Peringskiöld studerade vid Uppsala universitet och utnämndes 1712 till faderns efterträdare som translator antiquitatum vid Antikvitetsarkivet. Han erhöll 1719 sekreterares och antikvariesnamn och efterträdde 1720 sin far i dessa sysslor. Peringskiöld tolkade Adam av BremensBeskrifning om Swerige (1718) och Jordanes' Beskrifning om gothernes ursprung (1719) samt utgav i original och översättning Sogubrott af nockorum fornkongum i Dana oc Svia velldi (1719), Hjalmters och Olvers saga (1720), Fragmentum runicopapisticum (1721) och Asmund Kappabanes saga (1722), varjämte han ombesörjde tryckningen av sin fars Ättartal.