Lessebo
| Lessebo | |
| Tätort Centralort | |
 Folkets hus i Lessebo
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Lessebo kommun |
| Distrikt | Lessebo distrikt |
| Koordinater | 56°45′11″N 15°16′19″Ö / 56.75306°N 15.27194°Ö |
| Area | |
| - tätort | 352 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 456,36 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 3 059 (2020)[3] |
| - kommun | 8 259 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 8,7 inv./hektar |
| - kommun | 18 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 360 50 |
| Riktnummer | 0478 |
| Tätortskod | T1916[4] |
| Beb.områdeskod | 0761TC103 (1960–)[5] |
| Geonames | 2696473 |
  Ortens läge i Kronobergs län
| |
| Wikimedia Commons: Lessebo | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Lessebo är en tätort och centralort i Lessebo kommun i Kronobergs län, belägen vid Lesseboån, sjön Läens avlopp till Öjen.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Vid Lesseboåns vattenfall anlades omkring 1660 ett järnbruk för utnyttjande av sjömalmerna i de angränsande sjöarna. 1693 utvidgades verksamheten med anläggandet av ett pappersbruk. Under 1700-talet expanderade bruksrörelsen och stora jordegendomar lades till bruket. Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar.
Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.[6]
Skogsegendomarna tillhöriga Lessebo bruk, tillsammans med Lessebo ångsåg, såldes senare till det 1904 grundade AB Lessebo skogar. Lessebo sågverk och hyvleri hade på 1930-talet 90 anställda. Även AB Lessebo skogar köptes 1930 upp av Klippans pappersbruk.[6]
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Lessebo var en ort i Hovmantorps socken och efter kommunreformen 1862 en ort i Hovmantorps landskommun. 1939 bildades Lessebo köping genom utbrytningar ur kommunerna Herråkra, Hovmantorp och Ljuder. Bebyggelsen i Lessebo upptog bara en liten del av köpingskommunens yta. 1971 uppgick köpingen i Lessebo kommun med Lessebo som centralort.[7]
I kyrkligt hänseende hörde Lessebo före 1961 till Hovmantorps församling, därefter hör orten till Lessebo församling.[8]
Orten ingick före 1948 i Konga tingslag, därefter till 1971 i Östra Värends tingslag. Sedan 1971 ingår Lessebo i Växjö domsaga.[9]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Lessebo 1960–2020[10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 509 | |||
| 1965 | 2 776 | |||
| 1970 | 3 023 | |||
| 1975 | 2 991 | |||
| 1980 | 2 996 | |||
| 1990 | 2 926 | 333 | ||
| 1995 | 2 987 | 337 | ||
| 2000 | 2 692 | 337 | ||
| 2005 | 2 623 | 337 | ||
| 2010 | 2 737 | 340 | ||
| 2015 | 2 857 | 339 | ||
| 2020 | 3 059 | 352 | ||
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Lessebo har en tåg- och busstation där Öresundståg mellan Kalmar och Köpenhamn trafikerar en gång i timmen under vardagarna. Även SJ:s regionaltåg mellan Kalmar och Göteborg samt Krösatåg mellan Kalmar och Växjö trafikerar stationen.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Det finns ett pappersbruk i Lessebo där många i orten arbetar, bruket är privatägt efter att Vida AB tidigare ägt det. Här finns också Lessebo Handpappersbruk där man fortsätter med den gamla konsten att tillverka papper. Handpappersbruket i Lessebo är det enda kommersiella handpappersbruket i Sverige. Handpappersbruket är även ett skaparcentrum för papperskonstnärer.
Kultur och idrott
[redigera | redigera wikitext]I Lessebo finns även "Intaget" där man varje år uppför en midsommarstång tillverkad för hand vid Lessebo Handpappersbruk. Intaget var från början en plats där trupper från I 11 i Växjö brukade stanna och ta matrast.
I orten finns idrottsföreningen Lessebo GoIF som grundades 1925.
Varje vinter spelas en fotbollsturnering som heter Julcupen. Den spelas den 26 december till den 30 december i Lessebos sporthall som under skoltid används som en gymnastikhall. Den anordnas av Lessebo GoIF. [12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 8 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 25-26
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ProCup. ”Lessebo GoIF Julcup 2017”. www.procup.se. http://www.procup.se/cup/31081.htm. Läst 7 september 2018.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hjelmqvist, Nils Fredrik (1997). Litteratur om Lessebo : en kommun i Glasriket. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 5. Växjö: Länsbibliotek Kronoberg i samverkan med Smålands bibliografiska sällsk. Libris 7451977. ISBN 91-630-5394-2. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=3 Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- Arén, Lena (2015). Lessebo bruksmiljö : kulturmiljö av riksintresse. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län. Libris 18348277. ISBN 9789189285552
- Lessebo kommun 25 år : [1971-1995]. Lessebo: Kommunen. 1995. Libris 2172233
- Nordström, Olof (2007). Bebyggelse och markanvändning i Lessebo och trakterna kring sjön Läen under 6000 år : stenålder - mitten av 1800-talet. Lund: Olof Nordström. Libris 10536386
- Nordström, Olof (1990). Lessebo : om trakterna kring sjön Läen och Lessebo bruk fram till 1860. Lessebo: Lessebo kulturnämnd. Libris 7678605. ISBN 91-7970-904-4
- Nordström, Olof (2007). Lessebo 1902-1925 : en i många avseenden omtumlande tid. Lund: Olof Nordström. Libris 10536400
- Nordström, Olof (2007). Lessebo 1925-1940 : mot en ny bebyggelseplanering inom egen kommun. Lund: Olof Nordström. Libris 10536892
- Ring, Herman A (1894-1907). ”Lessebo Bruks Aktiebolag”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/1/0163.html
- Strömberg, Kenneth, 1950-. - Stationssamhällena Hovmantorp och Lessebo, var de "stationssamhällen?" - 1999. - Stationssamhällen / redaktörer: Peter Aronsson & Lennart Johansson. - Växjö : Univ., 1999. - (Acta Wexionensia. Humaniora, 1401-6281 ; 2). - ISBN 91-7266-149-6 ; S. 85-101 : ill., diagr.
- Svensson, Jerker (2011). Lessebo : fördjupad analys av ett riksintresse för kulturmiljön. Meddelande / Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1103-8209 ; 2011 :09. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län. Libris 14912573
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lessebo.
| ||||||||||
| |||||||||||
| |||||||||||