisenbergs osäkerhetsrelation" är en alternativ benämning som använts. Även varianter med "obestämdhets" istället för "osäkerhets" har använts. 94.191.159.239 27 januari 2018 kl. 17.10 (CET)