Hoppa till innehållet

Ekmanmedaljen

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Ekmanmedaljen är en utmärkelse som sedan 1929 delas ut av Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningen[1]. Medaljen "kan på styrelsens förslag efter föreningens beslut tilldelas person för förtjänstfulla tekniska eller vetenskapliga insatser inom föreningens arbetsområde."

Medaljen delas ut till minne av Carl Daniel Ekman (1845-1904) som var den förste som använde sulfitmetoden i industriell skala för tillverkning av pappersmassa.

Pristagare[2]

[redigera | redigera wikitext]
  • 1929 Professor Peter Klason, Stockholm (1848-1937)
  • 1936 Överingenjör. Sixten Sandberg, Skutskär (1880-1948)
  • 1948 Tekn.dr. Gunnar Sundblad, Iggesund (1888-1976)[3]
  • 1949 Professor Erik Hägglund, Stockholm (1887-1959)
  • 1950 Direktör. Gösta Ekström, Stockholm (1882-1949)
  • 1956 Tekn.dr Arne Asplund, Stockholm (1903-1993)
  • 1956 Civ.Ing. Hilding Bergström, Stockholm (1880-1966)
  • 1958 Fil.dr Ragnar Söderquist, Stockholm (1893-1976)
  • 1958 Direktör Johan Richter, Norge (1901-1997)
  • 1959 Tekn.dr. Karl Cederquist, Stockholm (1894-1988)
  • 1962 Professor Börje Steenberg, Stockholm (1912-2015)
  • 1963 Tekn.dr. Torsten Källe, Säffle (1893-1975)
  • 1965 Tekn.dr. Sixten Ulfsparre, Stockholm (1902-1995)
  • 1967 Disponent Eric Diedrichs, Djursholm (1904-1991)
  • 1968 Professor Olof Samuelson, Göteborg (1914-2000)
  • 1971 Direktör Sven Rydholm, Säffle (1923-1977)
  • 1976 Professor Erich Adler, Göteborg (1905-1986)
  • 1980 Civ.Ing. Otto Brauns, Tyringe (1903-1988)
  • 1981 Professor Bengt Hedström, Göteborg (1926-1999)
  • 1983 Professor Lennart Stockman, Stockholm (1920-2000)
  • 1988 Professor Hans Wilhelm Giertz, Trondheim, Norge (1914-2007)
  • 1989 Professor Josef Gierer, Stockholm
  • 1993 Professor Jan Bergström, Stockholm (1924-2001)
  • 1996 Civ.Ing. Göran Annergren, Sundsvall
  • 1998 Vd Alf de Ruvo, Stockholm (1938-2000), Professor Nils Hartler, Stockholm och Professor Douglas Wahren, Stockholm.
  • 2000 Professor Ingemar Croon, Stockholm
  • 2000 Tekn.lic. Lennart Lind, Kil
  • 2001 Tekn. dr Christer Fellers, Stockholm
  • 2002 Civ.Ing. Börje Wahlström, USA
  • 2003 Professor Bo Norman, Stockholm
  • 2004 Tekn.lic. Carl Kempe, Örnsköldsvik (1939–2023) och Civ.Ing. Lars G Sundblad, Hudiksvall[3]
  • 2005 Professor Hans Höglund, Sundsvall[4]
  • 2007 Professor Mikael E Lindström, Stockholm, och Professor Tom Lindström, Stockholm[4]
  • 2008 Professor Gunilla Jönson, Mölnlycke[5]
  • 2009 Professor Peter Axegård, Stockholm[4]
  • 2012 Professor Lars Wågberg, Stockholm[6]
  • 2015 Tekn.dr.h.c., Tekn.lic.dir Greta Fossum, Domsjö[7][8] och Teknologie doktor Daniel Söderberg, Stockholm[7]
  • 2016 Docent Tomas Larsson[9] och Professor Göran Gellerstedt, Stockholm
  • 2017 Professor Lars Berglund, Stockholm och Tekn.lic. Brita Swan, Göteborg
  • 2018 Professor Hans Theliander, Göteborg
  • 2019 Tekn.dr. Senior advisor. Sture Noréus, Husum[10]
  • 2021 Professor Monica Ek, Stockholm[11]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”SPCI utmärkelser - Ekmanmedaljen”. SPCI - Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsföreningen. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107055446/http://www.spci.se/pages/awards. Läst 1 november 2017. 
  2. ^ ”Innehavare av Ekmanmedaljen - 2019”. SPCI - Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsföreningen. 2019. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160828120145/http://www.spci.se/shared/files/Innehavare_av_Ekmanmedaljen_2015_uppdaterad.pdf. Läst 19 januari 2022. 
  3. ^ [a b] ”Hudiksvalls största industriman har avlidit”. helahalsingland.se. Arkiverad från originalet den 19 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180119175724/http://www.helahalsingland.se/slakt-o-vanner/dodsfall/hudiksvalls-storsta-industriman-har-avlidit. Läst 19 januari 2018. 
  4. ^ [a b c] Eriksson, Lennart (2010-10-01). STFIs öden och äventyr 1942 – 2010 - fakta – minnen – reflexioner - Sammanställt och författat av Lennart Eriksson. ISBN 978-91-633-7582-8. http://www.handix.se/onewebmedia/STFIsHistoriaWeb.pdf. Läst 20 januari 2018  Arkiverad 20 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”2009 års Ekmanmedalj till Gunilla Jönson”. SPCI - Svenska Pappers- och CellulosaIngenjörsföreningen. Arkiverad från originalet den 20 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180120124337/http://www.design.lth.se/fileadmin/forpackningslogistik/Dokument/Gunilla_Jonson_medalj.pdf. Läst 20 januari 2018. 
  6. ^ ”Svensk Papperstidning”. Svensk Papperstidning. 24 januari 2013. Arkiverad från originalet den 12 februari 2020. https://archive.is/20200212145143/http://spt.spci.se/article/870-Lars_Wagberg_ny_Ekmanmedaljoer. Läst 20 januari 2018. 
  7. ^ [a b] ”Kemibladet”. webcache.googleusercontent.com. KTH Kemivetenskap. Februari 2016, nr 199. https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:bcXmJR5EFKIJ:https://intra.che.kth.se/polopoly_fs/1.623268!/Kemibladet%2520nr%2520199%2520feb%25202016.pdf+&cd=10&hl=sv&ct=clnk&gl=se. Läst 20 januari 2018. [död länk]
  8. ^ ”Greta Fossum, Ekmanmedaljör - Från MoDo-labbet till Ekmanmedaljör”. Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningen. http://spt.spci.se/pdf_article/buy/2258-Greta_Fossum_Ekmanmedaljoer_Fran_MoDo_labbet_till_Ekmanmedaljoer. Läst 19 januari 2018. [död länk]
  9. ^ ”Vinnaren av Ekmanmedaljen drivs av nya frågeställningar - Innventia”. www.innventia.com. Arkiverad från originalet den 19 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180119175550/http://www.innventia.com/sv/Om-oss/Nyheter/Vinnaren-av-Ekmanmedaljen-drivs-av-nya-fragestallningar/. Läst 19 januari 2018. 
  10. ^ ”Sture Noréus får utmärkelsen Ekmanmedaljen”. www.papperochmassa.se. https://www.papperochmassa.se/20191126/2848/sture-noreus-far-utmarkelsen-ekmanmedaljen. Läst 21 december 2019. 
  11. ^ ”Monica Ek tilldelas Ekman-medaljen”. Treesearch. 26 januari 2022. https://treesearch.se/monica-ek-tilldelas-ekmanmedaljen/. Läst 26 januari 2022. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ekmanmedaljen&oldid=54391286”