Hoppa till innehållet

mRNA

Från Wikipedia
mRNA, från tillkomst till nedbrytning. mRNA bildas i cellkärnan, som en "översättning" av den genetiska kod som står i kromosomernas DNA. RNA-molekylen transporteras sedan ut ur cellkärnan till cytoplasman, där ribosomerna använder den som ett "recept" för tillverkning av ett specifikt protein. Efter att receptet använts det vill säga translaterats ett par gånger bryts RNA-molekylen ner.

mRNA (från engelska: messenger-RNA) eller budbärar-RNA är en sorts RNA.[1] mRNA är ett viktigt steg i cellens tillverkning av alla dess olika proteiner.

Funktion

[redigera | redigera wikitext]

Via mRNA förs information från cellkärnans DNA till ribosomerna, där informationen används för tillverkning av proteiner (translation).

Informationen i en gen transkriberas till mRNA-molekyler i en process där RNA-polymeras är involverad.[2] mRNA-molekylerna transporteras sedan över till ribosomerna ute i cytoplasman. Där sker då framställning av polypeptidkedjor, kedjor av sammankopplade aminosyror. Polypeptidkedjorna blir sedan ett protein genom proteinveckning.[3]

Tillämpningar

[redigera | redigera wikitext]

De första vaccinerna som baserades på mRNA-teknik var vaccin mot sjukdomen covid-19 och godkändes under covid-19-pandemin.[4] År 2023 tilldelades Katalin Karikó och Drew Weissman Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.[5]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Grundläggande molekylärgenetik”. Gentekniknämnden. https://www.genteknik.se/genetik-och-genteknik/genetik/fran-gen-till-protein/. Läst 3 april 2019. 
  2. ^ Walter, Peter; Roberts, Keith; Raff, Martin; Lewis, Julian; Johnson, Alexander; Alberts, Bruce (2002). ”From DNA to RNA” (på engelska). Molecular Biology of the Cell. 4th edition. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK26887/. Läst 3 april 2019. 
  3. ^ Walter, Peter; Roberts, Keith; Raff, Martin; Lewis, Julian; Johnson, Alexander; Alberts, Bruce (2002). ”The Shape and Structure of Proteins” (på engelska). Molecular Biology of the Cell. 4th edition. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK26830/. Läst 3 april 2019. 
  4. ^ Moderna COVID vaccine becomes second to get green light in United States på www.nature.com den 18 december 2020
  5. ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2023” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2023/213174-press-release-swedish/. Läst 2 oktober 2023. 

Se även

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=MRNA&oldid=56129942”