Wikipedia:Globalt perspektiv
- Genvägen WP:GP omdirigerar hit. För grundprinciperna, se WP:G.
Denna sida är tänkt som ett supplement till policyn eller riktlinjen "Neutral utgångspunkt". Om innehållet på sidan inte motsvarar gällande praxis och konsensus var god uppdatera sidan, och om det behövs diskutera innehållet på diskussionssidan. |
Denna sida i ett nötskal: För att en artikel ska kunna räknas som neutral enligt NPOV måste den skrivas ur ett perspektiv som är internationellt. Svenskspråkiga Wikipedia, även kallad Svenska Wikipedia, är en språkversion av Wikipedia, språket är alltså svenska men encyklopedins artiklar ska inte enbart utgå från exempelvis Sverige eller Svenskfinland. |
Stilguide |
---|
Språk
Se även
|
Eftersom Wikipedia har målet att vara ett sakligt uppslagsverk, ska det skrivas från en neutral utgångspunkt vilket i stor utsträckning även omfattar eventuellt nations- eller regionsperspektiv. Artiklar bör därför innefatta uppgifter, perspektiv och källor från andra delar av världen än Sverige, västvärlden och I-länder. I de fall en text eller en uppgift enbart beskriver svenska förhållanden måste detta tydliggöras, exempelvis av artikelnamn, avsnittsrubrik, bildtext eller tabellrubrik. Enda kravet för att kunna tillgodogöra sig en artikel i svenskspråkiga Wikipedia ska vara kunskaper i svenska.
Bakgrund och lösning
[redigera | redigera wikitext]De flesta av svenskspråkiga Wikipedias författare har svenska som modersmål, och huvuddelen bor i Sverige, och därför blir det lätt att artiklar skrivs utifrån ett Sverige-perspektiv, där dess nation, historia, kultur och opinion ofta ses som norm. Detta riskerar leda till systematisk skevhet. Svenskspråkiga Wikipedia är dock inte (bara) en encyklopedi om Sverige eller svenskar, utan en encyklopedi på det svenska språket. Det är inte heller bara en encyklopedi för de svenskspråkiga delarna av världen. Därför ska artiklar skrivas ur ett globalt perspektiv och företeelser som inte är starkt kopplade till den svenska språkzonen bör också ges motiverat utrymme. Man bör även tydligt markera vad som handlar om olika länder eller kulturer, även om det rör Sverige och svensk kultur, och inte förutsätta att läsaren är svensk eller befinner sig i Sverige.
Globalt perspektiv handlar inte om att radera information med anknytning till Sverige eller den svenskspråkiga zonen bara för att artikeln ännu inte tar upp lika mycket om situationen i andra delar av världen. Artiklar och ämnen med för starkt fokus på förhållanden i Sverige bör istället utökas med information om förhållanden i andra länder, som kan vara relevanta för ämnet. Om artiklarna skulle bli långa kan de delas upp i flera artiklar om det aktuella ämnet utifrån olika länders eller områdens perspektiv. När informationen om ett specifikt land, oavsett vilket, tar upp otillbörligt mycket plats i en artikel kan det finnas skäl att flytta informationen till en egen (under-)artikel. Men överväg först om det är lämpligt, eller om det går att lösa genom att korta ned informationen utan att radera något relevant, alternativt utöka informationen om övriga länder. Om det skapas en ny artikel, se då till att det är tydligt länkat mellan artiklarna. Artiklar som enligt artikelnamnet ska handla om ett enskilt land eller ett enskilt lands kultur omfattas inte av kraven på globalt perspektiv.
Eftersom många artiklar skrivs av svenskspråkiga och många svenskspråkiga källor enbart behandlar förhållanden i Sverige eller Finland är det inte konstigt att en artikel åtminstone till en början rör förhållanden i Sverige och Finland. Sverige och Finland ska dock inte ha företräde framför andra länder. Att det redan finns artiklar som är Sverige- och Finland-centrerade är inte en ursäkt.
Relevanskriterierna är desamma oavsett land, så en verifierbar artikel om Sveriges mästare i till exempel bowling är lämpligen lika relevant som en artikel om Uruguays mästare i samma sport, såvida de inte är relevanta även på andra meriter.
Finland
[redigera | redigera wikitext]Finland är i en särställning dels genom finlandssvenskarna, dels genom att svenska är ett av Finlands två nationalspråk. Alla svenskspråkiga borde kunna känna den svenskspråkiga versionen av Wikipedia som sin egen, men att låta finlandssvenskarna känna så är någorlunda lätt.
Svenskan är ett officiellt språk i Finland och därför kan nästan allt officiellt material om Finland hittas på svenska. Likaså finns det i Finland akademisk forskning, facklitteratur och tidningar på svenska. Det är alltså i allmänhet inte särskilt svårt att hitta svenskspråkiga källor för finländska förhållanden.
Sverige och Finland har också en hel del gemensam tradition och nära samarbete på flera områden. Det betyder att svenska och finländska förhållanden många gånger inte skiljer sig särskilt mycket från varandra. Det är ofta lätt att skriva en artikel så att den utom svenska förhållanden också gäller de finländska, också ifråga om ämnen där variationerna globalt är så stora att artikeln är svår att skriva allmängiltigt.
Kännetecken för globalt perspektiv
[redigera | redigera wikitext]- Företeelser som inte har huvudsaklig anknytning till Sverige beskrivs först utifrån hur de i allmänhet ter sig i världen. Särskilda avsnitt för olika länder kan finnas. Avsnitten för länderna skrivs vanligtvis i bokstavsordning efter vad länderna heter på svenska, och inte nödvändigt med Sverige först. Indelningar som ställer Sverige eller "vårt land" mot "utlandet"/"utomlands" eller "andra länder"/"internationellt" (undantaget givetvis när det verkligen handlar om relationer mellan länder) undviks, liksom formuleringar som "Sverige–övriga världen" eller "Finland–övriga världen".
- Svenska eller finländska företeelser beskrivs uttryckligen som sådana och sorteras i kategorier som nämner dessa länder, och behandlas således på samma sätt som andra länder.
- Förhållandena i ett särskilt land eller på en särskild plats, är lika relevanta oavsett var i världen landet ligger, såvida artikelns ämne inte har särskild koppling till en viss region. Länder där man talar svenska, som Sverige och Finland, skall inte särbehandlas. Är det rimligt att ta med det för Sverige eller Finland är det sannolikt rimligt för att ta med i ett annat land; är det otillbörligt detaljerat för ett annat land är det det sannolikt för Sverige eller Finland också.
- Årstidsangivelser görs på ett sätt som inte kan missförstås, till exempel avser "sommaren 2007" helt olika tidsperioder på norra och södra halvklotet, och begrepp som början, mitten och slutet av 2007 är därför ibland att föredra, men dessa ord är inte helt utbytbara: "slutet av sommaren 2007" är till exempel inte liktydigt med "mitten av 2007". Lokala företeelser kan beskrivas med tidsangivelser i lokal tid, som "vår", "torrperiod" etcetera. Sålunda har skolbarnen i Sverige sitt längsta lov på sommaren, och militärkuppen i Chile i september 1973 inträffade på våren, också om Sverige hade höst då – vilket visar att årstidsangivelser inte ersätter datum. För astronomiska eller liknande händelser används UTC. Högtider som infaller vid olika tider i olika delar av världen, till exempel julen och påsken, används inte som tidsmarkörer om det inte tydligt framgår vad som menas.
- Rotationsrörelser anges med orden medurs och moturs, utom för fenomen som beror på jordens rotation (såsom corioliseffekten), där uttryckligen medsols och motsols är det korrekta. Ordparen är inte synonyma på södra halvklotet.
- Inga religioner eller religiösa samfund får omotiverat företräde framför andra.
- Nutida datum skall anges enligt den gregorianska kalendern, även känd som den nya stilen (NS). Datum enligt lokala kalendrar kan anges vid sidan av gregorianskt datum. För historiska händelser som berör protestantiska och ortodoxa länder, som bytte till den gregorianska kalendern senare än katolska, används datum som i litteraturen, gärna med ett (gs) eller (ns) efteråt: "Drottning Kristina föddes 8 december (gs) 1626 och dog 19 april (ns) 1689". Notera att Sverige 1700–1712 använde den Svenska kalendern, även känd som "Svenska stilen" eller SS. Julianska kalendern, också känd som "Gamla stilen" (GS), används alltid fram till 1582, eftersom det då var den enda västerländska kalendern. Namn på religiösa eller nationella högtider ersätter inte datum; till exempel är "25 december 1995" att föredra framför "juldagen 1995" (speciellt som juldagen infaller andra datum enligt vissa ortodoxt kristna samfund); finns det en koppling till jul bör detta naturligtvis påpekas.
- Även om Sverige som land inte ska framhävas i onödan, så bör svenska språket ges företräde, eftersom detta är just svenskspråkiga Wikipedia. Det innebär vanligen att svenska ortnamn, de måttenheter som används på svenska, svenska verkstitlar och annat föredras, men undantag enligt principen om minsta möjliga förvåning finns. Se även Wikipedia:Geografiska namn och Wikipedia:Återgivning av främmande språk.
Fördelar med globalt perspektiv
[redigera | redigera wikitext]- NPOV följs.
- Personer som inte bor i språkzonen, men som ändå förstår svenska, får lättare att relatera till texten.
- Svenskspråkiga får lättare att sätta sina stater och nationer i jämförelse med andra.
- Det blir lättare att hitta information om globala förhållanden.
- Det blir lättare att överföra artikeln till Wikipedia på andra språk och översätta den.
Ämnesaspekter
[redigera | redigera wikitext]Ämnen som matematik och naturvetenskap är inte särskilt nationsberoende och därför kommer det globala perspektivet ofta av sig självt. Det kan dock förekomma skillnader i exempelvis måttsystem.
I vissa ämnen, som juridik, skiljer sig begreppen beroende på juridisk tradition, varför det kan vara motiverat att i högre grad skriva artiklar med avseende på länder med liknande lagstiftning. Då man skriver om juridik är det viktigt att tala om vilken jurisdiktion eller vilket lands lagar man skriver om. Man bör också sträva efter att det åtminstone finns en kort mer allmängiltig artikel (till exempel är hyresrätter främst ett svenskt fenomen, men andra hyresbostäder, som finns i de flesta länder, behandlas i samma artikel) och undvika att lägga allmängiltigt material i den Sverigespecifika artikeln eller vice versa. Då svenska förhållanden liknar dem i Finland, resten av Norden eller något annat större område bör man sträva efter att täcka hela området (se till exempel allemansrätt).
Då den akademiska verksamheten inom ett ämne främst är inriktad på det egna landet kan det vara svårt att hitta källor med globalt perspektiv. Det är då särskilt viktigt att markera vad som antagligen inte gäller allmänt, till exempel då källan behandlar ett visst lands lagar eller seder. Man bör också sträva efter att hitta källor som kan ge ett globalt perspektiv på de nationella uppgifterna.
Inom områden som juridik, med specifika termer och brist på svenskspråkiga källor för förhållanden utanför Finland och Sverige, kan det vara svårt att hitta svensk terminologi. Det kan då bli nödvändigt att lämna nyckelbegrepp som fee simple oöversatta och se till att försöka beskriva de skillnader som finns gentemot de svenska termer som utgör de närmaste översättningarna. Inom juridik är man extra noga med de formella termerna.
Vissa fritidsbetonade ämnen som sport blir lätt Sverigecentrerade, medan andra som film och datateknik i stället lätt får fokus på USA och andra engelskspråkiga länder, i efterkrigstid gärna också Japan. Detta eftersom massmedia i Sverige ofta rapporterar på det viset. I enlighet med det globala perspektivet bör vi sträva efter att kompensera för detta.
I artiklar om litteratur ges ofta utrymme åt svenska översättningar, men inte översättningar till andra språk. Detta anses inte vara ett problem då detta är just svenskspråkiga Wikipedia. Däremot får översättningen inte behandlas som vore den originalverket.
Fördelning av material
[redigera | redigera wikitext]Materialet på Wikipedia är ojämnt fördelat mellan länder och språkområden. Det står i många artiklar mest skrivet om Sverige, mycket om Norden och engelskspråkiga länder, men relativt lite om utvecklingsländer. Jämvikt mellan olika delar av världen är ingen nödvändighet för globalt perspektiv, men det är önskvärt för Wikipedias trovärdighet och användbarhet.
Problemlösning
[redigera | redigera wikitext]- Risk för en upprepning av Sverige, Finland etcetera som för många som bor i dessa länder kan uppfattas som tröttsam.
Skapa enskilda avsnitt om länderna. Om respektive land nämns i rubriken behöver det inte nämnas i avsnittsinnehållet.
- Svårigheter för svenskspråkiga skribenter att skriva utifrån ett globalt perspektiv om de saknar kunskaper om globala förhållanden.
Det är inte ett krav att artiklar ska redogöra för globala förhållanden, utan ett mål, däremot ska land framgå.
Åtgärdsmallning
[redigera | redigera wikitext]Mallen {{Global}}
kan användas för att markera artiklar som behöver bearbetas för att få ett globalt perspektiv. Artiklar som markerats på detta vis återfinns i Kategori:Wikipedia:Globalt perspektiv.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Wikipedia:Hänsyn till främmandespråkiga användare
- Wikipedia:Mångfald
- Wikipedia:Valutakonverteringar
- Wikipedia:Läsarperspektiv
- Wikipedia:Projekt globalt perspektiv
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svenskar i världen
- ^ Summary of Population Statistics 1960–2021 hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 23 juni 2022).