Michel Piccoli
| Michel Piccoli | |
 | |
| Född | Michel Jacques Daniel Piccoli[1] 27 december 1925[2][3][4] Paris trettonde arrondissement[1] |
|---|---|
| Död | 12 maj 2020[5][6][1] (94 år) Saint-Philbert-sur-Risle, Eure, Normandie, Frankrike |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École alsacienne Cours Simon collège Sainte-Barbe  |
| Sysselsättning | skådespelare[7], regissör[7], filmproducent, manusförfattare, filmregissör, producent[8] |
| Politiskt parti | |
| Socialistiska partiet | |
| Maka | Eléonore Hirt (g. 1954–1965) Juliette Gréco (g. 1966–1977) Ludivine Clerc (g. 1978–2020, personens död) |
| Utmärkelser | |
| Bästa manliga skådespelare vid filmfestivalen i Cannes (1980) Silverbjörnen för bästa manliga skådespelare (1982) Tyska filmpriset för bästa manliga huvudroll (1988) Europeiska teaterpriset (2001) Europeiska filmakademins hederspris (2011)[9] Syndicat de la critiques pris för bästa skådespelare | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jacques Daniel Michel Piccoli, född 27 december 1925 i Paris, död 12 maj 2020 i Saint-Philbert-sur-Risle i Eure, var en fransk skådespelare[10]. Han utmärkte sig på såväl scen som TV och film.
Han gjorde filmdebut 1949 i Le Point du Jour. Med sin eleganta, intelligenta, ofta lite sardoniska spelstil nådde han så småningom internationell berömmelse. Han är känd bland annat för att ha spelat i filmer som Paris-Timbuktu, Atlantic City, U.S.A. och Topaz.
Han var först gift med skådespelerskan Élénonor Hirt. Åren 1966–1977 var han gift med sångerskan Juliette Gréco. Han var av italiensk härkomst.
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]- 1949 – Le point du jour
- 1955 – French Cancan
- 1958 – Rafles sur la ville
- 1963 – Föraktet
- 1965 – Dödens kupé
- 1966 – Varelserna
- 1966 – Brinner Paris?
- 1967 – Flickorna i Rochefort
- 1967 – Belle de jour – dagfjärilen
- 1969 – Dillinger è morto
- 1969 – Topaz
- 1970 – Det bittra ljuva livet
- 1972 – Borgarklassens diskreta charm
- 1973 – Brakfesten
- 1976 – Den sista kvinnan
- 1980 – Atlantic City, U.S.A.
- 1982 – Natten i Varennes
- 1982 – Une chambre en ville
- 1991 – Den sköna satmaran
- 1995 – De 101 nätterna
- 1997 – Passion in the Desert
- 1999 – Paris-Timbuktu
- 2001 – Je rentre à la maison
- 2004 – Mal de mer
- 2011 – Vi har en påve!
- 2012 – Det här är bara början
- 2012 – Holy Motors
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Fichier des personnes décédées.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6d225zm, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 994864, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ filmportal.de, Filmportal-ID: faeffda55b8f418b863c8af8631e6c7c, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Michel Piccoli, légendaire acteur de cinéma et de théâtre, est mort (på franska), Le Monde, läs online, läst: 18 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ L'acteur Michel Piccoli est mort (på franska), Le Figaro, läs online, läst: 18 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: kup19960000076670, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acmi.net.au .[källa från Wikidata]
- ^ The 24th European Film Awards (på engelska), Europeiska filmakademin, läs online, läst: 12 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ http://www.leparisien.fr/culture-loisirs/mort-de-l-acteur-michel-piccoli-a-l-age-de-94-ans-18-05-2020-8319147.php
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Michel Piccoli.- Michel Piccoli på Internet Movie Database (engelska)
|