Marinens taktiska stab
| Marinens taktiska stab (MTS) | |
 Vapen för Marinens taktiska stab tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Marinens taktiska stab |
| Datum | 1994–2018 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Marinen |
| Typ | Militärstab |
| Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
| Del av | Högkvarteret |
| Föregångare | Marinstaben |
| Efterföljare | Marinstaben |
| Storlek | Stab |
| Högkvarter | Stockholms garnison |
| Förläggningsort | Stockholm |
| Marsch | "Flottans paradmarsch" (Wagner) [1] |
| Befälhavare | |
| Konteramiral | Jens Nykvist |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Marinens taktiska stab (MTS) var en högre taktisk ledningsstab inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1994–2018. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[2][3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Den 30 juni 1994 upplöstes och upphörde Marinstaben som stab och myndighet. I dess ställe bildades den 1 juli 1994 två nya staber: Marinledningen ingående i det nybildade Högkvarteret och Marinens taktiska centrum i Hårsfjärden.[2][4] Marinledningen var en produktionsenhet vilken stod direkt under myndighetschefen, det vill säga överbefälhavaren.[5] Medan Marinens taktiska centrum stod direkt under militärbefälhavaren för Mellersta militärområdet (Milo M).
Inför regeringens totalförsvarsproposition för 1998 lämnade överbefälhavaren som förslag till att inrätta ett marintaktiskt kommando med däri ingående ett marintaktiskt centrum (MTAC).[6] Regeringen utelämnade dock det i sin proposition, men återkom med förslaget i proposition 1997/98:72, där regeringen föreslog för riksdagen att två nya organisationsenheter skulle inrättas. Marincentrum i Haninge och Flygvapencentrum i Uppsala.[7]
Den 1 juli 1998 kom Flygvapnets taktiska centrum (FTC) tillsammans med Marinledningen att omorganiseras, och bildade Marincentrum (MarinC).[8] I samband med denna omorganisation inrättades befattningen Generalinspektörer för marinen, som samtidigt blev chef för Marincentrum.[9] Marinens högsta ledning kom därmed att lokaliseras till Hårsfjärden.[2]
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget som antogs av riksdagen innebar att samtliga fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon upplöstes och avvecklades.[10] Från den 1 juli 2000 gick Försvarsmakten in i den nya organisationen, och samtidigt bildades Operativa insatsledningen (OPIL). Operativa insatsledningen bildades bland annat av delar ur Högkvarterets operationsledning, och övertog den taktiska ledningen från de avvecklade fördelningsstaberna, marinkommandona och flygkommandona. Därmed minskades den operativa och taktiska verksamheten i Sverige från cirka 2.000 personer till cirka 300. Försvarsbeslutet medförde även att Marincentrum avvecklades som ett självständig stab, och istället kom Marincentrum från den 1 juli 2000 verka som Marinens taktiska kommando (MTK). Marinens taktiska kommando var ett av tre taktiska kommandon inom Operativa insatsledningen (OPIL).
Den 1 januari 2003 ändrades befattningen "Generalinspektör för marinen" till "Marininspektör". Den 1 april 2007 omorganiserades kommandot, och fick sitt nuvarande namn Marinens taktiska stab (MTS).[11] Marinens taktiska stab kom då att organiseras under Insatsledningen. Under 2007 kom Marinens högsta ledning åter lokaliseras till Stockholm. Sedan den 1 januari 2014 finns åter en befattning som Marinens chef (nu: MC), denna gång i Högkvarterets Produktionsledning.
I februari 2018 föreslog Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2019 till regeringen en omorganisation av Försvarsmaktens ledning. Förslaget var bland annat utformat med en ny ledning och nya organisationsenheter på nya orter. Det för att ge bättre förutsättningar för en robust och uthållig ledning. De nya organisationsenheter som Försvarsmakten önskade bilda föreslogs benämnas Arméstaben, Flygstaben samt Marinstaben. Dessa skulle bildas genom en sammanslagning av produktionsledning och insatsledning, samt andra kompletterande delar från bland annat Högkvarteret och Försvarets materielverk. Staberna föreslogs bildas den 1 januari 2019 och ledas under en arméchef, en marinchef och en flygvapenchef.[12]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Marinens taktiska stab (MTS) var den del av Insatsledningen som taktiskt leder förbanden inom Sveriges marin i nationella insatser. Marinens taktiska stab (MTS) hade även det markterritoriella ansvaret.
Förband ingående i de svenska marina stridskrafterna
[redigera | redigera wikitext]Krigs- och depåförband ingående i de svenska marina stridskrafterna.[13]
Amfibiekåren
- Amf 1 – Amfibieregementet, Haninge/Berga
- 2. amfibiebataljonen
- 17. bevakningsbåtkompaniet
- 13. säkerhetsbataljonen
- Depå Haninge
Marinbas
- Marinbasen, Malmö/Karlskrona/Muskö/Göteborg med flera
- Depå Karlskrona
Sjöstridsflottiljer
- 3. sjöstridsflottiljen, Karlskrona
- 3. sjöstridsflottiljledning
- 31. korvettdivisionen
- 33. minröjningsdivisionen
- 34. underhållsdivisionen
- 4. sjöstridsflottiljen, Haninge/Berga
- 4. sjöstridsflottiljledning
- 41. korvettdivisionen
- 42. minröjningsdivisionen
- 43. underhållsdivisionen
- 44. röjdykardivisionen
Ubåtsvapnet
- 1. ubåtsflottiljen, Karlskrona
- 1. ubåtsflottiljledning
- 11. ubåtsdivisionen
- Signalspaningsfartyg
- Ubåtsräddningsfartyg
Förläggningar och övningsplatser
[redigera | redigera wikitext]I samband med att staben bildades som Marinledningen, kom staben att förläggas till byggnaden "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm. Medan Marinens taktiska centrum förlades till Haninge garnison. Den 1 januari 2003 samlades arméns, flygvapnets samt marinens taktiska kommandon i Uppsala garnison, där staben för Operativa insatsledningen (OPIL) var förlagd. Under 2007 kom staben att omlokaliseras till "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm.[14]
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]Marinledningen
[redigera | redigera wikitext]Chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1994–1998: Viceamiral Peter Nordbeck
Marincentrum
[redigera | redigera wikitext]Chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1998–2000: Konteramiral Torsten Lindh
Ställföreträdande chefer
[redigera | redigera wikitext]- 1998–2000: Överste av 1. graden Stellan Fagrell
Marintaktiska kommandot
[redigera | redigera wikitext]Chefer
[redigera | redigera wikitext]- 2000–2001: Konteramiral Torsten Lindh
- 2001–2003: Konteramiral Jörgen Ericsson
- 2003–2005: Brigadgeneral Bengt Andersson
- 2006–2007: Flottiljamiral Odd Werin
Ställföreträdande chefer
[redigera | redigera wikitext]- 2000–2001: Överste av 1. graden Stellan Fagrell
Namn, beteckning och förläggning
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sandberg (2007), s. 205
- ^ [a b c] Braunstein (2011), s. 11-12
- ^ Kjellander (2007), s. 192
- ^ Marinens taktiska centrum Läst 8 oktober 2009
- ^ ”Regeringens proposition 1992/93:100”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-forslag-till-statsbudget-for-budgetaret_GG03100/html. Läst 29 juli 2017.
- ^ ”Flygvapennytt 1997-4”. aef.se. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1997-4.pdf. Läst 29 juli 2017.
- ^ ”Försvarsutskottets betänkande 1997/98:FÖU06”. riksdagen.se. http://data.riksdagen.se/dokument/GL01F%C3%B6U6. Läst 29 juli 2017.
- ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 29 juli 2017.
- ^ Mil.se (1999-12.06) Flygvapencentrum Läst 20 september 2009
- ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 6 oktober 2018.
- ^ Mil.se (2000-12-29) Flygtaktiska kommandot Läst 20 september 2009
- ^ ”Budgetunderlag 2019”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2019/fm2017-11490.26-underbilaga-1.2-fm-bu-19.pdf. Läst 6 oktober 2018.
- ^ Försvarsmaktens årsredovisning (2016), s. 5-6
- ^ ”Ledningscentralen tillbaka i Stockholm”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 27 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080227102553/http://www2.mil.se/sv/Nyheter/Notiser/Forsvarsmaktens-ledningscentral-tillbaka-i-Stockholm/. Läst 26 juli 2017.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9
- Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.)
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
- Försvarsmaktens årsredovisning 2016. Stockholm: Försvarsmakten. 2017. FM2016-17170:2 Libris 10917968
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||
