Käringön

	Käringön
	småort
	Käringöns smäbåtshamn
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommun	Orusts kommun
Distrikt	Käringöns distrikt
Koordinater	58°6′37″N 11°21′49″Ö / 58.11028°N 11.36361°Ö
Area	32 hektar (2020)
Folkmängd	80 (2020)
Befolkningstäthet	2,5 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Käringön
Tätortskod	TX498
Småortskod	S4597
Beb.områdeskod	1421TB111 (1960–1965); 1421SB128 (1990–)
Geonames	2701856
	Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
	Wikimedia Commons: Käringön
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Käringön är en ö och småort i Orusts kommun.

Historik

Käringön skrevs 1659 Kielingsöon, ett namn som antas innehålla kärring i betydelsen '(vitmålat) röse till ledning för sjöfarande'.^[5]

Käringön var och är kyrkby i Käringöns socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Käringöns landskommun. I denna inrättades för ön/orten 29 september 1886 Käringöns municipalsamhälle, vilket från 1952 med orten ingick i Morlanda landskommun, där municipalsamhället kom att upplösas 31 december 1959. Sedan 1971 ingår orten i Orusts kommun.^[6] År 1900 hade municipalsamhället 568 invånare^[7] och 1925 var antalet 548 invånare.^[8]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Käringön 1900–2015^[9]

År			Folkmängd
1900			515
1909			614
1925			548
1944			336
2010			118
2015			83

Befolkningsutveckling: 1909^[10]; 1925^[8]; 1944^[11].

Samhället

På ön återfinns Käringöns kyrka, matvarubutik, snabbmatsaffär, fiskaffär, kiosk, båttillbehörsaffär, Galleri Brygghuset, konstateljé och tatueringsstudio, vandrarhem, hotell och restauranger, bland annat fiskrestaurangen Petersons krog. Käringön är sommartid välbesökt av fritidsseglare. Käringöns Brygga har öppet året runt och Simsons prästgård har öppet under sommaren.

Kommunikationer

Västtrafik kör flera färjeturer dagligen till ön från Tuvesvik^[12]. Några bilfärjor finns dock inte då Käringön saknar vägar anpassade för motortrafik, och det är även förbjudet att cykla på ön 15 juni till 15 augusti. Enda undantaget är Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS, som har en av Sveriges största sjöräddningsstationer på ön. Deras personal har dispens att framföra utryckningsvelociped.

Kända personer med anknytning till Käringön

Ulf och Lena Adelsohn Liljeroth
Knut Agnred

Se även

August Simson

Bildgalleri

Räddningsstation Käringön
Hamninloppet, med bland annat Räddningskryssaren Dan Broström, 2016
Käringöns lotsutkik
Käringöns kyrka

Referenser

^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 12 mars 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
^ [a b] Almanack för alla 1926, Norstedt, Stockholm, 1925, s. 122
^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
^ Käringön i Nordisk Familjebok, 2:a upplagan. Folkmängden avser Käringöns municipalsamhälle
^ När, var, hur? 1945, sid. 141
^ Västtrafiks reseplaneraren Tuvesvik-Käringön

Vidare läsning

Arén, Hans; Björquist Kajsa, Arén Hans, Arén Jäger, Jacobsson Lolo (1986). Husen på Käringön. Henån: Orust kommun. Libris 7593545. ISBN 91-7032-247-3
Boqvist, Agneta (1983). En etnologisk studie av kulturmönster och ekonomisk anpassning i ett utkantsområde. Göteborg: Arkitektur, Chalmers tekn. högsk. Libris 7593408. ISBN 91-7032-099-3
Bååk, Helene (1986). Käringön. Käringön. Libris 608497
Lindblad, Carl Severin (1910). Minnesblad efter L.O.A. Simson på Käringö. Göteborg. Libris 2777161
Slagarp, Bill (1995). Käringö kyrkas historia. [Käringön]: [A.-L. Möller]. Libris 7450771. ISBN 91-630-3653-3
Tengby, Nils (1991). Käringön: ett litet fiskeläges historia. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 39. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 7657917. ISBN 91-7686-059-0
Tengby, Nils (1996). Käringön: vardag i fiskeläget. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 57. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 7657998. ISBN 91-7686-169-4
Tengby, Nils (1989). Käringön: de engelska kuttrarnas epok. Göteborg: Göteborgs univ. Libris 8869673
Zackrisson, Maj (1997). Dialektord och talesätt från Käringön. [Ellös]: [M. Zackrisson]. Libris 2359469

Skönlitteratur

Lundgren, Arne (1983). Gloria Deo. Stockholm: Norstedt. Libris 7153741. ISBN 91-1-831252-7
Lundgren, Arne (1982). Simson. Stockholm: Norstedt. Libris 7153329. ISBN 91-1-811702-3

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Käringön.
Karingon.info med information om väder, vind, färjetrafik, öppettider m.m.

[bdc7d565854b236e2fde9f4d2ac8ba09c7ca7225-1] [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4487b6f69334bc73691a9940b363c514a5584975-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 12 mars 2014.^{[källa från Wikidata]}

[3a962bc29e913df76caafe4fdca23d77a7e19bd5-3] Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.

[aa-8] [a b] Almanack för alla 1926, Norstedt, Stockholm, 1925, s. 122

[9] Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

[NF-10] Käringön i Nordisk Familjebok, 2:a upplagan. Folkmängden avser Käringöns municipalsamhälle

[NVH-11] När, var, hur? 1945, sid. 141

[12] Västtrafiks reseplaneraren Tuvesvik-Käringön

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]