Hoppa till innehållet

Kristian VI av Danmark

Från Wikipedia
Kristian VI
Kung Kristian VI,
porträtterad av Johann Salomon Wahl, 1740-tal
Regeringstid 12 oktober 1730–6 augusti 1746
(15 år och 298 dagar)
Kröning 6 juni 1731
Frederiksborgs slottskyrka, Hillerød[a]
Företrädare Fredrik IV
Efterträdare Fredrik V
Valspråk För Gud och folket (latin: Deo et populo)
Regeringstid 12 oktober 1730–6 augusti 1746
(15 år och 298 dagar)
Företrädare Fredrik IV
Efterträdare Fredrik V
Gemål Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
Barn Fredrik V
Louise
Louise
Ätt Oldenburgska ätten
Far Fredrik IV
Mor Louise av Mecklenburg-Güstrow
Född 30 november 1699
Köpenhamns slott, Köpenhamn, Danmark
Död 6 augusti 1746
(46 år och 249 dagar)
Hirschholms slott, Hørsholm, Danmark
Begravd Roskilde domkyrka, Roskilde, Danmark


Kristian VI (danska: Christian 6.), född 30 november 1699Köpenhamns slott i Köpenhamn,[2] död 6 augusti 1746Hirschholms slott i Hørsholm, var kung av Danmark och Norge från 1730 till sin död. Han var son till kung Fredrik IV av Danmark och dennes gemål Louise av Mecklenburg-Güstrow.

Kristian fick en helt tysk uppfostran, präglad av djup religiositet. Det faktum att fadern begick bigami genom sitt äktenskap till vänster hand med Anna Sophie Reventlow fick Kristian att ta avstånd från sin far, och han kom att avsky sin styvmor.

Han fick tillstånd av sin far att själv finna en hustru. På en resa genom Europa, i sällskap med pagen Ulrik Adolf Holstein, fann Kristian den tyska prinsessan Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach, som då var i tjänst som hovdam hos den sachsisk-polska drottningen Christiane Eberhardine av Brandenburg-Bayreuthslottet i Pretzsch i Sachsen. Sofia Magdalena tillhörde en yngre sidogren av det regerande furstehuset i det lilla markgrevskapet Brandenburg-Bayreuth och ansågs inte vara ett gott parti för Danmark. Men Kristian föll för prinsessans djupa religiositet, då han kunde känna igen sig i henne på det viset. Den 7 augusti 1721 blev han som kronprins gift med Sofia Magdalena.

Efter faderns död 1730 tillträdde Kristian regeringen och blev rikets enväldige konung. Bland det första han gjorde var att upphäva faderns testamente och frånta den illa omtyckta styvmodern Anna Sophie Reventlow en stor del av den förmögenhet hon skulle ha ärvt. Han förvisade henne därefter till hennes familjehem Clausholm.

Kristian VI syntes allvarligt ha inriktat sig på att bli en duglig kung. Att detta trots hans ambition och klara förstånd inte lyckades, brukar tillskrivas hans bristande självtillit och skygga, tillknäppta och misstänksamma väsen, som gjorde honom främmande för sin omgivning och oåtkomlig för folkets bredare lager. Till hela sin läggning var han fredsälskande och konservativ, tog varken utåt eller inåt initiativ, och hans regering har uppfattats som färglös.[3]

Byggnadsverksamhet kom dock att intressera honom, och betydande summor lades på Christiansborgs slott, Hirschholms slott och en rad andra byggnadsprojekt, det förstnämnda uppkallat efter kungen.[3]

Han stod under stort inflytande av sin pietistiske hovpredikant Bluhme.

Kristian VI med sin familj. Från vänster: kronprins Fredrik, kung Kristian VI, drottning Sofia Magdalena och prinsessan Louise. Målning av Marcus Tuscher från cirka 1744.

Christians kirke i Köpenhamn är uppkallad efter Kristian VI, liksom gymnasiet Christianeum i Hamburg, samt fortet Christiansværn i huvudorten Christiansted i Danska Västindien.

  1. Fredrik V (1723–1766), kung av Danmark och Norge 1746–1766, gift första gången med Louise av Storbritannien och andra gången med Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
  2. Louise (1724–1724)
  3. Louise (1726–1756), gift med hertig Ernst Fredrik III av Sachsen-Hildburghausen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian V av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik IV av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm VI av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hedvig Sofia av Brandenburg
 
 
 
Kristian VI
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Albrekt II av Mecklenburg-Güstrow
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gustav Adolf av Mecklenburg-Güstrow
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonora Maria av Anhalt-Bernburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Mecklenburg-Güstrow
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magdalena Sibylla av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Marie Elisabeth av Sachsen
 
 
 


  1. ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna formellt inte krönta, utan bara smörjade (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin också då för kröning.[1]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ Monrad Møller, Anders (2012) (på danska). Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken. Köpenhamn: Forlaget Falcon. sid. 7-8. ISBN 978-87-88802-29-0 
  2. ^ ”Copenhagen den 30 Novemb.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 8. 11 december 1699. 
  3. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 47