Patagonienmås

	Patagonienmås; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Familj	Måsfåglar; Laridae
Släkte	Chroicocephalus
Art	Patagonienmås; C. maculipennis
Vetenskapligt namn
	§ Chroicocephalus maculipennis
Auktor	(Lichtenstein, 1823)
Utbredning
Synonymer
	Larus maculipennis Lichtenstein, 1823; Sydamerikansk skrattmås;

Patagonienmås^[2] (Chroicocephalus maculipennis) är en sydamerikansk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.^[3]

Utseende

Patagonienmåsen är närbesläktad med den europeiska skrattmåsen och har liksom denna ett mörkbrunt huvud och en vit halvcirkel runt bakre delen av ögat. Näbb och ben är röda. Vingarna har mörkgrå handpennor och ljusare grå armpennor och täckare. Könen är lika.^[4]

Läten

Lätena är tunna och ljusa, bland annat gälla och tärnlika "zhree" samt korta "kip kip kip".^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln återfinns vid sjöar, floder och kuster i södra Sydamerika (Patagonien) och på Falklandsöarna.^[3] Vintertid påträffas den även längre norrut utmed kusterna till centrala Brasilien och norra Chile.^[6]

Släktestillhörighet

Länge placerades merparten av måsarna och trutarna i släktet Larus. Genetiska studier^[7]^[8] visar dock att arterna i Larus inte är varandras närmaste släktingar. Pons m.fl. (2005) föreslog att Larus bryts upp i ett antal mindre släkten, varvid patagonienmås placerades i Chroicocephalus. Brittiska British Ornithologists’s Union (BOU) följde efter 2007^[9], amerikanska American Ornithologists' Union (AOU) i juli 2007 och Sveriges ornitologiska förening 2010.^[10] Även de världsledande auktoriteterna Clements m.fl.^[3] och International Ornithological Congress IOU^[11] har implementerat rekommendationerna in sin taxonomi, dock ännu ej BirdLife International.^[1]

Levnadssätt

Föda

Patagonienmåsar lever huvudsakligen av insekter, as och föda som den stjäl från andra fåglar. Framför allt tar den krabbor från rödgulpannad sothöna (Fulica armillata) och musslor från amerikansk strandskata (Haematopus palliatus).^[12]

Häckning

Patagonienmåsen bygger ett flytande bo i strandvegetationen vid dammar och sjöar. Den lägger tre till fyra ägg.^[4] Svarthuvad and (Heteronetta atricapilla) boparasiterar ofta på patagonienmåsen.^[13]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel: Brown-hooded gull

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Larus maculipennis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 29 december 2014.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 27 december 2014
^ [a b] Garay Nancul, G; Guineo Nancul, O (1997). Torres Del Paine - Fauna Flora and Mountains (1st). Punta Arenas, Chile: Paraguaya 126. Sid. 74.
^ Burger, J., Gochfeld, M. & Garcia, E.F.J. (2020). Brown-hooded Gull (Larus maculipennis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53994 18 februari 2020).
^ ”Species factsheet: Larus maculipennis”. BirdLife International. Cambridge, England: BirdLife International. 2013. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160806151948/http://www.birdlife.org/datazone/speciesfactsheet.php?id=3239. Läst 13 februari 2013.
^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF Arkiverad 9 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649.
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
^ García, Germán Oscar; Favero, Marco; Vassallo, Aldo Iván (2012). ”Interspecific kleptoparasitism by Brown-headed Gulls (Chroicocephalus maculipennis) on two hosts with different foraging strategies: a comparative approach”. Emu 112 (3): sid. 227–233. doi:10.1071/MU11085.
^ MaurícioI,Giovanni N.; Bencke, Glayson Ariel; Repenning, Márcio; Machado, Diogenes Borges; Dias, Rafael A.; Bugoni, Leandro (2013). ”Review of the breeding status of birds in Rio Grande do Sul, Brazil”. Iheringia. Série Zoologia 103 (2): sid. 163. doi:10.1590/S0073-47212013000200012.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör patagonienmås.
Bilder & media
Wikispecies har information om Chroicocephalus maculipennis.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Larus maculipennis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 29 december 2014.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 27 december 2014

[Garay1997-4] [a b] Garay Nancul, G; Guineo Nancul, O (1997). Torres Del Paine - Fauna Flora and Mountains (1st). Punta Arenas, Chile: Paraguaya 126. Sid. 74.

[hbw-5] Burger, J., Gochfeld, M. & Garcia, E.F.J. (2020). Brown-hooded Gull (Larus maculipennis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53994 18 februari 2020).

[BirdLife3239-6] ”Species factsheet: Larus maculipennis”. BirdLife International. Cambridge, England: BirdLife International. 2013. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160806151948/http://www.birdlife.org/datazone/speciesfactsheet.php?id=3239. Läst 13 februari 2013.

[7] Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext

[8] Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF Arkiverad 9 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.

[Ibis-9] G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007

[VF69-10] Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649.

[IOC-11] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.

[12] García, Germán Oscar; Favero, Marco; Vassallo, Aldo Iván (2012). ”Interspecific kleptoparasitism by Brown-headed Gulls (Chroicocephalus maculipennis) on two hosts with different foraging strategies: a comparative approach”. Emu 112 (3): sid. 227–233. doi:10.1071/MU11085.

[13] MaurícioI,Giovanni N.; Bencke, Glayson Ariel; Repenning, Márcio; Machado, Diogenes Borges; Dias, Rafael A.; Bugoni, Leandro (2013). ”Review of the breeding status of birds in Rio Grande do Sul, Brazil”. Iheringia. Série Zoologia 103 (2): sid. 163. doi:10.1590/S0073-47212013000200012.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]