Khwarezmiderna eller Khwarezmidernas imperium eller Khwarezm-Shah dynastin (persiska: خوارزمشاهیان , Khwārazmshāhiyān) var en sunnimuslimsk dynasti med turkiskt mamlukiskt ursprung. Dynastin regerade över en stor del av Stor-Iran under högmedeltiden från 1077 till att imperiet erövrades av mongolerna 1221.[1] Khwarezmidernas territorium motsvarade ungefär dagens Uzbekistan, Turkmenistan, Afghanistan och stora delar av Iran.[2]

Khwarezmiderna
خوارزمشاهیان Khwārazmshāhiyān (persiska)


1077–1221 (1231)


Huvudstad Kunja-Urgentj
Samarkand
Tabriz
Språk Persiska
Religion Sunniislam
Statsskick Oligarki
Sista khah Jalal ad-Din Mingburnu
Bildades 1077
 – bildades ur Ghuriderna och seldjukerna
Upphörde 1231
 – upphörde genom erövring
 – uppgick i Mongolväldet
Areal 3 600 000 km² km² (1218)
Irans historia
Fravashi
Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Civilisationen i Jiroft (3000–500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700–539 f.Kr.)
Efter indoeuropeiska invandringen
Medien (728–550 f.Kr.)
Akemeniderna (648–330 f.Kr.)
Alexander den store (330–323 f.Kr.)
Seleukiderna (323–150 f.Kr.)
Partien (250 f.Kr.–226 e.Kr.)
Sasaniderna (226–650)
Efter den islamiska erövringen
Umayyadernas kalifat (661–750)
Abbasidernas kalifat (750–1258)
Tahiriderna (820–873)
Saffariderna (861–1003)
Samaniderna (875–999)
Ziyariderna (928–1043)
Buyiderna (934–1055)
Ghaznaviderna (963–1187)
Seldjukerna (1037–1187)
Khwarezmiderna (1077–1231)
Ilkhanatet (1256–1353)
Muzaffariderna (1314–1393)
Timuriderna (1370–1506)
Modern tid
Safaviderna (1501–1736)
Afshariderna (1736–1802)
Zanddynastin (1750–1794)
Qajardynastin (1781–1925)
Pahlavidynastin (1925–1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979–
Mausoleum för Ala ad-Din Tekish, Shah över Khwarezmidernas imperium, Köneürgench, Turkmenistan.

Khwarezm var tidigare en provins till ghuriderna fram till 1040[3] alternativt 1041[1] för att sedan tillhöra seldjukerna. Khwarezmiderna grundades av turken Anush Tegin Gharchai, en tidigare slav under seldjukerna, som 1077 blev guvernör över Khwarezm. 1097 blev en annan tidigare slav, Ekinchi ibn Qochar, officiellt guvernör över Khwarezm, men han blev mördad direkt. Anush Tegin Gharchais son, Qutb ad-Din Muhammad, blev då guvernör och dynastins första shah; Muhammed I av Khwarazm. 1141 besegrades seldjukerna av Kara-Khitan, och khwarezmiderna blev en vasall till Kara-Khitan. Från 1156 expanderade khwarezmiderna sitt territorium söder ut, och 1194 var seldjukerna erövrade och khwarezmiderna gjorde sig även fria från Kara-Khitan.[1][3][4]

Dynastins fall

redigera
Huvudartikel: Incidenten i Otrar

År 1218 misstänkte Otrars guvernör att en mongolisk handelskaravan var spioner. Guvernören avrättade hela följet. Som hämnd för detta inledde Djingis khan en invasion av Khwarezm som blev början till mongolernas invasion av Centralasien.[1]

Mongolerna erövrade, plundrade och totalförstörde alla viktigare städer i riket till total ödeläggelse, och mördade även större delen av städernas invånare i gigantiska massakrer. Muhammed II av Khwarezm flydde från Samarkand till en ö i Kaspiska havet där han avled sent 1220 eller tidigt 1221.[5]. Hans son Jalal ad-Din Mingburnu blev 1220 sultan över khwarezmiderna men även han flydde, fast mot Indien. Mongolerna hann upp honom, och de drabbade samman vid Slaget om Indus 1221. Jalal ad-Din Mingburnu lyckades dock fly igen och sökte utan framgång asyl i Delhisultanatet. År 1225 erövrade Jalal ad-Din Mingburnu Azerbajdzjan, och satte upp rikets nya huvudstad i Tabriz. 1231 mördades han, och dynastin existerade inte mer, även om den i allt väsentligt föll redan 1221.[1][3]

Regentlängd

redigera
Nr. Namn Regentperiod[1] Not.
1 Anush Tegin Gharchai
أنوش طگین غارچائی
1077

1097
Dynastins grundare.
2 Ekinchi ibn Qochar
ایکینچی بن قوچار
1097
3 Muhammed I av Khwarazm
Qutb ad-Din Muhammad
ارسلان طگین محمد ابن أنوش طگین
1097

1127
Son till Anush Tegin Gharchai.
4 Atsiz
Il-Arslan ibn Qizil Arslan Atsiz
ایل ارسلان بن قزل ارسلان أتسز
1127

1156
Son till Muhammed I av Khwarazm.
5 Il-Arslan
Ala ad-Din Tekish
تکش بن ایل ارسلان
1156

1172
6 Sultan Shah av Khwarezm
Mahmud Sultan Shah ibn Il-Arslan
محمود سلطان شاہ ابن ایل ارسلان
1172

1193
7 Ala ad-Din Tekish
تکش بن ایل ارسلان
1172

1200
8 Muhammed II av Khwarezm
Ala ad-Din Muhammed II
محمد بن تکش
1200

1220
Son till Ala ad-Din Tekish.
9 Jalal ad-Din Mingburnu
مِنکُبِرنی ابن محمد
1220

1231
Son till Muhammed II av Khwarezm.

Se även

redigera

Referenser

redigera

Tryckta källor

redigera