RPK-2 Vjuga
| RPK-2 Vjuga | |
| Typ | Ubåtsjaktrobot |
|---|---|
| Ursprungsland |  Sovjetunionen |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | 1969 – 1992 |
| Används av | Sovjetunionen |
| Produktionshistoria | |
| Designer | Designbyrån Novator |
| Antal tillverkade | ~320 |
| Varianter | 81RA Vjuga-53 83RT Vjuga-65 |
| Specifikationer | |
| Längd | 8,2 meter (81RA) 11,3 meter (83RT) |
| Vikt | 1800 kg |
| Diameter | 533 mm (81RA) 650 mm (81RT) |
| Stridsspets | 1 × kärnladdning (81RA) 1 × 400 mm torped (83RT) |
| Sprängkraft | 5 kiloton (81RA) |
| Styrsystem | Tröghetsnavigering |
| Vapenbärare | Ubåtar |
| Prestanda | |
| Räckvidd | 10 – 40 km |
| Maxdjup | 60 meter (avfyring) 600 meter (målet) |
| Maxhastighet | 530 m/s |
RPK-2 Vjuga (ryska: Вьюга (snöyra), NATO-rapporteringsnamn SS-N-15 Starfish) var en ubåtsjaktrobot tillverkad i Sovjetunionen. Den utvecklades i två varianter; 81RA (”raketa atomnaja”) i kaliber 533 mm med kärnladdad sjunkbomb och 83RT (”raketa torpednaja”) i kaliber 650 mm med en målsökande torped.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Roboten utvecklades för att kunna slå ut amerikanska robotubåtar innan de hunnit avfyra alla sina robotar. Robotubåtar är extremt tysta och man kunde inte räkna med att upptäcka dem innan den första roboten avfyrades. Det var därför viktigt med ett vapen som snabbt kunde slå ut en ubåt även på långa avstånd så snart den upptäckts.
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Utvecklingen initierades av ett beslut av Sovjetunionens ministerråd 13 oktober 1960. De första provskjutningarna ägde rum utanför Krim i oktober 1962 från en modifierad ubåt av typen Projekt 613. 533 mm varianten togs i tjänst 4 augusti 1969. 650 mm varianten togs aldrig officiellt i tjänst men kom i stället att utgöra grunden för vidareutvecklingen RPK-6 Vodopad och RPK-7 Veter.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”SS-N-15 Starfish / RPK-2 Viyoga” (på engelska). Federation of American Scientists. Arkiverad från originalet den 25 september 2011. https://web.archive.org/web/20110925185841/http://www.fas.org/man/dod-101/sys/missile/row/ss-n-15.htm. Läst 30 september 2011.
- Jason W. Henson. ”SS-N-15 "Starfish" (Novator RPK-2 Tsakra)” (på engelska). Harpoon HeadQuarters. Arkiverad från originalet den 26 april 2013. https://archive.is/20130426111411/http://www.harpoondatabases.com/encyclopedia/Entry1622.aspx. Läst 30 september 2011.
- ”SS-N-15 Starfish ASW” (på engelska). Nuclear Weapons Database. CDI. Arkiverad från originalet den 28 mars 1997. https://web.archive.org/web/19970328194002/http://www.cdi.org/issues/nukef%26f/database/rusnukes.html#ssn15starfish. Läst 30 september 2011.
- ”РПК-2 Вьюга – SS-N-15 STARFISH” (på ryska). отечественная военная техник. 5 februari 2011. http://militaryrussia.ru/blog/topic-447.html. Läst 30 september 2011.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, Вьюга (ракетный комплекс), tidigare version.