Uppror

För filmen, se Uppror (film).

Wiktionary har en ordboksartikel om uppror.

Uppror, brott enligt svensk rätt, 18 kap. 1 § brottsbalken. Den döms för uppror, som företar en handling med uppsåt att statsskicket med vapenmakt eller i övrigt med våldsamma medel skall omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall framtvingas eller hindras med motsvarade medel, om handlingen innebär fara för uppsåtets förverkligande.

För uppror döms till fängelse i tio år eller på livstid eller, om faran för förverkligande var ringa, i lägst fyra och högst tio år. Om handlingen kan rubriceras som högförräderi, döms för det brottet i stället.

Allmänspråklig innebörd

Uppror kan även ha en allmänspråklig innebörd, som är vidare än den som lagstiftaren har definierat i brottsbalken. Ordet "uppror" är känt i svenskan sedan 1524. I politiska sammanhang innebär uppror ett på något sätt organiserat, och inte bara tillfälligt och slumpmässigt, angrepp mot statsmakten med användande av lagstridigt våld, med ett mer eller mindre klart uttalat syfte att störta regeringen eller hastigt förändra statsskicket i övrigt. Ordet uppror kan även användas för att beteckna försök av befolkningsminoriteter att bryta loss delar av en stat efter historiska eller etniska gränser för att bilda en ny stat. Det är snarare historien än juridiken som på längre sikt avgör om upproret var berättigat eller ej. Folkresning och insurrektion har liknande betydelse.

Uppror i Sverige

1318 Upproret mot kung Birger Magnusson
1356 Första upproret mot Magnus Eriksson
1363 Andra upproret mot Magnus Eriksson
1371 Tredje upproret mot Magnus Eriksson
1434 Engelbrektsupproret
1524 Första dalupproret
1527 Daljunkerns uppror
1529 Västgötaherrarnas uppror
1531 Klockupproret
1542 Dackefejden
1596 Klubbekriget (I finska Österbotten)
1653 Morgonstjärneupproret
1743 Dalupproret 1743
1793 Studentupploppet i Lund
1811 Klågerupskravallerna
1848 Marskravallerna
1917 Hunger- och militärdemonstrationerna
1968 Majrevolten i Sverige

Uppror i Sovjetunionen och kommunistblocket

År 1921 gjorde anarkistiska matroser i Kronstadt gemensam sak med sovjeten i Petrograd och gjorde uppror mot bolsjevikregimen i Sovjetunionen
År 1956 inträffade Ungernrevolten, en nedslagen resning mot den kommunistiska regeringen och Sovjetunionens inblandning i landets styre.
År 1989, strax efter Berlinmurens fall, skedde en våldsam revolution mot diktatorn Nicolae Ceaușescu i Rumänien som störtade den sittande kommunistregeringen.

Se även

Referenser

Den Osynliga Kommittén: Det Stundande Upproret. Pluribus Förlag, Lund 2010. ISBN 978-91-977875-2-9