Wikipedia

Nürnberg

stad i Bayern
För andra betydelser, se Nürnberg (olika betydelser).

Nürnberg är en kretsfri stad och den näst största staden i förbundslandet Bayern (efter München) och den största i regeringsområdet Mittelfranken, såväl som hela Franken, i Tyskland, med cirka 500 000 invånare i själva staden och cirka 1,3 miljoner i storstadsområdet.

Nürnberg
Kreisfri stad
Nürnberg Altstadt
Nürnberg Altstadt
Flagga
Nürnbergs vapen.
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Bayern
Regierungsbezirk Mittelfranken
Höjdläge 209 m ö.h.
Koordinater 49°27′00″N 11°05′00″Ö / 49.45°N 11.083333°Ö / 49.45; 11.083333
Yta 186,45 km² ()[1][2]
Folkmängd 523 026 ()[3]
Befolkningstäthet 2 805 inv./km²
Borgmästare Marcus König (2020–) (CSU)
Postnummer 90402–90491
Riktnummer (+49) 0911
Registreringsskylt N
Kommunkod 09 5 64 000
Regionalkod 09 5 64 0000
09 5 64 0000 000
Geonames 6556832
OSM-karta 62780
Läget för Nürnberg i Tyskland
Läget för Nürnberg i Tyskland
Läget för Nürnberg i Tyskland
Läget för Nürnberg i Bayern
Läget för Nürnberg i Bayern
Läget för Nürnberg i Bayern
Webbplats: Nürnberg

Historia

redigera
 
Spittlertor i Nürnberg.

Nürnberg omtalas första gången 1050. Staden lyckades 1219 bli riksomedelbar och utverka stora privilegier. Från 1200-talet leddes förvaltningen av det så kallade lilla rådet, bestående av 26 borgmästare, utsedda bland de adliga storköpmännen. Hantverkarupproren 1348–1349 medförde att även åtta representanter upptogs i rådet. I början av 1400-talet hade rådet i Nürnberg hela stadens förvaltning i sina händer, även mynt- och tullverket. Borgen invid Nürnberg och borglänet omkring staden bildade från 1105 Borggrevskapet Nürnberg, som 1191 kom i ätten Hohenzollerns ägo. Slitningarna mellan staden och borggrevarna ledde till 1388–1389 års krig, och 1427 köpte staden slutligen borgen vilket avslutade borggrevarnas epok. Nürnberg låg vid korsningen av en öst-västlig och en nord-sydlig handelsväg. Från mitten av 1300-talet blev i synnerhet handeln med Italien av stor betydelse. En livlig industri, främst metallvarumanufaktur blomstrade. Världens första mekaniska fickur, "Nürnberger Ei", tillverkades i staden.[4]

Näringslivet ledning låg i händerna på ett fåtal rika familjer. Denna rikemansmiljö, i livlig kontakt med Italien, blev en av de främsta härdarna för den sydtyska renässansen. Bland annat namnen Peter Vischer, Veit Stoss, Adam Krafft, Albrecht Dürer, Peter Flötner, Hans Folz, Hans Sachs, Johannes Regiomontanus och Wilibald Pirkheimer är knutna till Nürnberg. Staden blev tidigt protestantisk, och en väldig kyrkoförmögenhet indrogs till staden. Här slöts 23 juli 1532 den nürnbergska religionsfreden. Handelsvägarnas omläggning under 1500-talet rubbade Nürnbergs stormaktsställning. Dess riksfrihet upphörde 1806, då Nürnberg blev bayerskt.[5]

Nürnberg blev under tredje rikets tid känd genom de rikspartidagar som Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) varje år från och med 1933 höll i staden. Nürnberg förstördes så gott som helt under andra världskriget, men vid återuppbyggnaden har man inriktat sig på att försöka återskapa den medeltida stadsstrukturen. Omedelbart efter kriget genomförde segrarmakterna krigsförbrytarrättegångar i staden, de så kallade Nürnbergrättegångarna.

Storstadsområde

redigera

Nürnbergområdet är det näst största storstadsområdet i Bayern, och många i regionen pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i kärnstadsområdet, som utgörs av Nürnberg, Erlangen och Fürth samt närmaste omgivning. Hela pendlingsområdet består av de tre nämnda städerna samt ytterligare 84 omgivande städer och kommuner, bland annat Forchheim och Schwabach.[6] Där utöver ingår 30 så kallade kommunfria områden i definitionen.

Områdestyp[6] Areal (km²)[7] Invånarantal 31 december 2009[7] Densitet (inv/km²)
Kärnstäder 326,67 723 271 2 214,07
Kärnstädernas närområde 229,31 182 869 797,48
Närliggande pendlingsområde 2 067,71 416 558 201,46
Totalt 2 623,69 1 322 698 504,14

Nürnbergs yttre pendlingsregion (inklusive bland annat Ansbach och Neumarkt in der Oberpfalz) omfattar ytterligare 67 städer och kommuner.[6] Hela pendlingsregionen (inre och yttre) hade 1 639 162 invånare 2009, på en yta av 5 158,20 kvadratkilometer.[7]

  •  
    Opernhaus tunnelbanestation
  •  
    Portalen i Irrhain
  •  
    Mässhallen

Kommunikationer

redigera

Nürnberg Hauptbahnhof trafikeras av flera järnvägslinjer bland annat Höghastighetslinjen Berlin–München, regionaltåg och pendeltåg (S-Bahn). Nürnberg har även en tunnelbana (U-Bahn) samt spårväg. Nürnbergs läge vid Main-Donau-kanalen och motorvägarna A3 (Frankfurt–Wien), A6 (Stuttgart–Prag), A9 (München–Berlin) och A73 (Nürnberg–Bamberg, och så småningom Erfurt), gör tillsammans med den internationella flygplatsen (Nürnbergs flygplats) att dess kommunikationer är väl tillgodosedda.

Utbildning

redigera

Högre utbildningar tillgodoses genom Friedrich-Alexander-universitetet i Nürnberg och Erlangen och tre fackhögskolor: Akademin för skapande konst, tekniska Ohm-högskolan och Evangeliska fackhögskolan för sociala utbildningar.

Ekonomi

redigera

De viktigaste industrisektorerna i Nürnberg är maskintillverkning, elektroteknik (Siemens), radio- och tv-teknik, tryckeriteknik, fordonsteknik och mät- och styrteknik. Nürnberg har en stor penn- och kontorsmaterialindustri med företag som Faber-Castell, Staedtler och Stabilo. I staden finns dessutom ett stort antal (över 3 000) företag, som är av hantverkskaraktär.

Kultur

redigera

Sevärdheter

redigera
  •  
    Sankt Lorenzkirche
  •  
    Schöner Brunnen
  •  
    Heilig-Geist-Spital
  •  
    Kejsarslottet i Nürnberg
  •  
    Weißer Turm
  •  
    Tiergärtnertorplatz
  •  
    Sebalduskirche
  •  
    Frauenkirche

Bland Nürnbergs museer märks konstmuseet Germanisches Nationalmuseum och Nürnbergs transportmuseum. Sankt Lorenzkirche, som började byggas 1260, är en annan sevärdhet.

Nürnberg har också vuxit fram som en stor leksaksstad med stora årliga mässor för modelltåg och leksaker, däribland Spielwarenmesse International Toy Fair Nürnberg. I staden hålls årligen julmarknaden Christkindlesmarkt.

Den regionala dagstidningen Nürnberger Zeitung utkommer sedan 1804.

Sport

redigera

Under VM i fotboll 2006 var Frankenstadion i Nürnberg en av spelarenorna. Stadens stora fotbollslag heter 1. FC Nürnberg och har blivit tyska mästare nio gånger, senast 1968. Sinupret Ice Tigers spelar ishockey i DEL; deras hemmaarena är Arena Nürnberger Versicherung.

Personligheter

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ läs online, www.destatis.de .[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937
  5. ^ Svensk uppslagsbok Malmö 1937
  6. ^ [a b c] Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung, Deutschland; Referenzdatei Gemeinden 2008 - Stadtregionen (på tyska) Arkiverad 18 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. Definition av storstadsområden. Läst 16 januari 2011.
  7. ^ [a b c] Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis GV 2000, Gebietsstand: 31.12.2009 (Jahr) (excelfil) Arkiverad 19 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 16 januari 2011.

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nürnberg&oldid=55955825”