Hoppa till innehållet

Judiska autonoma länet

Från Wikipedia
Евре́йская автоно́мная о́бласть
ייִדישע אווטאָנאָמע געגנט
Federationssubjekt
Flagga
Symbol
Land Ryssland Ryssland
Federalt distrikt Fjärran österns federala distrikt
Huvudort Birobidzjan
Area 36 000 km²
Folkmängd 174 412 (1 januari 2012)[1]
Befolkningstäthet 5 invånare/km²
Ledare Rostislav Goldstein (2019–)
Tidszon +10
Geonames 2026639
Politisk status autonomt län
Judiska autonoma länets läge i Ryssland.
Judiska autonoma länets läge i Ryssland.
Judiska autonoma länets läge i Ryssland.

Judiska autonoma länet (ryska: Еврейская автономная область, Jevrejskaja avtonomnaja oblast; jiddisch: ייִדישער אױטאָנאָמע געגנט , yidishe avtonome Gegnt) är ett ryskt autonomt län (oblast) beläget i sydöstra Sibirien i vid gränsen mot Kina. Det har en yta på omkring 36 000 km² och cirka 174 000 invånare. Genom området flyter floderna Amur, Bira och Bidzjan. Huvudort i oblastet är Birobidzjan. Officiella språk är ryska och jiddisch.

De viktigaste näringarna är odling av spannmål, vallväxter, sojabönor och solrosor. Största delen av befolkningen bor vid transsibiriska järnvägen eller floden Amur.[2]

Judiska autonoma länet (JAO) kallas ibland Birobidzjan, efter huvudorten.[3]

Oblastet inrättades 7 maj 1934 för att ge judarna autonomi inom ramen för Sovjetunionen och därmed skapa ett alternativ till sionismen. Området hade tidigare varit en del av Chabarovsk kraj.

Som mest utgjorde judar 45% av befolkningen i området, den 1 september 1934.[4] Sedan minskade siffran, till stor del p.g.a. att många av områdets invånare dog i strid under andra världskriget. Efter 1991 utvandrade många av länets judar till Israel, efter att diplomatiska förbindelser upprättats mellan länderna.[5]

Länets lokalparlament består av 19 ledamöter som väljs i val vart femte år.[6]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Judiska autonoma länet är indelat i en stad under oblastets styre samt i fem rajoner.

Städer och rajoner i Judiska autonoma länet.
Stad / Rajon Invånarantal 9 oktober 2002[7] Invånarantal 14 oktober 2010[8] Invånarantal 1 januari 2012[1]
Birobidzjan (stad) 77 250 75 413 76 203
Birobidzjanskij rajon 13 018 11 907 11 861
Leninskij rajon 22 844 20 684 20 092
Oblutjenskij rajon 36 515 29 035 28 018
Oktjabrskij rajon 13 095 11 354 10 842
Smidovitjskij rajon 28 193 28 165 27 396
Totalt 190 915 176 558 174 412

Den enda övriga staden i länet, förutom Birobidzjan, är Oblutje i Oblutjenskij rajon.

Staty om migranter i Birobidjan järnvägsstation.
  • Saunders, Robert A.; Strukov Vlad (2010) (på engelska). Historical dictionary of the Russian Federation [Elektronisk resurs]. Historical dictionaries of Europe ; 78. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 12078858. ISBN 9780810874602 
  1. ^ [a b] Численность населения Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2012 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 13 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2012. Läst 8 oktober 2012.
  2. ^ ”Jewish Autonomous Region | History & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Jewish-Autonomous-Region. Läst 10 maj 2020. 
  3. ^ Åhlander, Lars (2010). Birobidzjan - Judiska Autonoma Området i ryska Fjärran Östern. Dialogos Förlag, Stockholm. ISBN 978-91-7504-227-5 
  4. ^ ”Гуревич, 2010, s. 85”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819102903/http://bounb.eao.ru/files/gurevich/abouteao/index.html. Läst 7 februari 2015. 
  5. ^ Svenska Dagbladet 2006-06-22: Judarnas egen region - i Sibirien Läst 17 juni 2013.
  6. ^ ”Legislative Assembly”. www.eao.ru. Arkiverad från originalet den 12 april 2018. https://web.archive.org/web/20180412091952/http://www.eao.ru/en/public-authorities/legislative-assembly/. Läst 10 maj 2020. 
  7. ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 16 september 2010.
  8. ^ Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Arkiverad 6 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 8 oktober 2012.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]