Användare:Pro

Hej.

Jag registrerade mig den 23 november 2006 och använder Wikipedia som tidsfördriv.

Mina intressen

Allt som rör Makedonien och omkringliggande regioner på södra balkanhalvön

samt historia i allmänhet.

.

Den här användaren bor i Malmö.

Min aktivitet på Wikipedia

I huvudsak korrigeringar, tillägg och förbättringar.

Lathund

Mina skötebarn på Wikipedia är:

Makedonien (historisk region), Fornmakedonska och Makedonska namnkonflikten

Andra användare som behandlar teman liknande mina intressen för Makedonien är:

Albanau - Anau - FireFly - Gentius, Allexim - 83.252.124.147, Ankara, Beares, Belisarius Romanus, Bruno Rosta, Elenitsa - Makedonas, Grillo, Hedning, Litany, Loof - 147.186.254.98 alias "Sven", Popoff, ProfessorD och Makan samt mer anonyma som 83.227.175.11 alias "Mikael", 130.238.7.41, 147.186.254.105, 193.235.95.254.

Makedonskt ordspråk

Även den onde blir skrämd av den dumme. (det får vara nog med nationalistiska idiot påhopp).

Makedonska namnkonflikten

Nedanstående är ett försök att rädda borttagna texter och källor i artickeln från 1 mars 2009 som det har tagit mig månader och år att forska och skriva om. Jag är/var tidigare rätt ensam om att skriva och har inte så mycket tid för eventuella redigeringskrig/disskusioner. Konflikten är pågående så vill någon hålla sig informerad och löpande skriva om konflikten är följande nyhetslänk bra (Google News: Macedonia). Jag kommer även att lägga in diverse rubriker, punkter, olästa/ej utredda källor och redigera text som kanske kan användas för fortsatt arbete med artickeln.

Den makedonska regionen, delen i republiken Makedonien i rött, delen i Grekland i blått.

Den makedonska namnkonflikten är en politisk strid med historiska och nationalistiska undertoner och gäller frågan om den självständiga stat som kallar sig Makedonien har rätt till detta namn eller ej . När delrepubliken Makedonien 1991 bröt sig ur federationen Jugoslavien och förklarade sig självständig, protesterade grannlandet Grekland. Grekland anser att Makedonien endast skall få användas som namn på en historisk region eller det landskap som idag ryms inom Greklands gränser . Bulgarien har även haft historiska anspråk på Makedonien, eftersom detta enligt freden i San Stefano 1878 tillföll Bulgarien, något som dock reviderades av Berlinkongressen samma år.

• fri stat [1], [2], [3]

Grekland

Grekiska regionen Makedonien.

Republiken Makedonien.

Grekland har kontinuerligt från uppkomsten av den så kallade makedonska frågan under andra hälften av 1800 talet fram till dagens självständiga stat republiken Makedonien fört en realpolitik mot makedonierna .

Då en stor del av Grekland består av landskapet Makedonien, uppstod en rädsla för att den nya statsbildningen i framtiden ska göra irredentismiska anspråk på landskapet i Grekland . Grekland är inte rädd för det konstitutionella namnet som sådant utan hur man genom namnet kan para ihop det med den geografiska regionen som det naturliga historiska territoriet för makedonerna . I Grekland kallas därför landet ibland efter sin huvudstad för Skopje .

Historisk dispyt

I Grekland gav namnkonflikten upphov till många diskussioner och ett stort antal märkliga åsikter frodades, om den makedonska frågan och det antika Makedonien, vilket ledde till en mängd snedvridna historiska fakta och halvsanningar , men som inte alltid fick stöd av grekiska historiker. I republiken Makedonien hade så tidigt som 1989 offentliga demonstrationer hållits i Skopje och andra platser där man för första gången sedan 1940-talet använt slagord som uppmanade till "återförening av Makedonien" och uttalade att "Solun (Thessaloniki) är vårt" . För makedoniernas nationella identitet är härstamningen inte bestämt avgränsad till en viss tidsepok . Den självständiga staten Makedoniens första president Kiro Gligorov yttrade att vi är slaver och har ingen koppling till Alexanders civilisation . Kiro Gligorov var tidigare en politiker i det kommunistiska Jugoslavien där vänskapen med de andra sydslaviska folken och den jugoslaviska panslavismen framhävdes medan den hävdade kopplingen till antikens Makedonien negligerades . Några år efter republiken Makedoniens självständighet finns det knappast någon etnisk makedonier som inte ser sin härstamning från antikens makedonier.

Den historiska regionen Makedonien uppfattas av etniska makedonier som makedonernas delade hemland.

• [4],[5]

Antikens Makedonien

Grekerna hävdar att namnet Makedonien uteslutande är förknippat med grekisk historia och kultur vilket av makedonier och andra uppfattas som extrem nationalistisk chauvinism. Greker hävdar att de är rättfärdiga ättlingar till antikens makedonier och att dagens makedonier är ättlingar till senare inflyttade slaver som inte har någon som helst koppling till antikens makedonier, vare sig etniskt eller språkligt .

Makedonier och andra uppfattar Greklands anspråk som etnocentriska och anakronismiska vilket leder till ett ifrågasättande och förnekande av makedoniernas etniska , historiska och nationella identitet både i Grekland och republiken Makedonien .

Den makedonska frågan

I Makedonien betraktas Kruševorepubliken och ilindenupproret 1903 som den moderna makedonska statens grundval och den historiska regionen Makedonien som makedonernas delade hemland vilket framställs i läroböcker, i offentliga tal, på historiska kartor, monument och byggnader . Detta synsätt är inte förenligt med officiell grekisk historieskrivning vilket uppfattas som fientlig verksamhet och propaganda och ses som nationalistisk retorik och irredentism riktad mot den grekiska delen av Makedonien. Grekland hävdar att det var Tito som skapade den makedonska nationen då han 1944 ändrade namnet på kungariket Jugoslaviens södra provins, banovina Vardarska, till Socialistiska Republiken Makedonien i den nya Demokratiska Federationen Jugoslavien. Grekland menar att Tito och Stalin, genom att utnyttja inbördeskriget i Grekland, försökte skapa ett förenat Makedonien för att få tillgång till Egeiska havet .

Politisk lobbying

Makedonierna anser att den av Grekland presenterade uppfattningen inte stämmer med verkligheten och betraktar den påtvingade namnkonflikten som påhittad och absurd . Grekiska regeringar har med hjälp av inflytelserika grekiska lobbygrupper, massmedier och diplomatiska kampanjer propagerat för att andra länder inte ska erkänna Makedonien under sitt konstitutionella namn . Störst politisk framgång har Grekland haft i anglosaxiska länder, som hyser en stor grekisk diaspora som USA , Kanada och Australien samt i Storbritannien som av tradition hyser sympatier för Grekland. Flera länder som tidigare har tillmötesgått Grekland i namnfrågan har ändrat sin ståndpunkt i republiken Makedoniens favör .

Inflytande genom EG

Grekland som motsatt sig ett erkännande av den tidigare socialistiska republiken Makedonien fick som EG-medlem ett stort inflytande av förutsättningarna för det internationella erkännandet. För att Makedonien skulle erkännas krävde EG:s utrikesministrar den 17 december 1991 att Makedonien inte fick ha några territoriella anspråk eller bedriva någon fientlig propaganda mot Grekland, inklusive använda en benämning som innebar territoriella anspråk.

Badinterkommissionen som EG hade tillsatt påpekade att namnet inte innebar några territoriella anspråk och förordade ett erkännande av Makedonien . Greklands regering under Konstantinos Mitsotakis ansåg att EG:s krav inte var tillräckliga och initierade namnkonflikten .

Under det portugisiska ordförandeskapet visade EG sin solidaritet med medlemmen Grekland. Utrikesministrarna deklarerade den 2 maj 1992 att de var beredda att erkänna Makedonien under ett namn som skulle kunna godtas av alla berörda parter. Därmed beviljad EG i realiteten Grekland ett veto på namnet. EG gick ett steg längre under Lissabonmötet den 27 juni 1992 och förklarade att den var beredd att erkänna Makedonien under en benämning som inte innehöll ordet Makedonien. En formulering som uttryckligen uteslöt namnet Makedonien. EG försökte övertala republiken Makedonien att ge efter för EG:s krav och skickade Robin O'Neill att upprätta diplomatiska förbindelser men Makedonien vägrade gå med på kraven . Istället ansökte Makedonien om medlemskap i FN för att bli erkänt .

Handelsembargo

Under Bosnienkriget införde FN sanktioner mot Serbien och Restjugoslavien. Som vedergälning för att flera EU-länder och USA erkänt Makedonien efter medlemskapet i FN samt för att tvinga republiken att byta namn införde Grekland under regeringen Andreas Papandreou, under februari 1994, ett eget handelsembargo mot republiken Makedonien . Makedoniens gräns mot Grekland stängdes av för all export och import av varor undantaget import av mediciner. Två månader senare stämde Europeiska kommissionen Grekland i EG-domstolen för att genom handelsembargot bryta mot EU:s regler om gemensam handelspolitik och fri rörlighet för varor. Grekland vann målet i EG-domstolen då embargot inte stred mot någon uppgörelse med någon EU-stat . Embargot som uppskattningsvis kostade Makedonien 1 miljard amerikansk dollar upphävdes under oktober 1995 efter att parterna hade kommit överens om interimsavtalet .

Medling

FYROM i FN

På grund av Greklands motstånd mot Makedoniens konstitutionella namn Republiken Makedonien benämns Makedonien i FN och i vissa internationella organisationer tillfälligt för den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien oftast med den engelska benämningen Former Yugoslav Republic of Macedonia eller akronymen FYROM. Makedonien använder konsekvent sitt konstitutionella namn Republiken Makedonien i kommunikation med andra länder och internationella organisationer, vilket ofta leder till protester från grekiska delegater .

Ny världsordning

Efter det kalla krigets slut var förhoppningen att den nya världsordningen skulle bygga på internationell lag och rätt, demokrati, frihet och jämlikhet och att inga orättvisor skulle bestå . I republiken Makedonien fans förhoppningen att de politiska gränserna som delade Makedonien inte längre skulle utgöra något hinder att ena den makedoniska nationen och att språket och identiteten skulle respekteras genom regionens integration i EG. Förhoppningarna omintetgjordes snabbt på grund av oförenlig nationalistiska ideologier i grannstaterna .

Internationellt erkännande

Greklands inflytande i EU och den grekiska lobbyns inflytande i USA fördröjde men kunde inte förhindra det internationella erkännandet av Makedonien . USA strävade att agera i samverkan med EU . EU som hade påbörjat processen av det internationella erkännandet av Makedonien fick ett stort inflytande i FN. EU staterna Frankrike och Storbritannien samt Spanien som var medlemar av säkerhetsrådet drog upp planen för Makedoniens medlemskap i FN . Säkerhetsrådet erbjöd Makedonien medlemskap i Förenta Nationerna som "den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien". Säkerhetsrådet rättfärdigade sitt beslut med ”intresset att bevara fred och säkerställa goda grannrelationer i regionen” . Makedoniens regering och president Kiro Gligorov accepterade den förmodade kortvariga interimistiska kompromissen i FN medan oppositionen VMRO-DPMNE förkastade den. Republiken Makedonien blev 8 april 1993 den 181 medlemmen av FN. Grekland hade uppnått vad inget annat land har varit kompetent att uppnå, godtagandet av ett land i FN utan ett namn och utan en flagga .

Interimsavtal

USA:s medlare Richard Holbrooke förhandlade fram ett interimsavtal för att säkerställa goda grannförbindelser mellan Grekland och Makedonien. Parterna signerade interimsavtalet i FN 13 september 1995 och 13 oktober 1995 hävde Grekland handelsembargot mot Makedonien . Giltighetstiden på interimsavtalet är sju år till 2002 men fortsätter automatiskt att gälla till 12 månader efter att någon part säger upp avtalet. Inget avtal som Grekland har slutit med Makedonien har hittills ratificerats av det grekiska parlamentet, inte ens FN:s interimsavtal .

• Timeline [6]

Dialog

Sedan Makedoniens självständighet 1991 har en dialog förts om statens namn med Grekland. Grekland utgår från inställningen att staten Makedonien inte får ha med ordet Makedonien i sitt namn . Enligt interimsavtalet ska parterna föra samtal om ett för båda parter godtagbart namn som ska ersätta republiken Makedoniens tillfälliga benämning ”den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien” i FN. Då parternas ståndpunkter fullständig skiljer sig åt har FN utsett en medlare för att kunna föra samtal till att finna en lösning i frågan. Den 21 december 1999 utsåg Förenta nationernas generalsekreterare den amerikanska diplomaten Matthew Nimetz till medlare i namntvisten . Före Nimetz tillträde hade 50 olika ”namnpaket” förkastats av parterna. Namnförslagen i paketen var återkommande medan föreskrifterna för namnets användning varierade.

Olika scenarion har antagits för en lösning av namntvisten :

• Singelt namn. Att det konstitutionella namnet Republiken Makedonien använda av alla även Grekland det är Makedoniens utgångspunkt.
• Dubbelt namn. Det konstitutionella namnet ska används av det internationellt samfundet och ett annat som endast ska används av Grekland är Makedoniens officiell kompromiss förslag.
• Trippelt namn. Det konstitutionella namnet endast ska användas av Makedonien, ett annat av det internationella samfundet och ett tredje av Grekland.
• Det konstitutionella namnet ska endast användas för hemmabruk av Makedonien och ett annat för alla andra ändamål det är den officiella grekiska ståndpunkten.

Den 4 november 2004 tröttnade USA på Greklands motstånd och gjorde ett offentligt erkännande av landet under namnet Republiken Makedonien, vilket betraktas som en motgång för Grekland. USA betraktar Makedonien som ett land med vänskapliga relationer med USA.

Makedonien-Skopje

Under våren 2005 verkade förhandlingarna göra framsteg när Greklands premiärminister föredrog namnförslaget Republika Makedonija-Skopje med kyrillisk transkription vilket Makedonien emellertid motsatte sig. Namnförslaget som avsåg att lösa tvisten mellan Grekland och Makedonien medförde att etniska makedonska organisationer från Grekland och diasporan uppvaktade och skickade protestbrev till FN:s medlare Matthew Nimetz.

Dubbla formuleringen

Den så kallade dubbla formuleringen är Skopjes officiella kompromissförslag. Makedonien går med på att använda ett av båda parterna accepterat namn i sina bilaterala relationer med Grekland, men vill att landets konstitutionella namn Republiken Makedonien används i kommunikationen med andra länder.

Under oktober 2005 lämnade Nimetz ett nytt förslag baserat på att varken Skopje eller Aten har rätt att använda Makedonien exklusivt, tre namnförslag där FYROM ändras till, Republiken Makedonien av stater som har erkänt detta namn, Republika Makedonija-Skopje av Grekland, och från FYROM till Republika Makedonija av internationella organisationer som därefter 2008 byter till namnet Republiken Makedonien. Grekland betecknade förslaget som oacceptabelt och hotar med att blockera FYROM från att bli medlem i internationella organisationer om landet försöker göra detta under annat namn . Det mest kontroversiella i förslaget (enligt Grekland) är att Grekland måste ändra namnet på provinsen Makedonien till Grekiska provinsen Makedonien eller liknande.

I december 2006 ändrade den makedonska regeringen om namnet på huvudstadens flygplats från Petrovec till Аеродром Скопје "Aлександар Вeлики" (Skopjes flygplats "Alexander den Store"). Grekland, anser att Alexander den store är en historisk grekisk person och uppfattade namnbytet som en provokation. Medlaren Nimetz uppgav att medlingen i namnfrågan var påverkad men inte på ett positivt sätt .

Greklands ambassadör i Makedonien, Theodora Grosomanidou, antydde att Grekland bör släppa namnfrågan. Hon kallades hem den 11 juli 2007 för att ha sagt att Grekland måste möta den nya verkligheten, att Makedonien har erkänts under sitt konstitutionella namn av mer än hälften av FN:s medlemmar .

Nimetz kommer inte att presentera något ytterligare namnförslag . Medlaren Nimiez har överlåtit åt parterna Grekland och Makedonien att själva försöka finna en lösning i namnkonflikten och ställer sig till förfogande för fortsatt medling vid behov.

Kombinerat namn

Grekland föreslog under oktober 2007 att ett kombinerat namn kan innehålla ordet Makedonien och att namnet då måste användas av internationella organisationer . Makedonien håller fast vid den dubbla formuleringen och vill bli erkänt under sitt konstitutionella namn men kan gå med på ett sådant namn i sina bilaterala relationer med Grekland.

Den 19 februari 2008 presenterade Nimetz sitt "slutgiltiga" förslag där Makedonien och Grekland ska komma överens om ett kombinerat namn som ska användas av Grekland, i makedonska pass, i mellanstatliga avtal och av internationella organisationer . Förslaget som följde Greklands utspel gick utöver interimsavtalets ramar . Förslaget uppfattades av Makedonien som ett sätt för Grekland att som NATO- och EU-medlem upprätthålla en starkare förhandlingsposition genom att försöka hindra eller villkora Makedoniens NATO inträde med en lösning av namnkonflikten utan att behöva lägga in sitt veto och därmed bryta mot interimsavtalet vilket kan medföra att Makedonien då kan uppfatta avtalet som överspelat .

Med det kombinerade namnet anser sig Grekland ha gått mer än halva vägen i en kompromiss med Makedonien . Ytterligare ett tilläggskrav kom från Grekland som krävde att det kombinerade namnet ska ha en geografisk komponent och efter nato-vetot är det uppenbart att kravet är ett kombinerat namn med en geografisk komponent som kan accepteras av Grekland . Ett acceptabelt namn för Grekland är Republiken Övre Makedonien .

• acceptabelt namn [7]

Grekisk sensibilitet

Grekland uppfattar republiken Makedoniens namn som en fråga om goda grannlandrelationer mellan länderna .

Aten vill att Skopje ska beakta den allmänna opinionen och regeringen i Grekland, visa förståelse för den fundamentala grekiska känsligheten samt inse att den har ansvaret att möta Grekland halvvägs . Kärnpunkten i den grekiska i synen på problemet, med makedonierna och namnet Makedonien, ligger i den grekiska ståndpunkten att den grekiska kulturen inte kan särskiljas från antikens Makedonien. Den grekiska interpretationen av historien benämns "den grekiska känsligheten" eller sensibiliteten . Det grekiska synsättet betraktas av många utomstående bedömare som hysterisk nationalism . Grekland uppfattar det som provocerande när antikens Makedonien eller Alexander den store historiskt förknippas med republiken Makedonien. Atens uttalade mål är att namnet måste återspegla realiteten i regionen, slutgiltigt eliminera den irredentismiska propagandan och etnicitetiska argumenteringen som FYROM: s ledare ofta tillgriper samt inte beröva någon grek den obestridliga rätten att betrakta sig som en stolt makedonier som vill ära sina rötter och storartade historia .

Grekland argumenterar att en namnkompromiss måste tillfredsställa båda parter och hotar ofta med att lägga in sitt veto för att hindra Makedonien från att bli medlem i NATO och Europeiska unionen om inte en lösning av namnkonflikten först tillfredsställer Greklands ståndpunkt . Makedonien trodde inte på något grekiskt veto eftersom detta skulle strida mot interimsavtalet .

• Sensibilitet för grekisk historia [8]
• USA förstår Greklands sensibilitet [9], [10]

Den röda linjen

Makedonien och Grekland har olika syn på ett acceptabelt namn. Makedoniens uttalade "röda linje" som inte får överskridas är ett namn som inte ifrågasätter existensen av den makedonska identiteten som makedonier ,det makedonska språket samt den makedonska nationen och staten . Medan Grekland som inte vill erkänna den makedonska identiteten föredrar ett kombinerat geografiskt namn som inte kan implicera på en gemensam makedonsk historia och därmed kan ifrågasätta Greklands överhöghet över den del av Makedonien som Grekland erövrade från dåvarande Osmanska riket under balkankrigen 1912-1913 .

Makedoniens president Branko Crvenkovski har insinuerat att Makedonien kan acceptera ett attribut som beskriver landets styrelsesätt såsom Nimetz förslag Demokratiska republiken Makedonien eller Oberoende republiken Makedonien .

Vetot i NATO

USA vill att Makedonien skall bli medlem i NATO och biträdande statssekreterare Daniel Fried har hjälpt Nimetz med ett kompromissförslag inför NATO:s utvidgningsmöte under april 2008 i Bukarest. Nimetz presenterade 26 mars 2008 namnförslaget Republiken Makedonien (Skopje) . Enligt Nimetz tillfredsställer förslaget inte någon av parterna helt men betraktar förslaget som en rättvis utgångspunkt för en överenskommelse. Förslagets innehåll uppfyller inte det som den grekiska sidan vill uppnå uppgav Greklands utrikesminister . Makedoniens utrikesminister Antonio Milošoski ansåg att namnförslaget vara det bästa hittills och ska vara det sista .

På Bukarestmötet kontrade Grekland med namnet Republiken Skopje (Makedonien) vilket omedelbart förkastades av alla makedonska representanter. Grekland använde sig av sitt utlovade veto för att hindra Makedonien att bli medlem av NATO och överträdde interimsavtalet . Makedoniens utrikesminister uppgav att skälet varför NATO medlemskapet inte blev av, inte är för något som vi har gjort utan för något som vi är, makedonier . Enligt EFA:s bedömning var Grekland: s beslut "en oansvarig handling motiverad av sin vägran att erkänna existensen av en särskild makedonsk etnisk identitet i republiken Makedonien och i Grekland" . Direkt efter vetot beslutade USA och Makedonien att ingå överenskommelse om militärt partnerskap för att möta eventuella hot mot stabiliteten på södra balkanhalvön . USA som erkänner den makedonska nationen har uttalat sitt stöd för makedonsk patriotism och är motståndare till extrem grekiska nationalism som förnekar det makedonska folket och språket . Greklands utrikesminister Dora Bakoyannis har protesterat mot USA:s ställningstagande att det makedonska folket existerar .

• Nog [11]
• Grekland erkänner planerat veto 1 år i förväg [12], [13], [14], [15], [16],
• Kritik från förre NATO sekreteraren [17], [18]

Ny grekisk strategi

I Grekland sågs det grekiska vetot som en stor diplomatisk seger eftersom det ger Makedonien medlemskap i NATO först när ett namn avtalas som tillfredsställer Grekland. Direkt efter vetot uppmanade Grekland Makedonien att fortsätta förhandlingarna. Några dagar efter Natomötet utformade den grekiska regeringen en ny strategi i namnkonflikten med Makedonien . Grekland försöker förstärka sin position i namnfrågan i USA, bland Makedoniens grannländer, FN:s säkerhetsråds permanenta medlemmar, inom EU, internationella organisationer och enskilda länder genom att försöka annullera användningen av namnet Makedonien och republiken Makedonien. Makedoniens utrikesminister Antonio Milošoski uttalade den 7 maj att Grekland inte vill ha en överenskommelse i namnkonflikten och att Greklands mål är att inte få till en överenskommelse inom 2008 . Greklands taktik att förstärka sin position i namnfrågan var att vänta in det franska EU-ordförandeskapet och den nya 2009 tillträdande administrationen i USA efter presidentvalet.

• åsikter [19],[20]
• krav [21], [22]
• svartmålning [23]
• Antonios Samaras [24], [25]
• OSCE [26]
• Pan-Macedonian org. [27]

Outtalat embargo

Grekland stoppade i april 2008, strax före den ortodoxa påsken, all import av lammkött från landet Makedonien då de, enligt makedonsk television, krävde att köttet skulle märkas såsom producerat i "Den före detta jugoslaviska republiken Makedonien". Man har även förbjudit den makedonska presidentens flyg och flygbolaget Macedonian Airlines MAT att landa i Grekland eller korsa grekiskt luftrum på grund av dess namn . Även banktransaktioner och postförsändelser till republiken Makedonien påtvingades märkning med "Den före detta jugoslaviska republiken Makedonien" .

• brev [28]

Incidenter

Lastbilsförare från Makedonien har av grekisk gränspolis tvingats städa upp gränsövergången Dojran mot republiken Makedonien . Under juli och juli 2008 har också makedonska lastbilar blivit stoppade utanför Larissa av grekiska ultranationalister som med tvång tog bort makedonska nationalitetsmärken med nationalitetsbeteckningen MK . Makedonska regeringen lämnade en protestnot till Grekland och informerade EU om incidenterna .

• Golden Drawn [29], [30]
• Golden Drawn & Grek-Makedonisk ordbok [31], [32]

Påtryckningar

Makedonien skickade ett protestbrev till Nato: s generalsekreterare efter att en grekisk officer under utbildningen "Steadfast Junction" begärt att makedonska officerare ska ta bort sitt lands namn och flagga. De makedonska officerarna vägrade och efter samråd med centralkommandot i Makedonien lämnade de makedoniska officerarna Frankrike för att undvika en upptrappning. På grund av denna händelse som var den första i sitt slag inom NATO skickade Makedonien inte några officerare till Nato:s senare utbildning i Stavanger i Norge . Natos generalsekreterare Jan De Hoop Scheffer skickade en ursäkt till Makedonien efter händelsen . En liknande händelse inträffade i juni 2008 innom EUFOR Althea uppdraget i Bosnien och Hercegovina . Under sommaren 2008 utförde den grekiska armén en militärövning nära republiken Makedoniens gräns. Makedonien uppfattade övningen som gick under parollen ”Makedonien är ett och Grekiskt” som påtryckning mot republiken Makedonien . Grekiska medier beskyllde USA:s konsul, Hoyt Brian Lee, i Thessaloniki för "anti-grekisk verksamhet” och "olagliga handlingar mot den territoriella integriteten i norra Grekland" när han träffade företrädare för den makedonska och turkiska minoriteten. USA avvisade påståenden om att deras diplomat arbetat för att destabilisera landet .

• Militärövningar [33], [34], [35], [36]
• Olympiad [37], [38], [39], [40], [41], [42]

Diplomatiska påtryckningar

Efter Natomötet sökte greklands premiärminister Kostas Karamanlis stöd av Ryssland i namnfrågan men misslyckades . Ryssland ändrar inte sin benämning av republiken Makedonien . Under juni och juli 2008 försökte de pro-grekiska amerikanska senatorerna Robert Menendez och Joseph Biden blockera utnämningen av Philip Ricker till ny ambassadör i Makedonien, som av Grekland uppfattats som för pro-makedonisk i namnkonflikten . Ricker tillträdde tjänsten som ambassadör under september 2008 .

Grekland lämnade under september 2008 in en protestnot till FN:s östeuropeiska grupp och insisterade på att gruppen respekterar de resolutioner och den beteckning som används för Makedonien i FN. Grekland drog tillbaka sitt klagomål då inget land i gruppen hade ett något problem med Makedoniens namn och att Grekland som ett icke-medlemsland inte tilläts ingripa. Grekland begärde att inte bli informerat om det nekande svaret, varken i muntlig eller skriftlig form. Den grekiska FN-ambassadören lovade också att aldrig igen lämna in någon mer begäran om Makedonien eller störa arbetet i den östeuropeiska gruppen. Makedonien kommer att fortsätta att använda sitt konstitutionella namn i FN:s östeuropeiska grupp .

• [43]
• ´konferens i Makedonien [44], [45], [46]
• Panama [47], [48]
• Mexiko [49]
• USA ambasadör [50]

USA

• Grekisk lobby [51], [52], [53], [54], [55], [56], [57]
• MK [58], [59], [60]
• Demokratiska partiet [61], [62], [63], [64], [65]
• Republikanska partiet [66], [67], [68]
• Obama ny president [69]
• USA, GR och Nato [70], [71]
• fokusera bara på namnet [72], [73]

Frankrike och EU

Grekland utrikesminister Dora Bakoyannis erbjuder slopande av visum till EU och pengar ur EU:s infrastrukturfond om republiken Makedonien ändrar sitt namn, vilket Makedoniens utrikesminister Milosovski avvisade och sade: "Vi är inte köpmän, vi är makedonier. Makedonien säljer inte sitt namn för pengar" .

• Sarkozy [74], [75]

Ny makedonisk strategi

Makedonien ser inte något alternativ till ett medlemskap i NATO och EU, är i politiskt underläge och har inte något annat val än att fortsätta med förhandlingarna . Makedoniens president sade att det inte var i Makedoniens intresse att reagera på den felaktiga grekiska politiken genom att föra en egen felaktig politik och regeringen uppmanade Aten att inte blanda in politik i handeln mellan länderna . Regeringen efterlyste, efter vetot i Nato, idéer för en ny makedonsk strategi. På en offentlig debatt i Skopje framkom att landet inte har haft en tydlig hållning och riktning i frågan, låtit bli att opponera sig emot de grekiska ”lögnerna” och varit passiva i sin diplomatisk verksamhet. På mötet framkom att rättsliga procedurer måste inledas och att landet och regeringen nu slutligen måste gå på offensiven och använda allt sitt diplomatiska artilleri, diaspora, lobbyister, akademiker och näringsliv .

• Janev [76], [77]
• krav slopa förhandlingar [78], [79], [80]
• Anklagar GR vill inte lösa namnkonflikten [81], [82], [83]
• Diaspora & lobby [84], [85], [86], [87], [88], [89], [90], [91]
• Australien [92], [93], [94]
• Makedonien ändrar inte namn [95], [96]
• Kompromiss [97], [98], [99], [100]
• Nya diplomatiska relationer- Chile [101] & Indien [102], [103], [104]
• dåligt grekiskt beteende [105]

Folkomröstning

Grekland vill ha ett nytt namn på republiken Makedonien som ska användas för alla ändamål medan makedonska politiker har försäkrat att det konstitutionella namnet inte kommer att ändras då FN:s provisoriska beteckning på staten ändras. Uttalande av Makedoniens regeringschef Nikola Gruevski att inget namn eller kompromiss påtvingad av Grekland kommer att accepteras utan en folkomröstning har oroat Aten . Greklands utrikesminister Dora Bakoyannis anser att inget avtal om ett namn kan ingås som sedan kan revideras i en folkomröstning och har förklarat att Grekland insisterar att namnet ska fastställas med ett beslut av FN:s säkerhetsråd, som sedan ska vara "bindande utan undantag" .

Identitet

• MK ändrar inte identitet [106], [107], [108], [109]
• självidintitet [110], [111]
• Grekland har en dold agenda [112], [113], [114], [115]
• Kritik, arkeologi [116], [117], [118], [119], [120], [121], [122], [123], [124]
• Alexander den store [125], [126], [127], [128], [129], [130], [131]
• MK kräver gemensam historiografi kommision [132], [133], [134], [135], [136], [137]
• GR vägrar kräver MK ändrar identitet (officiellt för första gången) [138], [139], [140], [141], [142], [143]
• Hjälp av Hunza [144], [145], [146], [147], [148] & Kalash [149], [150]
• GR kan lära av MK [151]
• Hjälp av GR intelektuella [152]

Minoritetsrättigheter i Grekland

Makedoniens premiärminister Nikola Gruevski skickade den 10 juli 2008 ett brev till sin grekiska motsvarighet Kostas Karamanlis där han uppmanade Aten att erkänna förekomsten av den makedoniska minoriteten på sitt territorium, dess rätt till undervisning på sitt eget språk, rätten att främja sin egen kultur och sina traditioner samt att återlämna medborgarskap och beslagtagen egendom till makedoniska flyktingar från inbördeskriget i Grekland 1946-1949 . Den grekiska regeringen såg brevet som "mycket provocerande" och som en inblandning i Greklands inre angelägenheter. Greklands utrikesminister anklagade Gruevski att "avsiktligt undergräva förhandlingarna" och brevets tema framkallade flera skarpa uttalanden från grekiska tjänstemän och politiker . Det grekiska oppositionspartiet PASOK ansåg att regeringen inte behöver svara på brevet.

Greklands premiärminister Kostas Karamanlis svarade den 18 juli 2008 att det inte finns någon "makedonisk minoritet" i Grekland, den har aldrig funnits, alla andra påståenden är helt grundlösa och stämmer inte med den historiska verkligheten i regionen och han anser att en lösning av äganderätt för personer som tvingats lämna sina hem i norra Grekland på 1940-talet endast bör ske genom Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg . Alexis Heraclides professor i internationella relationer vid universitetet Panteion i Aten anser att Grekland kommer att förlora i Europadomstolen och föreslår att Aten ska erkänna existensen av den makedoniska minoriteten och inte fortsätter att ”stoppa huvudet i sanden” . Grekland har ofta negligerat utslagen från domstolen .

• minoritet [153], [154], [155], [156], [157], [158], [159]
• Rumänien [160], [161], [162],

Barnflyktingar

Den 18 juli 2008 samlades 6 000 nu vuxna barnflyktingar från hela världen i Skopje till 60-årsdagen av sin flykt från Egeiska Makedonien. De flydde under den senare fasen av inbördeskriget i Grekland och evakuerades av Greklands kommunistiska parti till länder i östblocket. De flesta barnen var av etniskt makedonskt ursprung. När de blev vuxna kunde de inte återvända till sina hem eller hävda sin egendom. Makedoniens president samt parlamentets talman Trajko Veljanovski deltog i evenemanget. Deltagarna krävde återlämnande av medborgarskap och egendom . Den makedonska regeringen uttalade sitt stöd, för första gången någonsin, för deras krav och det makedoniska parlamentet röstade enhälligt för att bistå flyktingarna från Egeiska Makedonien att kräva tillbaks sin egendom i domstol . Beslutet överraskade Grekland som såg stödet som en provokation . Nuförtiden får makedoniska flyktingar besöka sina födelseorter i Grekland .

Internationellt engagemang

Under juli och augusti 2008 skickade Makedoniens premiärminister Nikola Gruevski brev till EU, FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, FN:s säkerhetsråds medlemmar, G8-länderna, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa för att försöka få ett internationellt engagemang för erkännande av den makedoniska minoriteten i Grekland. EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso svarade den 25 juli att även om EG starkt stöder grundläggande fri- och rättigheter är minoritetsfrågor primärt medlemsstaternas ansvar och EU kan inte hantera frågor som berör identitet, minoriteter och deras rättigheter, förvärv av medborgarskap och återlämnande av egendom . Ban Ki-moon svarade att han hoppas att bättre relationer kommer att bidra till att kunna diskuteras andra frågor och finna lösningar till dessa om en lösning kan hittas i namntvisten . Parlamentets talman Trajko Veljanovski skickade brev till sina kolleger i EU och andra länder som USA, Ryssland, Kina, Brasilien, Kanada och Australien där han bad om engagemang i frågan samt till Europarådet, Nato, OSSE, Europaparlamentet och andra internationella organisationer . Även utrikesminister Antonio Milošoski skickade liknande brev .

• erkännande av minoriteter [163], [164]
• EU diskuterar [165]

FN undersökning

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon blev intresserad av makedoniernas grundläggande mänskliga rättigheter i Grekland efter Gruevskis brev och sa att FN kommer att analysera fallet i detalj. FN:s intresse ses som ett nederlag för Grekland, som hittills alltid lyckats hålla bort temat från FN:s agenda och har sedan 1945 försvarat sin position med resolutioner i säkerhetsrådet . En FN-kommission fastställde trots det existensen av den makedoniska minoriteten i Grekland redan 1947 . FN skickade den oberoende experten på minoritetsfrågor Gay Mc Dougall till Grekland den 8 till 16 september 2008 . Även Europakommissionen gjorde ett besök . Det grekiska förbundet för mänskliga rättigheter välkomnar domar från Europadomstolen i frågor rörande brott mot minoritetsrättigheter i Grekland . Den grekiska regeringen visade sitt missnöje med FN:s aviserade besök genom att stänga den makedonisk - grekiska gränsen. Endast utländska besökare som kom via republiken Makedonien tilläts passera gränsen. Gay Mc Dougalls rapport om "Greklands minoriteter" kommer att göras tillgänglig i mars 2009 .

• GR måste erkänna makedoner [166], [167]
• FN undersökning [168], [169], [170], [171], [172]

Namnändringar

Makedoniska diplomater begärde att Grekland reviderar namnet på flygplatsen "Makedonia", i Saloniki, till det tidigare namnet "Mikra" som ett svar på den grekiska taktiken i namnförhandlingarna .

I början av 2009 ändrade Makedonien namnet på sin motorväg, del av Europaväg E75 och den paneuropeiska transportkorridoren 10, som går från gränsen i Serbien i norr till gränsen med Grekland i söder till "Alexander av Makedonien". Huvudarenan för fotboll i Skopje ska byta namn till "Filip II". Samma namn är även valts för republikens planerade internationella fraktflygplats nära Štip. Inhemsk massmedia har spekulerat i att det är en del av regeringens ”plan B” efter Atens blockering av Makedoniens medlemskap till NATO . Aten uppfattade namnändringen av motrvägen som en provokation. Premiärminister Karamanlis varnade att Grekland kommer att blockera en planerad infrastrukturfinansiering av paneuropeiska transportkorridoren 10 i republiken Makedonien viket kräver en investering på 50 miljoner euro .

Makedoniska ortodoxa kyrkan

Makedonien premiärminister begärde att FN-medlaren Nimetz inkluderar erkännande av den Makedonska ortodoxa kyrkan i namnförhandlingarna. Gruevski påpekade att ”starka band” knyter den grekiska kyrkan till den grekiska staten och att problemet orsakas av Greklands vägran att erkänna Makedoniens konstitutionella namn och det inflytande som den grekiska kyrkan har i den ortodoxa världen .

Nimetz uppsökte den ekumeniska patriarken Bartholomeus I av Konstantinopel för att diskutera namnkonflikten, mänskliga rättigheter och den Makedoniska ortodoxa kyrkan. Patriarken erbjöd Nimetz uppmuntran och stöd för att lösa tvisten . Greklands nyutnämnda och måttfulla ärkebiskop Ieronymos II av Aten sade att ”isolerade nationalistiska utbrott…inte tjänar kyrkans intressen” då han kritiserade biskopen Anthimos av Thessaloniki som gjort frispråkig uttalanden mot republiken Makedonien . Ärkebiskopen Ieronymos är till skilnad från sin företrädare Christodoulos emot kyrkans inblandning i den makedoniska namntvisten vilket ogillas av många grekiska nationalister .

Modifierade idéer

Efter att Grekland förkastat namnförslaget "Republiken Makedonien (Skopje)" uttryckte sig den grekiska regeringen positivt om alternativet "Nya Makedonien" även om förslaget inte är ett kombinerat namn med en geografisk komponent viket Grekland tidigare har insisterat på . PASOK motsatte sig detta namn . Efter möte med Bakoyannis sade Nimetz att samtalen ska fokuseras på idéer för ett alternativ till benämningen "den tidigare jugoslaviska Republiken Makedonien" och inte på frågor om identitet och språk som makedoniska regeringsföreträdare har försökt att ta upp . Nimitz pressenteradeden 8 oktober 2008 ett nya paket med modifierade idéer för parterna .

Det senaste förslaget som lades fram av Nimetz förkastades den 10 oktober 2008 av republiken makedonien, förslaget bestod i att republiken makedonien skulle heta republiken norra-makedonien.

• [173], [174], [175]
• MK strategi ny dimension i förhandlingarna [176]
• MK kritik mot GR-veton [177], [178]
• NordMakedonien [179], [180], [181], [182], [183]
• NordMakedonien tar hänsyn till GR sensibilitet [184]
• namnkonflikten handlar om makedonernas nationalitet[185], [186]
• fortsatta förhandlingar? [187], [188]

EU

Sloveniens och Greklands utrikesministrar drabbade samman om starten för Makedoniens medlemskapsförhandling i EU under Sloveniens EU-ordförandeskap. Aten insisterade att namntvisten inkluderas i villkoren, förutom Köpenhamnskriterierna. Det avvisades av Sloveniens utrikesminister Dimitrij Rupel, som sade att sådana diskussioner inte leder någon vart och att han stänger ”Doras ask” .

Motorväg

Källor i EU kommisionen kommenterade Makedoniens namnändring av motorvägen "Alexander av Makedonien" med att Makedonien istället borde fokusera mer på att genomföra fria och rättvisa val i mars 2009 istället för att ändra namn på motorvägar och provocera Grekland. Talesmännen för EU:s utvidgning, kommisionärerna Olli Rehn och Kristina Nagy, erinrade om ett tidigare liknande exempel 2007 när Skopjes flygplats namnändrades vilket uppfattades som en provokation av Grekland. Men Makedoniens vise premiärminister och ansvarig för EU integration Ivica Bocevski såg det på ett annat sätt och sade att enligt den universella deklarationen om mänsklig rättighet är ”identiteten av varje individ och grupp garanterad, jag upprepar garanterad” .

• motorväg [189]
• EU och krisen 2001 [190]
• Doras box [191], [192], [193]
• MK vill med i EU [194], [195], [196], [197], [198]
• lär av MK [199],
• hinder [200]
• krav på namnändring [201], [202], [203], [204], [205], []
• sla-makedoner [206]
• Franskt stöd [207], [208], [209], [210], [211], [212], [213], [214], [215], [216]
• EU felaktig politik [217], [218], [219]
• goda relationer [220], [221]
• dåligt beteense [222], [223], [224], [225]
• EU-kredibilitet [226], [227]
• EU-rapport [228], [229], [230], [231], [232], [233], [234], [235], [236], [237], [238], [239]
• utvidgning [240], [241], [242]
• blockera Kroatien [243], [244]
• vänngrupp [245]
• förhandlingsdatum [246], [247], [248], [249], [250], [251], [252], [253]
• bilateralt (ej EU)[254], [255], [256], [257]
• visumfritt [258]
• EU kan inget göra [259]
• EU skeptiker [260]
• USA intresse [261]
• MK medlemskap [262]
• FYROM-språk & FYROM-nationalitet i EU? [263], [264]

Internationella domstolen i Haag

Makedonien lämnade den 13 november 2008 in en stämningsansökan till Internationella domstolen i Haag mot Grekland. Makedoniens utrikesminister Antonio Milošoski säger att endast skyddet av makedonska rättigheter enligt interimsavtalet är orsaken till ansökan och att tvisten om namnet inte är föremål för ansökan. Applikationen kräver att Internationella domstolen förklarar att Grekland har brutit mot sina skyldigheter enligt artikel 11, punkt 1 i interimsavtalet och att Grekland upphöra med att hindra Makedoniens medlemskap i Nato eller andra internationella organisationer som Grekland är medlem i . Domstolen behandlar tvister mellan stater, utlagen är slutgiltiga, bindande för parterna och kan inte överklagas .

Grekland som nekar till anklagelserna har varit förberedd på tvisten och har redan förberett de viktigaste delarna i sin strategi och de argument som kommer att användas . Grekland hävdar att det är republiken Makedonien som upprepade gånger har kränkt interimsavtalet samt principen om att säkerställa goda relationer med grannländerna . Grekiska utrikesdepartementets talesman George Koumoutsakos hävdar att Skopje, under nästan två decennier, systematiskt har brutit mot interimsavtalet och FN:s resolutioner, genom att envist fortsätta att använda sitt konstitutionella namn vilket är vad tvisten handlar om, istället för FN:s provisoriska som de aldrig har accepterat eller haft för avsikt att använda . Processen kommer sannolikt att pågå i flera år . De grekiska advokaterna Antonios Tzanakopoulos och Markos Karavias anser att stäningsansökan mot Grekland ”antagligen är det bästa förfarandet för att framsteg ska kunna göras i den kända tvisten” .

Enligt en makedonsk bedömning har officiella Aten har en mycket enkel två punkts plan. Först ska Makedonien tvingas att ändra sitt namn för att komma med i Nato och sedan ändra benämningen på sin identitet och sitt språk för att komma med i EU . Makedoniens regeringschef Nikola Gruevski hävdar att det är fel att tro att Aten skulle svara med en reträtt i frågan om den makedoniska identiteten om Skopje gör en eftergift i frågan om Makedoniens namn. "Grekland har inte ens tänka tanken att retirera i den del som handlar om identitet. Om Grekland inte har för avsikt att över huvud taget ge efter, varför ska vi då visa någon form av inställsamhet i frågan om vårt namn." Skopje hävdar att för en lösning ska kunna uppnås måste det finnas garantier för att den makedonska identiteten inklusive språket, även i fortsättningen benämns makedoniskt .

Enligt Srgjan Kerim tidigare ordförande i FN:s generalförsamling (2007-2008) ska Makedonien inte förvänta sig ett mirakel om Makedonien vinner målet. Även om utslaget är juridiskt bindande kan domstolen inte tvinga Grekland att vidta de åtgärder som Grekland anser vara oacceptabla. Rättens beslut kommer ändå vara en viktig indikator för medlemmarna i FN:s säkerhetsråd vilket de kommer att behöva ta hänsyn till om de kommer i en situation att fatta beslut i frågan .

• samla bevis [265]

Namnet utanför Grekland

Utanför Grekland och i diplomatsammanhang kallas landet oftast enbart Makedonien även om detta kan leda till förväxling med det grekiska landskapet Makedonien och den större geografiska regionen Makedonien som till 51% ligger i Grekland och 11% i Bulgarien och Albanien. Republiken Makedonien upptar ungefär 38 procent av den ursprungliga regionens yta och cirka 44 procent av dess befolkning. Majoriteten av länderna i FN, EU, och NATO, bland annat Sverige, USA, Ryssland, och Kina har erkänt landet under sitt konstitutionella namn Republiken Makedonien. Makedonien går fortfarande under beteckningen FYROM i FN och internationella organisationer som NATO, EU, EBU/Eurovision , IOK och FIFA.

Sidornas ståndpunkter

Grekernas ståndpunkt

De flesta greker menar att det konstitutionella namnet republiken Makedonien och kortformen Makedonien när man syftar på landet kan uppfattas som kränkande, speciellt av de som bor i den "grekiska provinsen Makedonien". Den grekiska staten använder officiellt termen slaver för att beskriva en medlem av den etniska gruppen och Förenta Nationernas temporära namn Före detta Jugoslaviska republiken Makedonien används av större internationella organisationerna . Den officiella anledningarna till detta är enligt det grekiska utrikesdepartementet:

”

Valet av namnet Makedonien av FYROM väcker frågan om usurpation av det kulturella arvet från ett grannland. Namnet utgör en grund för att kräva exklusiva rättigheter över hela det geografiska område som kallas Makedonien. Mer specifikt, genom att kalla bara makedoniska slaver för makedonier monopoliseras namnet för makedoniska slaver och skapar språklig förvirring samtidigt som man kränker de mänskliga rättigheterna och rätten till självbestämmande för makedoniska greker. Användandet av namnet kan även skapa problem inom handeln och vidare bli en potentiell språngbräda för att förvränga verkligheten, och utgöra en bas för aktiviteter långt ifrån de standarder som satts av Europeiska Unionen, mer specifikt klausulen om goda relationer med grannländerna. Det bästa exemplet på detta kan ses på innehållet i de skolböcker som används i "Före detta jugoslaviska republiken Makedonien" [källa behövs].

„

De grekiska invändningarna kan beskrivas som följande: .

Historiska invändningar

Antikens kungarike Makedonien innan dess expansion av thrakiskt och illyriskt område.	Kungariket Makedonien under Filip V.

Grekerna menar att namnet Makedonien historiskt sett oseparerbart anknytet till den grekiska kulturen speciellt genom det antika makedonska kungadömet . De menar därför att endast greker och inte slaver har den historiska rätten till namnet idag . Försök av slavisktalande makedonier att på olika sätt konstruera en etnisk kontinuitet som binder dem till de antikens makedonier samt symbolhandlingar som understryker sådana anspråk som användandet av makedoniens flagga med Verginasolen eller namnändringen till ”Skopjes flygplats Alexander den store” möter stark kritik från den grekiska sidan.

Eugene N. Borza, professor i antikens historia och sedd som en expert på antikens makedonierna har sagt att dagens slaver, både bulgarer och makedonier, inte har något koppling till antikens makedonier, eftersom slaverna anlände till Balkan århundraden efter det makedonska kungadömets fall .

Den grekiska sidan hävar också att namnet Makedonien som en geografisk term historiskt sett brukat referera till den nuvarande regionens södra del som idag tillhör Grekland och inte alls eller bara marginellt tillhörde det territorium som idag utgör republiken Makedonien samt att detta territorium inte benämndes Makedonien förrän 1944.

Territoriella invändningar

Under det grekiska inbördeskriget 1947 publicerade det grekiska pressministeriet en bok Ἡ ἐναντίον τῆς Ἑλλάδος ἐπιβουλή ("Designs on Greece") innehållande översättningar av tal och dokument angående den pågående makedonska frågan. Den berättar om Josip Broz Tito:s användande av termen Egeiska Makedonien den 11 oktober 1945 under uppbyggnadsskedet av inbördeskriget i Grekland. I Aten introducerades den nya termen Egeiska Makedonien av jugoslaver. Kontexten indikerar att det var del av den jugoslavisk offensiv mot Grekland som lade anspråk på det grekiska Makedonien men Aten tycks inte ha haft något problem med termen i sig självt. 1945 års datum stämmer med bulgariska källor ^{[källa behövs]}.

Titos krigstidsrepresentant i Makedonien, General Tempo Svetozar Vukmanovic, tillskrivs äran att ha ökat användandet av det nya regionala namnen på den makedonska regionen i irredentiska syften. Frågor om de territoriella implikationerna genom användet av termen "Makedonsk" uttrycktes redan 1944 av amerikanska diplomater .

Grekland misstänker att republiken Makedonien har territoriella ambitioner på de nordliga grekiska provinserna i Makedonien vilket har varit en grekiska oro i decennier. Redan 1957 uttryckte den grekiska staten sin oro över rapporterade jugoslaviska ambitioner på att skapa den ”fria” Folkrepubliken Makedonien med den grekiska staden Thessaloniki som huvudstad . Dessa farhågor förstärks av att skolböcker och officiella stats-publikationer i republiken har visat området som en del av en obefriad helhet. och av det faktum att extremistiska slavo-makedonska nationalister inom den ”Förenade Makedonien”-rörelsen har uttryckt irredentiska anspråk på vad de kallar Egeiska Makedonien (i Grekland) , Pirinmakedonien (i Bulgarien) , ”Mala Prespa och Golo Brdo” (i Albanien) och ”Gora och Prohor Pchinski”(i Serbien) där Grek-makedonier, bulgarer, albaner och serber utgör den absoluta majoriten i sina respektive regioner . Grekiska analytiker och politiker har samtidigt uttryckt sin djupa oro över att västerländska observatörer brukar missa eller inte förstå den allvarliga graden av vad de uppfattar som territoriellt hot och istället endast ser det som en trivial konflikt över ett namn. Dock tillskriver Loring M.Danforth målet om ett ”fritt, förenat och självständigt” Makedonien, inkluderande ”befriade” bulgariska och grekiska territorier till en fraktion extrema makedonska nationalister under tiden som mer moderata slavo-makedonier inser okränkbarheten av gränserna men ser närvaron av slavo-makedonier i grannländerna som ett minoritetsproblem .

Självbestämmande

Enligt både den officiella grekiska åsikten , diverse manifestationer i Grekland och av den grekiska diasporan känner makedoniska greker att deras rätt till självbestämmande överträds av vad de ser som en monopolisering av deras namn av ett grannland. Den starka regionala identiten som makedonier betonades av Greklands premiärminister Kostas Karamanlis som, i januari 2007, under ett möte i Europaparlamentet i Strasbourg förklarade:

”

Jag är själv makedonier och ytterligare två och en halv miljon greker är makedonier

„

Professor Danforth skriver:

”

Från det grek-nationalistiska perspektivet utgör användandet av namnet Makedonien av ”slaver från Skopje” en ”grov förbrytelse” och ett ”plagierings-brott” mot det grekiska folket. Genom att själva kalla sig ”makedonier” stjäl slaverna ett grekiskt namn, de förskingrar det grekiska kulturarvet och förfalskar grekisk historia. Som Evangelos Kofos, en historiker anställd av det grekiska utrikesdepartementet sa till en utländsk reporter, ”Det är som om en inbrottstjuv kom in i mitt hus och stal mina mest värdefulla juveler – min historia, min kultur, min identitet” .

„

I Grekland är den extrema positionen i frågan att det inte får finnas något Makedonien i namnet på något grannland . Mer moderata greker föreslår att ett urskiljande element borde läggas till namnet på republiken Makedonien och dess folk (till exempel Slaviska, Vardar eller Nya) för att inte bara illustrera skillnaden mellan de två folkgrupperna utan alla grupper av självidentifierande makedonier .

Språklig förvirring

Den nutida regionen Makedonien är en större region på Balkanhalvön som sträcker sig över flera moderna stater, i huvudsak Grekland (Grekiska Makedonien), Bulgarien (provinsen Blagoevrad), Republiken Makedonien (innom Vardarmakedonien) och Albanien (kring Ohrid- och Prespasjöarna). Argument förekommer att regionens definitiva gränser är oklara men att de flesta samtida geografer är överens om regionens generella placering . Det finns flera etniska grupper i den här regionen och de flesta boende inom sina respektive stater är makedonier regionalt sett. Republiken Makedonien har självt en stor minoritet (25,2%) etniska albaner som är makedonier både regionalt sett och som medborgare i republiken Makedonien .

Den grekiska ståndpunkten hävdar att monopoliseringen av namnet Makedonien av republiken Makedonien och dess invånare skapar språklig förvirring, då det blir svårare att skilja mellan vilket ”Makedonien”, vilka ”makedonier” och vilket ”makedonskt språk” som det refereras till vid varje tillfälle . Etniska bulgarer som lever i provinsen Blagoevgrad i det bulgariska Makedonien identifierar sig inte med den regionala termen ”makedonier” för att inte bli förväxlade med etniska makedonier . Arumäner kallas ofta ”machedoni” av rumänerna och invånarna i den makedoniska republiken benämns ”makedonci”. De grekiska makedonierna visar en stark regional identitet och identifierar sig helt enkelt som i Makedonien boende makedonier som talar en makedonsk dialekt av modern grekiska .

Republiken Makedoniens ståndpunkt

Självbestämmande och självidentifiering

Skopje tillbakavisar många av Athens argument och invändningar som de anser vara felaktiga .

Enligt makedonierna är bevarandet av det konstitutionella namnet för både nationell och internationell användning av mycket stor vikt. Landet försäkrar att det inte exklusivt gör anspråk på termen Makedonien, varken geografiskt eller historiskt . Enligt diverse demonstationer och protester både i republiken Makedonien och av den makedonska diasporan känner makedonierna att deras självbestämmande och självidentifiering som makedonier kränks av grekernas förkastande av namnet . Republiken Makedoniens akademi för konst och forskning hävdar:

”

Och idag har slaver bott där (i Makedonien) i 1 400 år. Vad är mer naturligt än att de balkaniserade slaverna som levt så länge i Makedonien ska kallas makedonier och deras språk makedonska.

„

De tillbakavisar också tanken på att de skulle ta makedoniska grekers identitet ifrån dem och förfalska historien, eftersom de nordligt boende grekerna är fria att kalla sig likadant. Makedoniernas åsikter kan urskiljas nedan.

Historiskt perspektiv

Från ett historiskt perspektiv anklagar makedonska historiker Grekland för att kräva äganderätten över ett antikt kungadöme, som enligt deras åsikt, inte var grekiskt och pekar på de studier som visar stora politiska och kulturella skillnader mellan antikens greker och makedonier. Denna syn skiljer sig skarpt från grekiska författare som pekar på historiska data som bevis för att antikens makedonier identifierade sig som greker och talade grekiska. Några makedonska historiker har även försök visa att antikens makedonier var slavisktalande medan andra historiker hävdar att det fornmakedonska språket hade en osäker grad av koppling till grekiskan. Makedoniernas anspråk på kontinuitet med antikens makedonier baseras på idéen att det ägde rum en symbios och assimilation mellan vad som var kvar av det ursprungliga makedonska folket och dess kvarvarande kultur med de slaviska stammar som anlände till Balkan efter att antikens Makedonien som politisk entitet, efter den hellenistiska eran, hade upphört att existera .

Ursprunget till namnkonflikten

Greklands tidigare premiärminister Constantinos Mitsotakis uppgav 1995 att problemet med Makedonien inte var själva namnet som sådant utan existensen av den makedoniska minoriteten i Grekland . Den nuvarande utrikesministern i Grekland Dora Bakoyannis , är dotter till Constantinos Mitsotakis som initierade namnkonflikten. Den tidigare grekiske utrikesministern Theodoros Pangalos har uppgett att den verkliga anledningen till tvisten med republiken Makedonien, med fokus på namnet, är av ideologisk natur och manifesteras huvudsakligen av högerpartiaktivister .

• början [266]

Europeisk romantism

• Gjorge Ivanov [267]
• Västeuropeisk ide [268]

Grekisk stat

• [269], [270], [271]

Nationalism

• [272]

Balkan nationalism

• [273], [274]
• GR förnekar etniska grupper [275], [[276]]

Grekisk nationalism

• Grekisk nationalism [277], [278]
• Riktiga greker är minoritet [279]
• Grekland har demokratiskt underskott [280], [281]
• Moderna Grekland [282], [283]
• Moderna greker [284], [285]
• Förtrycker MK identitet [286], [287]

Hellenism

• [288], [289], [290]
• konstruktionen av modern grekisk identitet [291] , [292]
• erkänner inga etniska minoriteter [293], [294], [295], [296]
• provokation mot hellenismen [297]
• lobbying [298]
• minoriteter är farliga för Hellenismen [299]
• Hellenistiska historien kan inte skrivas om [300], [301]
• Ideologisk karta [302]

Hellenisering

• Hellenisering [303], [304]

Osmansk turkar-greker

• [305][306]

Minoriteter

• Minoriteter[307]
• Turkar & pomaker [308]
• Makedoner [309], [310], [311], [312], [313]
• Vlaher [314]

Svårt med annan åsikt

• [315], [316]
• kritik av politik [317], [318],
• blir attackerad [319]

Sanningen?

• [320]
• verklig anledning [321], [322]
• greker som har gett upp [323], [324]

Kyrkan

• [325], [326], [327]

Makedonism

• makedonsk nationalism [328], [329], [330]

Mot idéer från tidigt 1800-tal, dvs europeisk nationalromantistm

• antikens Makedonien [331]
• antikens makedoner & greker [332], [333]
• falsk historografi om antiken & hellenismen [334]
• utbildning [335], för GR [336], [337] mot GR [338], [339], [340], [341], [342], [343] kritik av Dr. Miller [344]

Makedonier

• Makedonier i GR [345]

Involverade personer

• Gruevski [346]
• Gjorge Ivanov [347], [348], [349]

Historografi

• oenighet[350]
• gemensam historografi [351], [352], [353]
• kritik av grekisk historografi [354]

Politisk historia

• [355]
• ny historieskrivning [356]

Historia

• Turkiet[357]
• pomaks [358]

Revisionism?

• kartor [359]

Allianser

• grekiska kommunister [360], [361]

• ny världsordning [362], [363], [364]

• Turkiet[365]

Böcker, desinformation

• Grekisk-bulgariska intressen [366], [367], [368], [369], [370], [371], [372]

Articklar

• articklar [373]

Bloggare

• Bloggare [374], [375], [376]

Grekisk lobby

• Lobby [377]

Personer

• Risto Stefov [378], [379], [380]
• Hans-Lothar Steppan, fd D ambasdör i MK, historiker [381], [382]
• Lambros [383]

Ny forskning & vetenskap

• DNA vs Grekiskhet [384], [385], [386]
• DNA studie [387], i MK [388], i GR [389], flera [390]
• Paionien [391]

Förslag till lösning

• organisationer [392], [393]
• synpunkter [394]
• fantasi? [395]
• MK måste vänta ut demokratisering av GR [396]
• MK måste sluta förhandla med GR [[397]]
• ignorera GR [398]

Externa länkar

• Dr Nikos Muzelis. The Eight Truths that We Don't Want to Accept, To Vima (gr) Aten från World History Archives, maj 1994
• Can Karpat. The Macedonia-Greece Name Dispute: Only the Tip of the Iceberg från Axis 28 februari 2006
• Shea, John. Macedonia and Greece pp.6-21: The Struggle to Define a New Balkan Nation, McFarland & Company, 1997 från Ancient Macedonia
• Nikola Gruevski. republiken Makedoniens premiärminister, Brev till FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon, Annex 1, Annex 2, Supplementary Document 2006.
• Intervju, med Makedoniens utrikesminister Antonio Milososki, om den makedonska namnkonflikten, gjord av grekisk TV SKAI, video på engelska, 15 januari 2008.
• Stoikov, Stojko & Vangelov, Botyo. Letter to Mr. Matthew Nimitz från OMO "Ilinden" PIRIN i Bulgarien
• Dr. Seraphinoff, Michael. Dimensions of the Greek-Macedonian Name Dispute, 2007 från Macedonian fit.
• Vangelov, Ognen. THE GREEK VETO TO THE MACEDONIAN IDENTITY A macedonian perspective, Centre for Balkan Studies, 22 april 2008
• Grekiskt perspektiv (makedonska) [399]

Litteratur

• Danforth, Loring M. The Macedonian Conflict: Ethnic Nationalism in a Transnational World, Princeton University Press, Australien 1997, ISBN 0691043566
• Shea, John. Macedonia and Grece: The Struggle to Define a New Balkan Nation, McFarland & Company 1997, ISBN 0786402288

Bibliografi

• Pappas, Christos. Grekland och den makedonska namnfrågan. Internationella studier, 1, 2008. S. 47-54.

Se även

• Makedonien (historisk region)
• Panhellenism
• Skopjestaten

[[Kategori:Politik i Makedonien]] [[Kategori:Politik i Grekland]]