Hoppa till innehållet

Vartofta härad

Från Wikipedia
Vartofta härad
Härad
Tingshuset i Tidaholm
Tingshuset i Tidaholm
Land Sverige Sverige
Län Skaraborgs län, Jönköpings län
Landskap Västergötland
Socknar se artikeltext
Kinds häradRedvägs häradKåkinds häradVadsbo häradValle häradGudhems häradVilske häradFrökinds häradÅs häradMarks häradBollebygds häradVedens häradKullings häradGäsene häradBjärke häradBarne häradLaske häradViste häradÅse häradKållands häradSkånings häradKinnefjärdings häradKinne häradAskims häradSävedals häradÖstra Hisings häradVättle häradAle häradFlundre häradVäne häradSundals häradValbo häradNordals häradVedbo häradTössbo häradVänernVätternSmålandNorgeDanmarkNordsjön

Vartofta härads läge (klickbar karta)
Socknar och medeltida fjärdingar i Vartofta härad. Ållebergs fjärding i rött, Nordligaste fjärdingen i gult, Mellersta fjärdingen i grönt och Sydligaste fjärdingen i blått.

Vartofta härad var ett härad mitt i östra Västergötland, som numera utgör delar av Falköpings kommun, Habo kommun, Mullsjö kommun, Hjo kommun och Tidaholms kommun. Häradets areal var 1 377,43 kvadratkilometer varav 1 354,17 land.[1] Häradet hade tre tingsställen. Dessa fanns i Dimbo, Leaby och Slättäng, där Dimbo 1908 noch Slättäng 1913 ersattes med Tidaholm.

Häradsnamnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs år 1225 prouincie Wartopta och i Äldre Västgötalagen från slutet av 1200-talet skrevs det Vartoptæ hæræd.[2][3] Namnet har lånats från Vartofta by i Vartofta-Åsaka socken. Ordet topt betyder "tomt". Det sammansatta Vartofta är bildat till höjdnamnet Varkullen. Detta tolkas som "bevakningskullen". Detta kommer från fornsvenskans vardher – "vakt(göring)".

Vartofta härad omfattar ett område mellan Falköping och Vättern i Västergötland.

Vartofta härad är i väster ett lågland kring platåbergen Ålleberg, Gerumsberget och Varvsberget. I öster finns höjdryggen Hökensås. Inom häradet ligger en stor del av Falbygdens högslätt. I söder tränger sydsvenska höglandet in från Småland. Häradets största sjö är den långsmala Stråken. Det största vattendraget är Tidan med sina biflöden Ösan och Yan.[4]

I dag är Tidaholm den största orten.

Den medeltida fjärdingsindelningen av Vartofta härad kommer ur ett räfstetingsbrev från 1397.[2][5] Tabellen visar även socknarnas nutida kommun- och länstillhörighet, samt sockennummer och kommunkoder.[6] När Skaraborgs län existerade låg alla socknarna i det, ingen i Jönköpings län.

Socken Sn-nr Fjärding Kommun Kn-kod Län
Acklinga sn 1844 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Agnetorps sn 1845 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Baltaks sn 1847 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Bjurbäcks sn 1853 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Mullsjö kn 0642 Jönköping
Brandstorps sn 1861 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Habo kn 0643 Jönköping
Daretorps sn 1874 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Dimbo sn 1875 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Falköpings östra sn 3028 Alefuæghsfierdung (Ållebergs fjärding) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Fridene sn 1896 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Hjo kn 1497 Västra Götaland
Fröjereds sn 1900 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Gustav Adolfs sn 1912 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Habo kn 0643 Jönköping
Habo sn 1918 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Habo kn 0643 Jönköping
Hångsdala sn 1935 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Härja sn 1941 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Hömbs sn 1945 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Karleby sn 1951 Alefuæghsfierdung (Ållebergs fjärding) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Korsberga sn 1957 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Hjo kn 1497 Västra Götaland
Kungslena sn 1958 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Kymbo sn 1960 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Kälvene sn 1964 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Luttra sn 1979 Alefuæghsfierdung (Ållebergs fjärding) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Mularps sn 1992 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Nykyrka sn 2003 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Mullsjö kn 0642 Jönköping
Näs sn 2004 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Ottravads sn 2007 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Sandhems sn 2017 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Mullsjö kn 0642 Jönköping
Skörstorps sn 2029 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Slöta sn 2032 Alefuæghsfierdung (Ållebergs fjärding) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Suntaks sn 2040 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Tiarps sn 2056 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Utvängstorps sn 2078 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Mullsjö kn 0642 Jönköping
Valstads sn 2081 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Vartofta-Åsaka sn 2086 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Varvs sn 2087 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Velinga sn 2088 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Vistorps sn 2091 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Vättaks sn 2100 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland
Yllestads sn 2102 Sunnarsta fierdungin (Sydligaste fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Åsle sn 2104 Nordhasta fierdung (Nordligaste fjärdingen) Falköpings kn 1499 Västra Götaland
Östra Gerums sn 2112 Midlasta fierdung (Mellersta fjärdingen) Tidaholms kn 1498 Västra Götaland

Falköpings stad hade egen jurisdiktion (rådhusrätt) till 1954 då den ingick i häradets landsrätt. Tidaholms stad bildad 1910 hade inte egen jurisdiktion.

Län, fögderier, domsagor, tingslag, tingsrätter och stift

[redigera | redigera wikitext]

Häradet hörde mellan 1634 och 1998 till Skaraborgs län (mindre delar av socknar före 1890 även till Älvsborgs län), därefter till Västra Götalands län för huvuddelen och Jönköpings län för områdena i Habo kommun och Mullsjö kommun. Församlingarna i häradet tillhörde Skara stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1686-1945 Vartofta fögderi
  • 1946-1990 Tidaholms fögderi för socknarna i Hjo kommun och i Tidaholms kommun samt Gustav Adolfs socken och Brandstorps socken, från 1952 för Habo socken, från 1967 för socknar i Mullsjö kommun
  • 1946-1990 Falköpings fögderi för socknarna i Falköpings kommun och till 1951 för Habo socken och till 1967 för socknarna i Mullsjö kommun

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

  • 1971-2001 Falköpings tingsrätt och dess domsaga bara till 1998 för Habo och Mullsjö kommuner och ej för Hjo kommun från 1974
  • 1974-2009 Skövde tingsrätt och domsaga från 1974 för Hjo kommun, och från 2001 för Falköpings och Tidaholm kommun
  • 1998- Jönköpings tingsrätt och dess domsaga för Habo och Mullsjö kommuner
  • 2009- Skaraborgs tingsrätt och dess domsaga för delarna i Falköpings, Tidaholms och Hjo kommuner
  1. ^ Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  2. ^ [a b] Ivar Lundahl, Ortnamnen i Skaraborgs län: Del XIII Vartofta härad (1955) sidorna 3-6.
  3. ^ Eugène Schwartz och Adolf Noreen, Äldre Västgötalagen: Normaliserad text (1876) sidan 67.
  4. ^ Claës Johan Ljungström, Wartofta härad och staden Falköping (1877).
  5. ^ Carl Gustaf Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver: Andra delen (1864) sidorna 42-47.
  6. ^ Riksantikvarieämbetet, Förteckning över städer och socknar: Del 3 Efter landskap (1999) sidorna 43-51.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]