Hoppa till innehållet

Kinda härad

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Kinds härad.
Kinda härad
Härad
Kisa hembygdsgård
Kisa hembygdsgård
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Socknar Horn socken
Hycklinge socken
Hägerstads socken
Kisa socken
Kättilstads socken
Oppeby socken
Tidersrums socken
Tjärstads socken
Vårdnäs socken
Västra Eneby socken
Kinda härads läge i Östergötland.
Kinda härads läge i Östergötland.
Kinda härads läge i Östergötland.

Kinda härad var ett härad i södra Östergötland, tidigare en del av smålandet Kinda. Området utgör idag Kinda kommun samt en mindre del av Linköpings kommun (Vårdnäs distrikt/Vårdnäs socken). Arealen mätte 1 428 kvadratkilometer, varav land 1 221 och befolkningen uppgick 1920 till 18 267 invånare.[1] Tingsplats var på 1300-talet i Tjärstads socken[2] och från 1669 Kisa, från 1964 även i Linköping.

Kinda härad omfattade ett område kring Åsunden, Järnlunden med flera sjöar i Stångåns vattensystem. Häradsområdet ligger på Småländska höglandets sluttningar mot Östgötaslätten och har en naturskön och rik växling av sjöar, bebyggda dalar (till exempel Kisaåns dalgång) och slätter samt branta skogshöjder. Häradsområdets dominerande båtled är Kinda kanal.

Kinda härad omfattade följande socknar:

I Kinda kommun

I Linköpings kommun

I Västerviks kommun

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter

[redigera | redigera wikitext]

Kinda ingick sedan tidig medeltid i Östergötlands lagsaga men ingick kameralt under stor del av unionstiden i Stegeholms län som i övrigt innehöll delar som ligger i nuvarande Småland. Före Vasatiden fördes Ydre ut ur Stegeholms län och när Smålands lagsaga bildade 1559 ingick inte Ydre i denna.

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  2. ^ Wildte, Fridolf (1934). Östergötlands tingsställen . sid. 172. http://hembygdsbok.odeshog.se/uploads/entry_documents/2409/tingsstallen_i_ostergotland.pdf?1486318043 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 27. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014  Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 14. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015  Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]