Hoppa till innehållet

Spaniens geografi

Från Wikipedia
Reliefkarta över Iberiska halvön med Spanien markerad.

Spaniens geografi präglas av sin belägenhet mellan Medelhavet och Atlanten. Landet ligger i den sydvästliga delen av Europa och har Pyrenéerna i norr och Nordafrika söderut. Spanien täcker större delen av Iberiska halvön och består dessutom bland annat av två ögrupperBalearerna i öster och Kanarieöarna väster om Nordafrika – samt besittningarna på den nordafrikanska kusten; de två städerna Ceuta och Melilla och några öar.[1]

Fysisk geografi

[redigera | redigera wikitext]

Spanien är beläget mellan ett medelhav i öster; Medelhavet och en ocean i väster; Atlanten. Dessutom har man en lång västlig landgräns mot sin granne på Iberiska halvönPortugal och i norr mot grannländerna Frankrike och Andorra. Kortaste landgränsen finns i söder mot Gibraltar.

Landet ligger i en övergångszon och har därför ett varierat utseende och ursprung:

  • Topografi: En mängd olika typer av geologiska processer har skapat landet, inklusive vulkaner, veckningar och sedimentering.
  • Klimat: Läget på halvön gör landet utsatt för både kalla och varma luftmassor. I norr dominerar ett oceaniskt klimat (svalare och fuktigare), medan områden vid Medelhavet är varmare och torrare.
  • Vegetation: Påverkat av klimatet är torktålig växtlighet vanligt i södra Spanien, medan mer regngynnade växter breder ut sig i norr.
  • Människan: Människans närvaro i området är av gammalt datum, inklusive neandertalare och tidiga invandrare från Afrika. Romare, morer och kristna stater har haft stor påverkan på den kulturella utvecklingen.

Geografiska landmärken

[redigera | redigera wikitext]

Iberiska halvöns topografi har sitt centrum på den centrala högslättenMeseta Central, på cirka 650 meters höjd över havet.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från katalanskspråkiga Wikipedia, 14 december 2018.