Förstakammarvalet i Sverige 1902
 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
29 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Förstakammarvalet i Sverige 1902 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1902 fanns det totalt 1 083 valmän, varav 1 056 deltog i valet.
I halva Jönköpings läns valkrets ägde valet rum den 7 januari. I Gävle stads valkrets ägde valet rum den 31 juli. I Kronobergs läns valkrets och Örebro läns valkrets ägde valet rum den 15 september. I Stockholms läns valkrets, Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, andra halvan av Jönköpings läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 16 september. I Västernorrlands läns valkrets och Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 24 september. I Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 30 september och i Blekinge läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober.
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]| Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| FK 1902 | FK 1903 | +/- | ||||
| Protektionistiska partiet | 763 | 18 | 99 | 102 | +3 | |
| Minoritetspartiet | 301 | 7 | 33 | 33 | +-0 | |
| Partilösa | 153 | 4 | 18 | 15 | -3 | |
| Övriga | 390 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
| Totalt | 1 607 | 29 | 150 | 150 | +-0 | |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
[redigera | redigera wikitext]Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
