Järrestad
| Järrestad | |
| småort, kyrkby | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Simrishamns kommun |
| Distrikt | Järrestads distrikt |
| Koordinater | 55°32′15″N 14°17′6″Ö / 55.53750°N 14.28500°Ö |
| Area | 39 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 157 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | TX418[2] |
| Småortskod | S2953[3] |
| Beb.områdeskod | 1291TB116 (1960–1980)[4] 1291SB126 (1990–)[4] |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Järrestad | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Järrestad är en småort i Simrishamns kommun och kyrkbyn i Järrestads socken. Tommarpsån passerar byn.
Området kring Järrestad är en platå uppbyggd av issjösediment och moränlera är den dominerande jordarten i området[5].
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den första skriftliga benämningen av orten är från 1322 då den benämndes Iarllestatha, vilket tros betyda Jarls bosättning.[5][6]
Åren 2000–2001 genomfördes en arkeologisk utgrävning nära vägen till Simrishamn, varvid man fann en cirka 40 meter lång hallbyggnad från yngre järnålder jämte keramik, spår av metallhantering och vad som tolkas vara en inhägnad kultbyggnad.
Strax norr om byn ligger Järrestadhällen med hällristningar från bronsåldern. Den omfattar omkring 1 200 figurer, bland annat skepp, ryttare, ormar, skålgropar och en märklig gestalt kallad "Danserskan".
Industrihistoria
[redigera | redigera wikitext]I Näckebodalen, strax söder om gamla Riksväg 12, byggdes en ättiksfabrik omkring år 1900. Tio år senare köptes anläggningen av den från Polen (Bromberg som då tillhörde Preussen) till Stockholm invandrade Albert Davidsohn som lade om produktionen till skoläster. Efter andra världskriget tog sonen Carl Albert över fabriken och utvecklade verksamheten till världens då mest betydelsefulla läst- och skomaskinsindustri, där man genom en ny metod att vulkanisera samman canvas och gummi kom att lägga grunden till världens sportskoindustri - en verksamhet som fortsatte till omkring 1980 varefter en mekanisk industri tog över lokalerna. När företaget var som störst hade man etablerat tillverkning i omkring 100 länder, inklusive ett storskaligt nigerianskt projekt som stoppades av Biafrakriget.[7]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Järrestad 1950–2015[8][9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 335 | |||
| 1960 | 324 | |||
| 1965 | 285 | |||
| 1970 | 247 | |||
| 1975 | 208 | |||
| 1990 | 180 | 23# | ||
| 1995 | 176 | 33# | ||
| 2000 | 179 | 34# | ||
| 2005 | 170 | 34# | ||
| 2010 | 161 | 33# | ||
| 2015 | 166 | 40# | ||
Anm.: Upphörde som tätort 1980.
# Som småort. | ||||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]Järrestads kyrka ligger här.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 22 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Söderberg, B: "Järrestad - huvudgård i centralbygd", Riksantikvarieämbetets förlag, 2003, sid. 11.
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ C-J Charpentier: Imperiet i Näckebodalen, 1996. ISBN 91-971289-7-X
- ^ ”Småorter 1990”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141321/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 1995”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303172846/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 2000”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141336/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 2005”. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417115250/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
| ||||||||||||||||
